Bakgrund: Subacromiellt smärtsyndrom och rotatorcuffrelaterade besvär behandlas vanligtvis med rehabilitering i from av fysisk träning. Forskning visar mer och mer på positiv effekt av motorsimulering (MI) vid både träning och rehabilitering i from av bland annat ökad styrka och rörlighet. Området är dock inte tillräckligt utforskat och det saknas forskning på just SAPS och rotatorcuffproblematik.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett tillägg av mental träning genom MI vid rehabilitering av SAPS eller rotatorcuffrelaterade besvär kan bidra till ytterligare effekt i form av minskad smärta och förbättrad upplevd funktionsnivå.Metod: Studien utfördes som en experimentell studie med interventionsgrupp (n=10) som utförde fysisk rehabilitering och MI samt referensgrupp (n=11) som utförde fysisk rehabilitering under 8 veckor. Upplevd funktion och smärta undersöktes med WORC och NRS vid rehabiliteringsperiodens start, efter 4 veckor och efter 8 veckor. Data analyserades med Mann-Whitney U test och ANOVA repeated measures. WORC analyserades i sin helhet samt dess delområden och smärtan utifrån NRS och WORC:s två frågor om smärtaResultat: Det noterades inga signifikanta skillnader mellan grupperna vid någon tidpunkt. För interventionsgruppen förelåg en signifikant förbättring på WORC:s totala poäng samt delområdena Fysisk, Arbete och Livsstil samt för smärtskattning VAS skarp smärta. För referensgruppen förelåg en signifikant förbättring för WORC:s delområden Fysiska, Arbete och Känslor samt NRS och smärtskattning VAS skarp smärta.Slutsats: Resultatet visar tendenser till att MI kan ha effekt som komplement till fysisk rehabilitering vid SAPS eller rotatorcuffsrelaterade besvär vad gäller upplevd funktion men inte för smärtminskning. Detta innebär att MI skulle kunna vara ett alternativ vid behandling av dessa besvär. Denna studie genomfördes som en pilotstudie med ett relativt lågt deltagarantal vilket gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.

Abstract För interaktiv tv-reklam är det viktigt att undvika störande intryck samtidigt som man önskar att få användaren engagerad. För detta ändamål undersöktes den visuella framställningseffekten, som enligt Elder och Krishna (2012) leder till ökat engagemang för den produkt som presenteras, vilket leder till ökade köpintentioner. Specifikt undersöktes om den visuella framställningseffekten leder till en ökad mental simulering och om detta påverkar köpintentioner och attityd. Studien undersökte även om handanvändande påverkade mental simulering i samband med den visuella framställningseffekten. Studien var en inomgruppsdesign med 29 deltagare och analysen utfördes med en Two-Way Repeated Measures ANOVA. Med signifikans p<0.01 styrktes hypotesen att den visuella framställningseffekten för bilder i ett interaktivt tv-gränssnitt påverkar mental simulering och därmed kan påverka engagemang hos användare. Övriga hypoteser förkastades. Studien indikerar att den visuella framställningen av reklam bör utformas så att den bjuder in användaren och därmed får den mer engagerad. Detta kunde dock inte kopplas med ökade köpintentioner.