Miljödebatten har blivit en global fråga som i dagens samhälle är oundviklig att inte ta del av. Redan under Sveriges 1960-tal och 1970-tal började människor engagera sig aktivt för att bedriva samhällsförändring i syfte att bevara miljön. Denna studie syftar till att undersöka utvecklingen av miljöaktivism, med en särskild inriktning till hur aktivismen tar och har tagit uttryck. Tidigare forskning och litteratur med ett historiskt perspektiv ger en uppfattning av hur miljöaktivism uttrycktes under den tidiga miljöaktivismen i Sverige. För att få ett nutidsperspektiv har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem olika miljöaktivister som alla har ett aktivt engagemang inom någon typ av natur- eller miljöorganisation. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades för att slutligen bilda olika teman. Teorierna framing och miljörättvisa har tillämpats för att ge stöd åt resultatet. Studiens resultat visar att miljöaktivisterna ger uttryck för att känna en känsla av ansvar, som de själva tar men som andra undviker eller frånsäger sig. Vidare uttrycker miljöaktivisterna att klimatkrisen är akut och att framtida civilisationer är hotade.

This paper uses Panofsky’s iconographic method to analyze images and texts belonging to two environmental activist organizations: Greenpeace and Extinction Rebellion. The purpose of the analysis is to gain an understanding of how design is used today to engage people in environmental activism. Two theories will be used to conduct the analysis; the first one is the theory of strategic activism which involves differentiating between radical activism and conventional activism. The second theory is Hall’s theory of representation which will be used to gain knowledge of how the organizations represent people in their imagery. The analysis show that Greenpeace show signs of conventional strategy and Extinction Rebellion show signs of radical strategy in their imagery. Lastly, I will discuss if the activist strategy shown in the organizations imagery correlates with their actions.

Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden. / The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values.

<p>Numera Nette Wermeld Enström.</p>