Mikroföretag vänder sig ofta till banken vid kreditbehov på grund av begränsade möjligheter till extern kapitalförsörjning. Dock har kreditgivningen till mikroföretag visat sig vara riskfylld. Kredithandläggare behöver säkerställa företagets återbetalningsförmåga vilket sällan är en enkel uppgift eftersom banken många gånger har mindre detaljerad information om verksamheten än vad företaget har. Denna utmaning kan underlättas genom extern konsultation i form av revisorns granskning eller redovisningskonsultens upprättande av kvalitetstämplad finansiell information, vilket får kredithandläggare att känna sig tryggare i kreditbedömningen. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse om kvalitetsstämpelns betydelse för kredithandläggare vid kreditgivning till mikroföretag. Betydelsen av denna information har visat sig vara relativt outforskad ur en svensk kontext. Genom en kvalitativ studie baserad på̊ besöksintervjuer hos kredithandläggare från svenska affärs- och sparbanker besvarades studiens problemformulering: Vilken betydelse har kvalitetstämplad årsredovisning/bokslut för att finansiering skall kunna beviljas till mikroföretag från banker och vilken påverkan har sådan information på låneräntan? Studien visar att kredithandläggare i svenska banker värderar revisorns kvalitetsstämpel högre än kvalitetsstämpeln som redovisningskonsulten genererar. Däremot saknar kvalitetstämplad information många gånger betydelse vid beviljandet av krediter till mikroföretag. En förklaring till detta är att kreditgivningsprocessen är mer förtroenderelaterad och det är oftast först när osäkerhet uppstår vid investeringskrediter, avvikande resultatutveckling eller osäkra balansposter som kvalitetsstämpeln ökar i värde och extern granskning av revisor kan inkrävas. En annan slutsats är att låneräntan inte påverkas av kvalitetstämplad information, utan det är främst företagets riskklass och säkerhetsbild som kan påverka räntesatsen. / <p>Betyg VG</p>

No description available.

Made available in DSpace on 2016-08-18T18:55:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Ricardo final.pdf: 486901 bytes, checksum: 6e3b8c481f0f0108fb0c4818564798ac (MD5) Previous issue date: 2013-07-29 / This paper results from a survey of evaluative slant of the effectiveness of policy in confronting the individual micro "informal structure" from the period 2008 to 2012. We use the Marxist theoretical framework which consequently led to a critical approach more qualitative than quantitative. Had it aims to evaluate the impact of policy on Microenterprise in Individual coping informality in Brazil considering the progress made in terms of improvements in working conditions and profitability of individual microentrepreneurs policy beneficiaries to judge the appropriateness of the policy for Addressing the "structural informality." Had as objectives: rescue in a theoretical and historical perspective the main determinants of informality of labor relations;characterize and measure the phenomenon of informality in Brazil; investigate the phenomenon of micro-enterprise from a critical approach in the current scenario of globalization flexible accumulation of capital and to characterize the policy of Micro Single, indicating the legal framework and its implications on coping with informality. It was concluded that the approach of the policy of Micro Single from the point of view of coping with structural informality of small farms is inadequate. In this sense, the effects that the policy aimed to cause about working conditions and income of the beneficiaries are not able to characterize a breakthrough in dealing with the expansion of the informal sector and are unable to promote the overcoming of "structural informality . / O presente trabalho resulta de uma pesquisa de cunho avaliativo a respeito da efetividade da política da microempresa individual no enfrentamento da informalidade estrutural a partir do período compreendido de 2008 até 2012. Utiliza-se o referencial teórico metodológico de orientação marxista o que levou consequentemente a uma abordagem crítica mais qualitativa que quantitativa. Teve-se por objetivo principal avaliar os impactos da Política da Microempresa Individual no enfrentamento à informalidade no Brasil considerando os avanços alcançados em termos de melhorias nas condições de trabalho e de rentabilidade dos microempreendedores individuais beneficiários da política, para julgar a adequação da política para o enfrentamento da informalidade estrutural . Teve-se como objetivos específicos: resgatar em uma perspectiva teórica e histórica as principais determinantes da informalidade das relações de trabalho; caracterizar e dimensionar o fenômeno da informalidade no Brasil; investigar o fenômeno da microempresa a partir de uma abordagem crítica no atual cenário de mundialização do capital e acumulação flexível para caracterizar a Política da Microempresa Individual, indicando o marco jurídico e suas implicações no enfrentamento à informalidade. Concluiu-se que a abordagem da Política da Microempresa Individual do ponto de vista do enfrentamento à informalidade estrutural de pequenas unidades de produção é inadequada. Neste sentido, os efeitos que a política visou provocar sobre as condições de trabalho e renda dos beneficiários não são capazes de caracterizar um avanço no enfrentamento à expansão do setor informal da economia e são incapazes de promover a superação da informalidade estrutural , uma vez que a política se constitui em uma faceta da Nova Informalidade .