This thesis presents a method for identifying resonant cultural phenomena and uses it to identify themes in the representations of millers, tailors, and weavers in early modern English proverbs, jests, and ballads. It then examines whether these stereotypes appear in the records of defamation and abusive language from four different contemporary courts. It argues that all three trades were associated with habitual occupational dishonesty, that millers had a reputation for super-sexuality, and that tailors were considered to be poor and inferior to other men. However, it also argues that these stereotypes were conditioned by generic characteristics of proverbs, jests, and ballads and therefore that stereotypes should be assessed within and across different media. Finally, it argues that the dishonesty, super-sexuality, and inferiority associated with millers, tailors, and weavers suggest that perceived moral character played a more important role in the creation of stereotypes than perceived economic or social position, political or religious allegiance, or ethnic or regional background.

The proposed Sustainable Energy Model is based on rice husk and the development of briquettes made from agricultural waste, which will increase efficiency in the domestic sector, and potentially replace conventional polluting fuels such as firewood. Large volumes of rice husks from millers are found scattered in rural agricultural areas of the San Martin region of Peru, where people are exposed daily to the emissions of polluting gases produced by burning these wastes, causing respiratory and lung diseases. Despite present circumstances, this waste has a great energetic potential that is not yet used by society, representing an opportunity to encourage socioenvironmental development and generate added value to the husk. Based on a compaction and drying process, briquettes were obtained with 4,040 kcal / kg of heat power and 80.39% combustion efficiency, allowing the little use of biofuel compared to firewood, and consequently, the utilization of this biofuel would reduce levels of deforestation. In contrast to similar projects, the sustainability of an energetic model of briquette production will be achieved when economic, environmental and social aspects are met, developing clean technologies and an efficient supply chain, from the supply of the husk to the commercialization of briquettes

I ett flertal tidigare studier har samband mellan penningpolitik och aktiemarknaden studerats. Resultaten av dessa har varit tvetydiga och de flesta har gjorts i andra länder än Sverige. I den här uppsatsen studeras sambandet mellan ändringar av reporäntan och aktieindexet OMXS60 på Stockholmsbörsen för att se om det finns ett samband mellan dessa. Utöver detta studeras hur företags kapitalstruktur kan ha en påverkan på det nyss nämnda sambandet, det vill säga om det finns en räntekänslighet kopplat till kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats grundar sig i Modigliani och Millers teorem från 1958. Teoremet beskriver bland annat att avkastningskravet på eget kapital ökar proportionellt med skuldsättningsgraden och att ett företag med hög skuldsättningsgrad påverkas mer av förändringar i skuldräntan än ett företag med låg skuldsättningsgrad. För att undersöka detta användes en regressionsanalys för att analysera finansiell data mellan åren 2006 till och med 2015. Tre dagar kring annonseringen av reporäntans ändring var föremål för analys: dagen innan annonseringsdagen, annonseringsdagen och dagen efter annonseringsdagen. Det resultat som framgick av undersökningen var att det fanns ett signifikant negativt samband mellan reporäntan och aktiekursen dagen innan samt på annonseringsdagen för reporäntan. Det framgick även att kapitalstrukturen påverkade styrkan på det tidigare nämnda sambandet, dock endast dagen innan annonseringen.

