Vatten i Sverige har länge ansetts hålla hög kvalitet, men trots detta inträffar årligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ”hälsosamt och rent”. Detta är dock inteett praktiskt tillämpbart villkor, då ingen acceptabel risk har satts upp.Världshälsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvårdsverket (US EPA) hardäremot satt upp gränser för vad som är en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende på mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivå uppnås. Detta hargenomförts med hjälp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA). ODP är ett norskt system för att bedömamikrobiologiska risker vid ett vattenverk och MRA är ett svenskt verktyg som genom att tahänsyn till variationer i vattenkvalitet och driftförhållanden beräknar hälsorisken. MRA gerutdata i form av infektions- och sjukdomsrisk för konsumenterna samt gör det möjligt attpå ett enkelt sätt jämföra olika typer av beredningar och scenarion med varandra.Vattenverket visade sig varken ha tillräckligt antal skyddsbarriärer, enligtlivsmedelsverkets rekommendationer, eller uppnå tillräcklig rening enligt ODP eller MRA.Resultaten har lett till bedömningen att reningen med avseende på mikroorganismer inte ärtillräcklig och att åtgärder är nödvändiga. Som åtgärd föreslås att nuvarande reningsprocesskompletteras. De tillbyggnader som enligt simuleringarna i MRA skulle klara US EPA:sgräns, som innebär att den årliga infektionsrisken underskrider 1/10 000, var: 1. Membranfiltrering med porstorlek 0,01-0,1 μm 2. En kombination av Ozon (2 mg/l), UV-ljus (25 mJ/cm2) och monokloramin iställetför nuvarande klorering, där tillbyggnaderna är beräknade för att behandla detkonstgjorda grundvattnet 3. Kemisk fällning vid god flockbildning och filtrering / For a long time Sweden has been known to have a high quality of water, although everyyear diseases occur due to drinking water. According to the Swedish National FoodAdministration drinking water shall be “healthy and clean”. In practice this is hard toapply, as an acceptable risk level has not been decided. The World Health Organization(WHO) and the American Environmental Protection Agency (US EPA) have specified theacceptable risk for illness and infection due to drinking water.The purpose of this study was to estimate if the process at Hyndevad water treatment plantachieves an acceptable risk level. This has been done by using the methods ODP (Optimaldisinfection practice) and MRA (Microbiological risk assessment). ODP is a Norwegianmethod to evaluate if the process is good enough. MRA is a Swedish tool that includesvariations in water quality and process operation which make it possible to replace riskestimates with calculated numbers. The data is given as risk of infection and disease for theconsumers. This makes it possible to compare different types of processes and scenarios.The study has shown that the water treatment plant neither provides sufficient protectivefence according to Swedish National Food Administration recommendations, nor iseffective enough according to ODP or MRA. This leads to the conclusion that thereduction of microorganisms is not good enough and actions are necessary. That is why itis suggested that the process is complemented. The additional processes that manage toaccomplish the limit according to US EPA, less than 1/10 000 infected per year, would be: 1. Membrane filtration with mesh size 0,01-0,1 μm 2. A combination of 2 mg O3/l, 25 mJ UV/cm2 and monochloramine instead of currentchlorination where the additional processes are calculated to treat the artificialgroundwater 3. Chemical precipitation with good flocculation and filtration

Att ha ständig tillgång till ett hälsosamt, rent och gärna gott dricksvatten tas idag ofta som självklart av många människor i Sverige. Sveriges sammanlagda nybildning av vatten innebär idag inga problem för dricksvattenförsörjningen om man bortser från ojämn fördelning av vattentillgångar samt lokala kvalitetsproblem. Många områden förses med dricksvatten från något av landets omkring 2000 vattenverk. En del får sitt vatten från enskilda brunnar, medan vissa har löst vattenfrågan tillsammans med andra i samfälligheter. Vissa samfälligheter som inte har någon egen vattentäkt kan ibland förses med vatten från ett allmänt distributionsnät. I Vaxholms kommun finns nära ett 30-tal samfälligheter som får sitt vatten från Görvälnverket i Järfälla kommun vilket ägs och drivs av kommunalförbundet Norrvatten AB. Behandlat dricksvatten distribueras vidare av Norrvatten AB. I Vaxholms kommun är Vaxholmsvatten AB/ Roslagsvatten AB VA-huvudman och förvaltar kommunens allmänna VA-anläggning. Roslagsvatten AB levererar vatten till vattenkonsumenter som är anslutna till det allmänna VA-nätet i Vaxholms kommun, men bolaget levererar även dricksvatten till nämnda samfälligheter. Vattenverket behandlar (renar) det så kallade råvattnet från vattentäkten (i detta fall Mälaren) för att åstadkomma ett kvalitetsmässigt bra dricksvatten sett ur såväl kemisk som ur mikrobiologisk synvinkel. Kan då dricksvattensamfälligheterna slå sig till ro med att de har ett dricksvatten av god kvalitet? SRMH bedriver kontroll och tillsyn av dricksvattensamfälligheterna och deras distributionsanläggningar. SRMH har gjort sina första pilotinspektioner hos samfälligheterna och uppmärksammat ett antal förmodade brister med vissa rutiner och installationer. I forskningsfältet kring distributionsanläggningar för dricksvatten studeras bland annat faktorer som påverkar mikrobiologisk förekomst och tillväxt i distributionsanläggningar. Mot bakgrund av utvalda delar ur detta forskningsfält har jag skapat ett analytiskt ramverk för att söka värdera mikrobiologiska risker i samfälligheternas distributionsanläggningar. Förutom detta görs några typer av mikrobiologiska analyser för att jämföra med uppskattad risk. Förutom protokoll från SRMH:s inspektioner av samfälligheterna görs små intervjuer av vattenkonsumenter och