<p>För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning.</p><p>Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade.</p><p>Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.</p>

För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade. Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.

<p>Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. </p><p>Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt.</p><p>Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten:</p><p>– För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap</p><p>– För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.</p>

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt. Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten: – För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap – För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.

<p>Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå.</p><p>Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget.</p><p>Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.</p>

Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå. Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget. Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.