Snart kan alla göra privata rymdresor. Då detta är en helt ny äventyrsindustri uppstår också helt nya krav på de kläder som kan användas vid träning och genomförande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhållanden. Genom intervjuer med äventyraren och kommande resenären Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hållbarhetsansvarig Johan Ward från H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de kläder som ska bäras under själva rymdresan är ej ännu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas kläder som kan komma att användas vid träningen inför resan. Valet av material och dess funktioner är särskilt viktiga för dessa kläder. Genom intervjuer med lärare på Textilhögskolan och via litteraturstudier fann författarna de material som var optimala för att uppfylla de aktuella kraven. Valet föll på merinoull, polyester, elastan och bambuviskos. Det estetiska uttrycket definierades med inspiration från Star Wars och Star Trek. Uppsatsen presenterar sex produkter med optimalt materialval samt inspiration för det estetiska uttrycket. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Produktionen av textila fibrer ökar varje år och domineras idag av bomull och polyester. Denna industri innebär en stor miljöpåverkan, inte bara genom användandet av kemikalier tidigt i värdekedjan utan även utsläpp vid transport av råvaror och textila produkter över långa sträckor. Ett alternativ till denna globala värdekedja, och ett steg mot en mer förnyelsebar textilindustri, är att i större utsträckning utnyttja de lokalt producerade råvaror som i dagsläget förbises. Idag slängs ca 54% av den ull som årligen produceras i Sverige. Flera projekt för att använda mer av den svenska ullen, bland annat Swedish Wool Initiative, har genomförts. Detta har resulterat i att ett par olika företag har börjat sälja plagg av svensk ull, men då grövre stickade plagg. Här finns en kunskapslucka kring hur tunna garn och sedermera tyg som kan tillverkas och hur deras egenskaper skiljer sig från garn och tyg av importerad merinoull. Detta arbete jämför därför svensk jämtlandsull och finull med importerad merinoull genom karakterisering av fibrer, garn och tyg. Testerna visar att fibrerna av jämtlandsull har större diameter och kortare längd än de andra sorterna, men det färdiga garnet visade ingen signifikant skillnad i styrka utan alla tre hade en styrka kring 3-4 cN/tex. Garnet av finull kunde inte användas till stickning då det var för ojämnt och hade för stor variation i styrka. Av jämtlands- och merinogarnen producerades stickade tyger med en kvadratmetervikt kring 270 g/m2. Arbetet visade således att den svenska finullen inte lämpar sig för produktion av finstickade plagg. Dock har jämtlandsullen potential att användas i något grövre plagg än det väldigt tunna tyget som var arbetets målbild. Detta då garnet av jämtlandsull hade väldigt lika egenskaper som det av merinoull. / The production of textile fibres increases each year and is today dominated by cotton and polyester. This industry causes a large environmental impact, not only through the use of chemicals early in the values chain but also emissions from transports of raw materials and textile products over long distances. An alternative to this global value chain, and a step towards a more renewable textile industry, is to a greater extent use locally produces raw materials that currently are overlooked. Today, about 54% of the wool produced in Sweden is thrown away. Several projects aimed to increase the use of the wool have been done, for example Swedish Wool Initiative. This resulted in a couple of companies starting to sell garments made of Swedish wool, but only coarser knitted garments. Here a knowledge gap exists around how thin yarns and subsequently fabrics that can be produced and how their characteristics differ from the ones of yarn and fabric made of imported Merino wool. Therefore, this study compares wool from the Swedish Jämtlands sheep and Finulls sheep with imported merino wool through characterization of fibres, yarn, and fabric. The tests showed that the fibres from the Jämtlands sheep have a larger diameter and shorter length than the other fibres, but the final yarn didn’t show any significant difference in strength. All three yarns had a strength around 3-4 cN/tex. The yarn made from the wool from the Finull sheep was not possible to knit because of irregularities and variation in strength. The yarn made from Merino and Jämtlands wool was knitted into fabrics with a square metre weight of about 270 g/ 2 m . Thus, the work shows that wool from the Finull sheep isn’t suited for production of fine knitted clothing. The Jämtlands wool on the other hand, has potential to be used in slightly coarser garments than the very thin ones that was the aim of this work. This is thought possible because of the similar characteristics between the yarn made from Merino wool and the one made from Jämtlands wool.

