No description available.

Historiskt sett har personer med smittsamma infektioner uteslutits från samhället. Personerna har setts med avsky och rädsla från omgivningen med risk för att överföra smittan. Multiresistenta bakterier (MRB) är ett ökande problem världen över och orsakar stort lidande för patienter. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av att vara smittbärare av meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA). Litteraturstudiens resultat baseras på nio vetenskapliga artiklar, där resultatet utföll i två kategorier. I kategorin känslan av att vara smittsam framkom underkategorierna att vara smutsig, skuld och skam samt rädsla och oro. I kategorin känslan av att vara annorlunda framkom underkategorierna känna sig kränkt, ilska och frustration samt känna sig stigmatiserad. För att patienter med MRSA-smitta ska få en god vård krävs det att vårdpersonalen har evidensbaserad kunskap. Därför skulle det vara av stort intresse att forskning i framtiden fokuserar på patienters upplevelse av att vara smittbärare. Ytterligare forskning behövs inom området på grund av ett ökat globalt problem med MRB. / Historically, people with contagious infections has been excluded from society. The characters have been seen with disgust and fear from the environment with the risk of transmitting the infection. Multi-drug resistant bacteria (MRB) is a growing problem worldwide and causes great suffering for patients. The purpose of this study was to investigate patients' experience of being carriers of methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA). Literature study results are based on nine scientific articles, which precipitated the result of two categories. In the category of feeling of being contagious emerged subcategories to be dirty, guilt and shame and fear and anxiety. In the category of the feeling of being different subcategories emerged feel hurt, anger and frustration, and feel stigmatized. For patients with MRSA infection should get good care requires that health professionals have evidence-based knowledge. Therefore, it would be of great interest to future research focusing on patient experience of being contaminated. Further research is needed in this area because of the increasing global problem of MRB.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels på två farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus på substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider är små katjoniska molekyler som ingår i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De är kända för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har därför blivit föremål för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till läkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, såväl meticillinkänslig som –resistent. De visar på goda möjligheter att utvinna och utveckla verksamma och effektiva molekyler, såväl från naturliga peptider som syntetiserade. Då peptiderna är en utmaning att omvandla till läkemedel med hänsyn till produktionskostnader och stabilitet kan det dröja innan ett läkemedel för systemiska infektioner finns på marknaden. För lokalt bruk, till exempel för sårinfektioner och nasal eradikering, ser framtiden mer lovande ut. Kanske kommer antimikrobiella peptider aldrig att bli förstahandsbehandling, men det borde vara möjligt att utnyttja dem till förebyggande och/eller kompletterande behandling.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten. Det som i första hand bör göras av all hälso- sjukvårdspersonal för att minska spridningen är att tillämpa de basala hygienrutinerna. Patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus isoleras när de är inneliggande på sjukhus. Det finns inga globala riktlinjer gällande bekämpningen av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Riktlinjer utvecklas i olika länder baserade på det specifika landets situation samt sjukvårdsekonomi. Stigmatisering av patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus kan ske under olika former, exempelvis läkarundersökningar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus i det dagliga livet. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturbaserad studie som innebar kritisk granskning av vetenskapliga originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes under april månad år 2011 genom databassökningar i PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga original artiklar som sammanställdes och presenterades i en matris samt klassificerades och värderades. Resultatet påvisade att upplevelsen kring besked av diagnos var chockerande, likgiltigt samt patienterna upplevde en känsla av orenhet. Upplevelsen av behov av kunskap och information angående Meticillinresistenta Stafylokocker aureus varierade, patienter upplevde att det fanns brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. I det dagliga livet kunde Meticillinresistenta Stafylokocker aureus påverka möjligheten att få arbete samt tillfällen att utöva fritidsaktiviteter. Flera upplevde en känsla av stigmatisering, oro, ångest, ilska samt depression och bärarkort upplevdes påtvingat. Patienterna upplevde även att de blev behandlade olika inom hälso- och sjukvården på grund av bärarskap av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Vid behov av vård beskrevs isolering som både positivt och negativt. Det upplevdes att hälso- och sjukvårdspersonalen inte alltid följde gällande hygienrutiner. Patienter var rädda att smitta andra med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus och flera var extra noggranna med sin hygien, en del var dessutom rädda över att bli utstötta. Slutsatsen blev att patienter upplever att Meticillinresistenta Stafylokocker aureus oftast påverkar hela livssituationen. Först med starka känslor vid besked kring diagnos därefter upplevelsen av att inte få tillräcklig information kring smittspridning samt eventuell behandling från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter upplever en brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt att de med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus beskriver en rädsla över att smitta andra.