samfällighetsansvariga. För att se var eventuella kvalitetsproblem uppstår används sekundärdata från Norrvatten som beskriver kvalitet efter vattenverkets behandling och kvalitet vid ett vattentorn på ”halva vägen” samt vid en referenspunkt i Vaxholm. Relevant dricksvattenjuridik studeras också för att ta reda på vem som ansvarar för vad samt för att se vilka kvalitetskrav som är relevanta avseende samfälligheterna. Resultatet antyder försiktigt att riskerna men även vattentemperaturen samt den mikrobiologiska vattenkvaliteten (odlingsbara mikroorganismer) i undersökningen till viss del skiljer mellan olika typer av samfälligheter. För samfälligheter med året-runt-vatten verkar problemen vara mindre, medan för samfälligheter som endast har sommarvatten verkar det finnas fler risker. Det senare verkar även gälla för samfälligheter där fritidsbostäder ingår. Skillnader i antal långsamväxande mikroorganismer mellan olika samfällighetstyper är dock mer osäkra. Kvalitetsreglerna avseende mikrobiologi i samfällighetsnätet och i det allmänna nätet styrs av livsmedelsverkets föreskrifter och EU:s dricksvattendirektiv och alla parter måste försäkra sig om att kvalitetskraven uppfylls inom respektive distributionsnät. Återströmning av vatten från samfälligheter till den allmänna distributionsanläggningen verkar inte kunna regleras av lagen om allmänna vattentjänster och därmed ej heller av det lokala regelverket ABVA för Vaxholm. Enligt min tolkning av regelverket är respektive ägare av distributionsnäten ansvariga för om kvaliteten påverkas i det egna nätet när/om återströmning sker från mottagande part. I diskussionsdelen görs även jämförelser avseende temperatur och mikrobiologiska parametrar mellan de olika typerna av studerade samfälligheter och Norrvattens perifera kommuner för att se om det finns några skillnader. / Continuous access to healthy, clean and good-tasting drinking-water is perceived as obvious for many people in Sweden. The total regeneration of water is currently not a problem in Sweden if uneven distribution and local quality problems are not accounted for. Many regions are supplied with drinking water from one of Sweden’s around 2000 water treatment plants. Other water consumers get their water from private wells, while others get water access via community-owned distribution systems. Sometimes communities that do not have their own water supply can get water supply through a public distribution system. In the municipality of Vaxholm almost 30 small communities get their water from the water treatment plant (WTP) Görvälnverket, which is owned and operated by a municipal association called Norrvatten AB. Norrvatten AB redistributes the treated drinking water. In Vaxholm, Roslagsvatten AB is the legal principal of water and sewage. Roslagsvatten AB distributes water to water consumers in the municipality of Vaxholm. The WTP treats (purifies) the surface water from the water source (in this case Mälaren) in order to provide a good quality drinking water seen from both a chemical and microbiological point of view. Under these circumstances, could the water communities be complacent that they have a good quality drinking water? Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) is the local health protection agency responsible for control and enforcement of drinking water communities in Vaxholm. After having performed pilot inspections at the water communities, SRMH drew attention to some assumed risks and deficiencies with routines and water pipe installations. In the drinking water distribution systems research field, factors influencing microbiological presence and growth are investigated. In the view of selected portions from this research field, I have created an analytical framework to be able to evaluate some kind of microbiological risks in the communities’ water distribution systems. Besides this, some microbiological analyzes are made to compare with assessed risk. In addition to studied protocols from inspections of the communities, some minor interviews are made with water consumers and persons responsible for plumbing in the communities. To assess whether potential quality problems occur, secondary historical quality analysis data from Norrvatten AB is used. Quality data from directly after treatment at the WTP, from a water tower “halfway” to Vaxholm, and from a reference location in Vaxholm is used. Swedish and European Union legal framework of relevance regarding drinking water is studied to find out relevant legal quality requirements with regards to the communities. The result gently suggests that identified risks but also water temperature and investigated microbiological quality (culturable microorganisms; HPC counts, 22 °C, 3 days) in the study to some extent differ between different types of communities. For communities with full-year water supply, the problems seem to be less. On the contrary, for communities with supply only during summer, problems seem to be greater. Problems also seem to exist for communities where holiday residences exist. Differences in the number of slower growing microorganisms (HPC counts, 22 °C, 7 days) between community types is more uncertain. The microbiological quality of drinking water is regulated by Swedish national regulations and by European Union’s drinking water directive. All parties must ensure that quality standards are met in each distribution network. Backflow of water from communities’ distribution networks does not seem to be regulated by the Swedish law on public water services and thus neither by the local regulatory called “ABVA” for Vaxholm. According to my interpretation of the regulations, the respective owners of the distribution networks are responsible for if quality is adversely affected in its own network if backflow occurs from the receiving party. In the discussions chapter, temperature and HPC counts are compared between studied communities and Norrvatten’s peripheral municipalities to assess if differences exist.