Funktionskläder utgör idag en stor marknad över hela världen med stigande efterfrågan där syntetiska material står för en betydande andel av de producerade textilierna. Ett plaggs totala miljöpåverkan kan till stor del härledas till materialvalet. Materialkompositionen i underställ består ofta av blandningar av textila fibrer, vilket komplicerar återvinningsprocessen och gör den nästintill omöjlig. För att kunna 'sluta cirkeln' måste innovativa textila lösningar tas fram för att styra textilindustrin i rätt riktning. Studien undersöker alternativa fibrer och jämför dem med de konventionella för textilier till underställ där man vill uppnå god fukttransport och värmeisolering. Vidare kartläggs materialens användningsområden för att skapa ett mångsidigt funktionsplagg och därmed möjliggöra en klimatsmartare garderob. Studien identifierar och jämför de termofysiologiska egenskaperna hos materialen bambuviskos, merinoull, Tencel, PCM och Coolmax. Textilprover stickades i hundraprocentiga materialkompositioner med en utvald trikåbindning i en rundsticksmaskin. Textilprovets termofysiologiska egenskaper utvärderades med hjälp av testutrustningarna Hudmodellen och WickView för att bestämma värmemotstånd och fukttransport. Därefter analyserades resultaten på materialens termofysiologiska komfort för att sedan kartlägga deras användningsområde baserat på aktivitetsnivå och omgivningsfaktorer. Resultaten från studien indikerar att merinoull och Coolmax kan rekommenderas för användning i underställ där både värmeisolering och fukttransport är viktiga, där merinoull är mest lämplig för kalla klimat. Vidare kan bambuviskos och Tencel vara lämpliga alternativ för användning i underställ vid aktiviteter av måttlig intensitet i varierande klimatförhållanden. PCM, med sitt låga värmemotstånd och medelhöga fukttransport, gör materialet mindre lämpligt för underställ. Testresultaten från studien ger insikt i materialens termofysiologiska komfort, men bör inte ses som en heltäckande bild av denna komfort. För att erhålla en mer valid slutsats krävs ytterligare tester och beaktande av fler faktorer. / Functional clothing represents a significant global market with rising demand today, where synthetic materials account for a considerable proportion of the textiles produced. A garment's total environmental impact can largely be traced back to the choice of material. The material composition of base layers often consists of mixtures of textile fibers, which complicates the recycling process and makes it almost impossible. To 'close the loop', innovative textile solutions must be developed to steer the textile industry in the right direction. The study investigates alternative fibers and compares them with conventional ones for textiles in base layers where effective moisture transport and heat insulation are sought. Furthermore, the areas of use for these materials are mapped out to create a versatile functional garment, thereby enabling a more climate-smart wardrobe. The study identifies and compares the thermophysiological properties of the materials bamboo viscose, merino wool, Tencel, PCM, and Coolmax. Textile samples were knitted in 100% material compositions using a selected tricot stitch on a circular knitting machine. The thermophysiological properties of the textile samples were evaluated using the Skin Model and WickView testing equipment to determine heat resistance and moisture transport. Afterwards, the results on the materials' thermophysiological comfort were analyzed, and their areas of use were mapped out based on activity level and environmental factors. The results from the study indicate that merino wool and Coolmax can be recommended for use in base layers where both heat insulation and moisture transport are important, with merino wool being most suitable for cold climates. Furthermore, bamboo viscose and Tencel could be suitable alternatives for use in base layers for activities of moderate intensity in varying climate conditions. PCM, with its low heat resistance and medium-high moisture transport, makes the material less suitable for base layers. The test results from the study provide insight into the materials' thermophysiological comfort but should not be seen as a comprehensive picture of this comfort. To obtain a more valid conclusion, additional tests and consideration of more factors are required.