Bakgrund: Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt folkhälsoproblem. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en av dom vanligaste antibiotikaresistenta bakterien och smittas vanligtvis via kontaktsmitta. I Sverige ses MRSA som en allmänfarlig sjukdom som kan innebära livshotande tillstånd samt lidande hos patienten. Smittspridning av MRSA kan minskas genom följsamhet av basala hygienrutiner. Sjuksköterskans ansvar är att arbeta smittförebyggande, patientsäkert, lindra lidande samt hålla sig uppdaterad med ny kunskap. Trots detta upplever sjuksköterskor kunskapsbrist gällande MRSA och rädsla över att själva bli smittade. Syfte: Studiens syfte är att belysa patienters upplevelser av att vårdas med MRSA inom slutenvården. Metod: Studien är gjord som en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Datasökning har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre teman där patienternas upplevelser av att vårdas med MRSA inom slutenvården belyses: Upplevelser av bemötande från vårdpersonal, Upplevelser av information samt kunskap hos vårdpersonal och Upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Resultatet visade att patienter med MRSA upplever stigmatisering, kränkning och oprofessionellt bemötande av vårdpersonal på grund av kunskapsbrist vilket medför psykiskt lidande hos patienterna. Det visade sig även att vårdande i isoleringsrum upplevs negativt och att den fysiska vårdmiljöns utformning har en betydande inverkan på upplevelse och välmående. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer fortbildning för att öka kunskap om vårdandet av patienter med MRSA samt en god fysisk vårdmiljö i isoleringsrum skapar förutsättningar för att lindra lidande samt säkerhetsställa god och säker vård i vården av patienter med MRSA inom slutenvård. / Background: The development of antibiotic resistant bacteria is a global health problem. Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) is one of the most common antibiotic resistant bacteria and is usually transmitted through contact infection. In Sweden MRSA is referred to as a dangerous disease that can cause life-threatening conditions as well as patient suffering. The spread of infection may be reduced by adherence to basic hygiene practices. The nurse’s responsibility involves infection prevention, patient safety, alleviation of suffering and maintaining current knowledge of the disease. Despite this, nurses may lack knowledge concerning MRSA and fear contracting it. Aim: The aim of this study is to highlight the patient’s experience during inpatient treatment of MRSA. Methods: The study was conducted as a literature review based on fifteen scientific articles with qualitative-, quantitative- and mixed method. The article search was conducted via the CINAHL and PubMed databases. Results: The result highlighted three themes involving patient experiences during isolated inpatient care of MRSA: Experience related to treatment by healthcare professionals, Experiences concerning the depth and correctness of information and knowledge by healthcare professionals and Experiences of being cared for in an isolation room. The result indicated that MRSA patients experience stigma experiences psychological distress as they felt stigmatized, violated and unprofessionally treated by healthcare professional due a lack of knowledge. Furthermore, it also showed that isolation room care was negatively experienced and that the care environment design significantly impacted the patient’s experiences and feelings of well-being. Conclusion: Healthcare professionals need further education to increase their knowledge of MRSA patient care and how the maintenance of a good care environment in isolation rooms is important for alleviation of suffering and ensuring the good and safe care of inpatient MRSA patients.

Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a multidrug-resistant bacterium that causes serious infections. Specific measures to prevent the spread of MRSA are required within health care, and insufficient knowledge and lack of compliance to these measures have been identified in healthcare professionals. The need to adhere to special guidelines in order to prevent the spread of infection have been shown to create negative feelings for carriers of multidrug-resistant bacterium. Aim: The aim of this study was to investigate different aspects of living and being cared for with known carriage of MRSA. The fist aspect aimed to investigate how people experience their knowledge and the information they receive from the healthcare. The second aspect aimed to investigate their feelings and existence in relation to their carriage. The third aspect aimed investigate their experiences and encounters with health care. Method: Literature study with systematic approach and inductive method. The results were analysed with inspiration from thematic synthesis and based on ten qualitative original articles.  Results: Getting MRSA was shocking and shameful, and many blamed the health care for contracting MRSA. Living with MRSA had a negative impact on daily life. Life felt lonely and isolated, and people were scared to infect others. Being cared for with MRSA was described with experiences of lack knowledge from the health care professionals, inconsistencies in adherence to hygiene measures and unprofessional behaviour. Being cared for in isolation had a negative impact on the persons’ independence, their relations with the health care professionals and the quality of care. Conclusion: Getting MRSA is perceived as stigmatising and frightening, and the health care fails to provide adequate information to counteract these feelings. People feel sadness, abandonment and uncertainty about the future. The behaviour of health care professionals and their compliance with hygiene measures is inconsistent. This results in people feeling extradited to health care, which contributes to enhanced feelings of shame and stigmatisation, and people with MRSA do not receive health care on equal terms. / Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som orsakar allvarliga infektioner. För att förhindra spridning av MRSA krävs särskilda hygienrutiner inom vården, och otillräcklig kunskap och bristande följsamhet till dessa har identifierats hos vårdpersonal. För att inte sprida smitta behöver personer med bärarskap av multiresistenta bakterier förhålla sig till särskilda riktlinjer, vilket har visat sig skapa negativa känslor för personerna. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av att leva och vårdas med känt bärarskap av MRSA. Den första aspekten syftade till att undersöka hur personerna upplever sin kunskap och informationen de får från vården. Den andra aspekten syftade till att undersöka deras känslor och tillvaro i relation till bärarskapet. Den tredje aspekten syftade till att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av mötet med vården. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats och induktiv metod. Resultatet analyserades med inspiration av tematisk syntes och baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Att få MRSA var chockartat och skamfyllt, och många beskyllde vården för att ha fått MRSA. Att leva med MRSA påverkade vardagen negativt. Livet kändes begränsat, ensamt och isolerat och personerna var rädda för att smitta andra. Att vårdas med MRSA beskrevs med upplevelser av bristande kunskap hos vårdpersonalen, inkonsekvens i följsamhet till hygienrutiner och oprofessionellt bemötande. Att vårdas under isolering för MRSA inverkade negativt på personernas upplevelse av självständighet, relationen till vårdpersonalen och kvaliteten på omvårdnaden. Slutsats: Att få MRSA upplevs stigmatiserande och skrämmande och vården misslyckas med att ge adekvat information för att motverka dessa känslor. Personerna känner sorg, övergivenhet och framtiden känns osäker. Vårdpersonalens beteende och följsamhet till hygienrutiner är inkonsekvent, vilket gör att personerna känner sig utlämnade till vården. Detta bidrar till förstärkta känslor av skam och stigmatisering, och personer med MRSA får inte vård på lika villkor.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som publicerats angående vilka metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer.Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i världen. Dominerande är att smittan sprids från patient till patient genom vårdpersonalens händer eller förorenade handskar. I enlighet med gällande riktlinjer är sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta.Metod: Litteraturstudie med artiklar från primärkällor. Dessa granskades med Willmans granskningsmall.Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1. Vårdpersonalens hygienrutiner, 2. Vårdpersonalens kunskap, 3. Patienthygien och 4. Barriärvård.Slutsats: De flesta studierna som undersökte metoder för att minska spridning av MRSA i vården visade sig ha fokus på handhygien. Alkoholbaserad handdesinfektion var den mest effektiva metoden för att minska spridning av MRSA. Det visade sig att kunskap var viktigt för att vårdpersonalen skulle följa hygien rutinerna. Då sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet kring patient, är det viktigt att de har kunskap om MRSA och hur det sprids. / Aim: The aim of this literature review was to investigate what has been published regarding the methods nurses can apply to reduce the spread of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in hospital settings.Background: Infections caused by MRSA make MRSA are one of the greatest challenges worldwide in modern hospital setting. The dominating route of transmission between patients is through the hands of health care personnel and contaminated gloves. According to current guidelines the nurses are obligated to prevent contagion.Method: Literature review with articles from primary sources. Articles were reviewed following the review template by Willman.Result: Four themes were identified and described: 1. Hygiene routines by health care staff. 2. Knowledge by health care staff. 3. Patient hygiene. 4. Barrier nursing.Outcome: A majority of the articles, studying methods to reduce spread of MRSA, had focus on hand hygiene. Alcohol based hand disinfection proved to be the most effective method to reduce spread of MRSA. Knowledge also proved to be an important predictor for the compliance to hand hygiene. Since nurses are responsible for the nursing around the patient it is important they have knowledge about MRSA and the routes of its spread.