Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.

<p>Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.</p>

I november 2022 släpptes ChatGPT fritt på marknaden, och plötsligt förändrades synen på och kunskapen om artificiell intelligens! Syftet med studien är att synliggöra vilka olika uppfattningar elever på mellanstadiet har om artificiell intelligens (AI). Utifrån en fenomenografisk ansats har 16 mellanstadieelever, på två olika skolor, intervjuats i grupper om fyra vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har i klasserna genomförts ett riktat undervisningsupplägg om AI och etik, hämtat från Mittuniversitetet. Syftet var att undersöka om elevernas uppfattningar förändrats av en sådan insats i undervisningen. Undersökningen visade att elever främst framställer AI på två olika sätt, AI beskrivs av eleverna som ett fysiskt ting, exempelvis en robot, eller så tillskriver eleverna AI mänskliga egenskaper. Dock visade undersökningen att eleverna bitvis har svårt att definiera vad AI faktiskt är och var AI finns. Resultatet visade också att eleverna kunde se både för- och nackdelar med AI och användande därav, både för den enskilde individen och för samhället i stort. Resultatet visade anmärkningsvärt liten förändring av elevernas uppfattningar mellan för- och efterintervju. Slutsatsen blev att elever har uppfattningar om vad AI är men att den inte alltid är verklighetsförankrad till exempel att man på sikt skulle kunna slippa gå i skolan för att AI löste allt. Detta kan ha med bristande kunskap att göra. / In November 2022, ChatGPT was released on the market, and suddenly the view and knowledge of artificial intelligence was drastically changed. The purpose of this study is to show different perceptions of artificial intelligence among primary school students. Based on a phenomenographic approach, 16 primary school students, at two different schools, were interviewed in groups of four on two different occasions. Between the interview sessions, a teaching sequence focusing on AI ethics, created by Mittuniversitetet, was carried out in the classes. The purpose was to investigate whether the students’ perceptions changed because of the participation in a focused teaching sequence. The study showed that students mainly describe AI in two different ways. AI was described by the students as a physical thing, for example a robot, or the students gave human characteristics to AI. However, the study showed that students sometimes find it difficult to define what AI actually is and where AI is found. The result also showed that the students could see both positive and negative aspects of AI and the use thereof, both for the individual and for the greater society. The result showed remarkably little change in the student’ perceptions between the pre- and post-interviews. The conclusion was that students have ideas about what AI is, but it is not always rooted in reality, for example that in the future you wouldn’t have to go to school because AI would fix everything for you. This may have to do with lack of knowledge.