<p>Bakgrund: Uppmärksamheten kring miljö och miljöproblem har ökat i samhället och i företagen. Miljöredovisning har blivit allt mer viktigt eftersom ett företags miljömässiga aktiviteter påverkar företagets finansiella ställning. Det finns idag ett stort behov av riktlinjer eftersom andra än godkända och auktoriserade revisorer granskar företagens miljöredovisningar. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att, ur ett redovisningsperspektiv, med utgångspunkt från bestämmelser och standarder systematisera en begreppsapparat för att ge miljöredovisning innehåll och innebörd för individer som arbetar med redovisnin, som till exempel revisorer och ekonomichefer/företagsledare. </p><p>Avgränsning: Jag har valt att avgränsa mig till börsbolag i Sverige och har en företagsekonomisk synvinkel varför jag bortser från samhällsekonomiska effekter. Jag har i uppsatsen valt ett redovisningperspektiv. Genomförande: Jag har studerat litteratur om ämnet miljöredovisning. Jag har genomfört en enkätundersökning med miljö- och ekonomichefer på, främst, svenska börsbolag. Därutöver har jag genomfört en skrivbordsundersökning av företagens miljö- och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Begreppen miljöutgift och miljökostnad samt miljöskuld är redovisningsmässiga och bör kopplas till resultaträkningen respektive balansräkningen. Begreppen miljöinvestering och miljöintäkt hör samman med investeringskalkyler och utgör istället planeringsmässiga begrepp.</p>

Bakgrund: Uppmärksamheten kring miljö och miljöproblem har ökat i samhället och i företagen. Miljöredovisning har blivit allt mer viktigt eftersom ett företags miljömässiga aktiviteter påverkar företagets finansiella ställning. Det finns idag ett stort behov av riktlinjer eftersom andra än godkända och auktoriserade revisorer granskar företagens miljöredovisningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, ur ett redovisningsperspektiv, med utgångspunkt från bestämmelser och standarder systematisera en begreppsapparat för att ge miljöredovisning innehåll och innebörd för individer som arbetar med redovisnin, som till exempel revisorer och ekonomichefer/företagsledare. Avgränsning: Jag har valt att avgränsa mig till börsbolag i Sverige och har en företagsekonomisk synvinkel varför jag bortser från samhällsekonomiska effekter. Jag har i uppsatsen valt ett redovisningperspektiv. Genomförande: Jag har studerat litteratur om ämnet miljöredovisning. Jag har genomfört en enkätundersökning med miljö- och ekonomichefer på, främst, svenska börsbolag. Därutöver har jag genomfört en skrivbordsundersökning av företagens miljö- och årsredovisningar. Resultat: Begreppen miljöutgift och miljökostnad samt miljöskuld är redovisningsmässiga och bör kopplas till resultaträkningen respektive balansräkningen. Begreppen miljöinvestering och miljöintäkt hör samman med investeringskalkyler och utgör istället planeringsmässiga begrepp.

Evaluation of sustainable work within real-estate companies is a relativelynew way of working and the number of companies starting towork with this routine increases every day. Chalmersfastigheter is areal-estate company providing faculties for universities. The company ismainly focusing on decision-making and outsourcing. The aim of this essay is to evaluate decision-making processes andensuring that the right decision is made, with other words, evaluatingthe decision and not the result from the decision. By identifying whatsustainability means for Chalmersfastigheter and in which processesdecisions are made, an evaluation is easily made to see if every decisionis based on the three aspects of sustainability; ecology, economy andsocial. The result from this evaluation will highlight how Chalmersfastigheter prioritize in decisions concerning sustainabledevelopment. This study is based on the ISO 14001 standard and the definition ofsustainable development presented in the Brundtland report.Akademiska Hus is used as an example to present how another companyin the same business has operationalized sustainability. This study ismade on a request from Chalmersfastigheter and shall hopefully resultin a routine which becomes a part of their environmental managementsystem. / Utvärdering av hållbarhetsarbete inom fastighetsbolag är ett relativtnytt arbetsätt och allt fler företag har börjat etablera denna rutin i sinverksamhet. Chalmersfastigheter är ett fastighetsbolag inom universitetsverksamhetenoch jobbar som en beställarorganisation vars arbeteutgår ifrån beslutsprocesser. Uppsatsens syfte är att utvärdera beslutsprocesser, det vill säga attsäkerställa att rätt beslut har fattats. Med andra ord att utvärderabeslutet och inte det kvantitativa resultatet. Det här genom att identifieravilka hållbarhetsåtaganden ett företag har tagit, det vill säga vad deanser att hållbar utveckling är. Att identifiera vilka delprocesser verksamhetenbestår av och slutligen vilka beslut som fattas vid delprocesserna.Utifrån det här kan man urskilja om varje enskilt delbeslutupprätthåller de tre hållbarhetsaspekterna – de ekonomiska, ekologiskaoch sociala. Det vi ser utifrån det här är vad som prioriteras vid ettbeslut, när man ser detta kan man då på ett enklare sätt se om företagettillvaratar de tre hållbarhetsaspekterna. Studien utgår från ISO 14001-standarden samt Bruntlandsrapportensdefinition av hållbarhetsarbete. Chalmersfastigheter ställs gentemotAkademiska hus i en jämförelse för att se hur två företag inom sammabransch har valt att operationalisera begreppet hållbar utveckling.Studien är en beställning från Chalmersfastigheter och som förhoppningsvisska leda till en rutin som används i deras miljöledningssystem.

Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen. Revisionerna skulle kunna utgöra ett komplement till tillsynsmyndigheternas tillsyn. Ett resurseffektivare tillsynsarbete skulle kunna nås om det då gick att frigöra resurser hos tillsynsmyndigheterna genom att införa lättnader i tillsynen vid miljöcertifierade företag. Vilket skulle kunna ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att lägga sina resurser där det bäst behövs. Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om och hur miljörevision och miljötillsyn kan samverka för ett resurseffektivare tillsynsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tillsynspersoner, revisorer och miljöansvariga personer. Studien visade på att det finns möjligheter till ett resurseffektivare tillsynsarbete eftersom de teoretiska skillnaderna mellan den operativa tillsynen och underhållsrevisionen är få och små. Denna studie visar även att det finns förutsättningar i praktiken för att den operativa tillsynen och underhållsrevisionen ska kunna samverka till ett resurseffektivare tillsynsarbete samt att det finns skäl till lättnader i tillsynen hos miljöcertifierade företag.

Vad gör en miljörevisor? Jag har i den här studien skuggat två miljörevisorer i sittvardagliga arbete och har på så vis fått ta del av vad en miljörevisor egentligen gör påjobbet. Genom att studera människor i yrkespraktiken kan man förstå och förklaravariationen i organisatoriska företeelser. Som teoretisk referensram har jag använtföljande analytiska begrepp: tillit, förtroende och interaktion, legitimitet samtgranskning, struktur och omdöme. Studien visar att revisorns arbete bygger mycket påtillit och förtroende och att detta skapas genom interaktion, legitimitet och struktur. / What does an auditor do? In this study, I have been shadowing two environmentalauditors in their day-to-day audit work and therefore I was able to observe what anauditor actually do at work. Studying people in their practice of work gives anunderstanding of the variety in organizational phenomenon. As theoretical frameworkI have used the following concepts: trust, faith and interaction, legitimacy and review,structure and judgement. The result shows that the auditor’s work is built on trust andfaith, which therefore are formed by interaction, legitimacy and structure.

Till följd av det ökade allmänna intresset för hållbar utveckling har organisationers upprättande av hållbarhetsrapporter ökat. Samtidigt har tidigare forskning visat att hållbarhetsrapporter präglats av felaktig information i syfte att verka som ett skyltfönster. Därmed finns ett intresse för intressenter att en oberoende part granskar och säkerställer att organisationers hållbarhetsrapporter och miljöarbete överensstämmer. För att skapa legitimitet finns det en möjlighet för organisationer att certifiera sitt miljöarbete och miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001 i syfte att påvisa att organisationens miljöarbete lever upp till standardens krav. Certifieringen inkluderar bland annat en revision utförd av oberoende revisorer. Tidigare forskning har påvisat att sannolikheten för att organisationer certifierar sig enligt ISO 14001 ökar när miljöarbetet är av en symbolisk karaktär. Tidigare forskning har även påvisat att revisorers arbetssätt inte är rationellt i lika stor utsträckning som tidigare antagits. Istället gör de känslomässiga och subjektiva bedömningar, detta tillsammans med fler delar benämns som revisorers komfort.  Syftet med studien är att undersöka om samt hur revisorer uppnår komfort i revisionsprocessen gällande certifiering av ISO 14001. För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ studie med tio semistrukturerade intervjuer där respondenterna var revisorer vilka utför ISO 14001 certifieringsrevisioner. Studien visar att ISO 14001 revisorer uppnår komfort, dock skiljer sig processen till att uppnå komfort från vad tidigare forskning konstaterat om finansiella revisorer. Fortsatt visar studien att det går att urskilja två idealtyper av ISO 14001 revisorer där uppbyggnaden av komfort särskiljer sig mellan diverse typ. Vidare framkommer det att båda idealtyper kan uppnå komfort genom enbart praktisk kompetens alternativt genom praktisk kompetens kombinerat med defensiva strategier. / Due to the public interest in sustainable development increases organizations establishment of sustainability reports have increased. At the same time it has been shown that sustainability reports are characterized by incorrect information in order to act as a display window. Hence, there is in stakeholders interest that an independent part reviews and ensures that organizations sustainability reports and environmental work are consistent. For organizations to create legitimacy for their environmental work they have the opportunity to certify their environmental management system in accordance with the international standard, ISO 14001. This in order to demonstrate that the organizations environmental work meets the requirements in the standard. The certification includes, among other things, an audit performed by independent auditors. Former studies have shown that the probability of organizations certifying their environmental management system according to ISO 14001 increases when the environmental work is more of a symbolic nature. Moreover former studies has shown that the auditors working process is not rational to the same extent as previously assumed. Instead they make emotional and subjective assessments, this together with more parts is referred to as auditors comfort.  The purpose of the study is to investigate if and how auditors achieve comfort in the audit process regarding certification of ISO 14001. In order to answer the study’s research questions, ten semi-structured interviews were conducted with respondents consisting of auditors who perform ISO 14001 certification audits. The study shows that ISO 14001 auditors achieve comfort, however the process of achieving comfort deviate from what former studies has stated about financial auditors. Furthermore, the study show that it is possible to distinguish two ideal types of ISO 14001 auditors where the structure of comfort differs between various types. Moreover, it appears that both ideal types can achieve comfort through only practical competence or through practical competence combined with defensive strategies.