• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 16
  • 16
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Friår - av vilken anledning? : Kopplingar mellan anledningar till friår och livsformerna / The Mid-life Sabbatical Leave - for What Reason? : Connections between reasons for the mid-life sabbatical leave and life mode

Adolfsson, Karin, Albinsson, Stina January 2007 (has links)
<p>Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.</p><p>Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform.</p><p>Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.</p>
12

Friår - av vilken anledning? : Kopplingar mellan anledningar till friår och livsformerna / The Mid-life Sabbatical Leave - for What Reason? : Connections between reasons for the mid-life sabbatical leave and life mode

Adolfsson, Karin, Albinsson, Stina January 2007 (has links)
Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det. Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform. Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.
13

"Living lavender" life in a women's community /

True, Stephanie M.. January 2007 (has links)
Thesis (M.G.S.)--Miami University, Dept. of Sociology and Gerontology, 2007. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 64-68).
14

Emotional Intelligence at Mid Life: A Cross Sectional Investigation of Structural Variance, Social Correlates, and Relationship to Established Personality and Ability Taxonomies

Chapman, Benjamin P. 08 1900 (has links)
Emotional Intelligence (EI) has been relatively unstudied after young adulthood. Yet there are a variety of reasons to expect that EI may be different at mid life than in young adulthood. Normative life experiences may lead to increases in EI, and as the array of different environments and experiences increases with age, one might expect greater individual differences in EI. Similarly, if EI is located somewhere at the intersection of personality and intelligence, as some have speculated, it may follow a course of structural differentiation similar to cognitive abilities. EI may be more closely linked to social variables such as loneliness and friendships at mid life, and its relation to established personality and ability factors such as the Big Five (Neuroticism, Extraversion, Openness, Agreeableness, and Conscientiousness) and fluid and crystallized abilities may also vary with age. These hypotheses were investigated in samples of 292 young adults and 246 mid life adults, using the Schutte Self Report Emotional Intelligence Inventory, the NEO-Five Factor Personality Inventory, markers of crystallized and fluid ability from Horn's Crystallized/Fluid Sampler, and a variety of other measures. Mid life adults scored higher on overall EI scores, but evidenced no greater range of individual differences than did young adults. A series of exploratory and confirmatory factor analyses revealed no greater differentiation in the mid life sample either among dimensions of EI or between EI and personality and intelligence variables. Finally, EI appeared equally predictive of social variables in each sample. Results are discussed from the perspective of lifespan and aging literature on emotion, personality, and social functioning. Qualifications for the inference of age-related change in cross sectional designs are considered, along with advantages and disadvantages of factor-analytic and covariance structure modeling methodology. Implications, particularly for psychotherapy with each age group, are discussed.
15

Couple Attachment and Sexual Desire Discrepancy: A Longitudinal Study of Non-Clinical Married Couples at Mid-Life

Hughes, Anthony Allen 07 December 2013 (has links) (PDF)
Using latent growth curve modeling, this longitudinal study examined the patterns of the discrepancy between desired and actual frequency of sexual intercourse for 331 married couples over a period of 5 years. In addition, couple insecure attachment and control variables such as age, length of relationship, income, race, and education were used to predict each partner's sexual desire discrepancy (SDD) and its change over the 5 year time period. Participants were asked to report their actual frequency of sexual intercourse and their desired frequency in each wave of data collection. Discrepancy scores were created for each year by subtracting the reported actual frequency from the reported desired frequency separately for wives and for husbands. In terms of change over time, findings showed a significant change across time for wives with a trend toward less discrepancy over time. Husbands' discrepancy scores were higher than wives and remained stable over the five years. Insecure attachment predicted the average SDD for husbands. Wife income predicted the change in SDD over the five years for husbands but not for wives. Wife race predicted the average SDD for husbands. Implications for research and clinical use are highlighted.
16

Illness representation and glycemic control in women with Type 2 diabetes mellitus

Gosse, Catherine Suzanne 06 August 2007 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0624 seconds