Decaying urban spaces are common in post-industrial New England. When manufacturing activities withdrew from New England they left holes in the urban fabric. Physical absence of these former economic drivers is easy to note in empty mill buildings, warehouses, and storefronts. Farther reaching impacts of this exodus are less apparent. Jobs went with manufacturing. Raw materials needed to be harvested and made available to manufacturers; the finished products needed to be distributed, sold, and moved; supporting businesses provided for these needs. Many other groups supported manufacturing; some through the management of the companies, some catered to workers’ needs, or the needs of workers’ children and families. This network of groups and individuals connected to industry made up vibrant communities in the heyday of manufacturing in New England. When manufacturing left many of the groups providing support functions collapsed. Many people moved away, or if they stayed they were left unemployed or underemployed. Whole communities were damaged when manufacturing left New England. Many have not yet fully recovered. The goal of this thesis is to propose a path toward the revitalization and repair of the urban fabric of depressed post-industrial communities in New England. Many post-industrial New England communities have lost their identity. These places have empty buildings, empty lots, and their main streets, former “downtowns,” are quiet. There is little to recommend these areas as a place to be. These depressed and decaying places need revitalization. They are no longer centers of manufacturing or industry; they need a new identity, one that reflects what they are now and what they would like to become in the future. Revitalization should be grounded in a study of the unique place it addresses. There are communities and inhabitants present in even the most depressed places. These groups need to be recognized and their needs identified before revitalization can be undertaken. Revitalization should be inclusive. Residents should feel encouraged to stay in, and be proud of, their community. Revitalization should be sustainable; socially, ecologically and economically. If revitalization of a depressed area calls for attracting more residents and businesses, those targeted to inhabit the revitalized space should fit into the existing community, not displace it. This thesis proposes a revitalization of a depressed post-industrial area of Millers Falls, Massachusetts in the vicinity of East Main and Bridge Streets. This revitalization proposal will be carried out within a framework of study of place, inclusivity, and holistic sustainability.

This study uses energy and greenhouse gas (GHG) balances to evaluate how the scale of sugarcane cultivation affects the performance of a sugarcane bioenergy system generating exportable electricity from bagasse. Small-, medium-, large- and miller-planter systems, with cane field areas of less than 10 ha, 10 – 42 ha, 42 – 2000 ha, more than 2000 ha respectively, were modelled. Each of them also has different combinations of manual and mechanical agricultural operations, resulting in different cane yields. Miller-planter system (fully mechanised) performs best with energy yield ratio of 10.99, GHG emissions in bagasse electricity of 0.0633 kg CO2eq/kWh and avoided life cycle GHG emissions of 82.07% when replacing electricity from coal, whereas small-planter system (fully manual) has the worst performance with energy yield ratio of 6.82, GHG emissions in bagasse electricity of 0.0881 kg CO2eq/kWh and avoided life cycle GHG emissions of 75.03% when substituting electricity from coal. Sensitivity analyses show that relative performances of all sugarcane planter systems both in terms of energy and GHG emissions are not significantly affected by variations in bagasse allocation factor, in sugarcane yield and in fertiliser input (the most energy-intensive and GHG-emitting component). Moreover, they confirm miller-planter system as the overall best performer and indicate that increasing small-planters’ cane yield is the critical measure to improve their energy analysis performance. In terms of the nature of agricultural operations, mechanical operations do not necessarily require more input energy than their manual counterparts, contrary to common belief. This is the case for fertilisation, irrigation and cane loading. Fully mechanised sugarcane production at miller-planter scale is therefore strongly encouraged.

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur. För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts. Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.

Cette étude est à replacer dans le débat sur le retard de l’agriculture française à la veille de la première guerre mondiale, et dans la façon d’aborder cette analyse, entre la macro et la micro-histoire. L’économie du blé au XIXe siècle est une des portes d’entrée de l’analyse. Le blé, culture alimentaire de première nécessité, couvrait la plus grande partie des terres labourables, alimentait des très nombreux moulins, donnait naissance à un trafic de grande envergure tant national qu’international, et se retrouvait, sous forme de pain, dans l’alimentation de tous les foyers. L’impact de cette céréale était si important, que la priorité de tous les gouvernements, était de nourrir en priorité le peuple de cette denrée pour assurer la paix sociale. Ainsi donc, d’un aspect agricole, on passait d’emblée à un aspect politique et social de l’étude. La façon dont le blé était collecté, emmagasiné, distribué, déterminait un marché, plus ou moins ouvert selon que les récoltes s’avéraient suffisantes, ou insuffisantes. L’étude ouvrait donc sur la politique commerciale de la France. Les revenus des producteurs de blé étaient fonction de leur place dans le marché, leurs gains dépendaient de l’élasticité du marché, de la loi de l’offre et de la demande, et des exigences des donneurs d’ordre. L’aspect économique de la question prenait tout son sens. Enfin, la quantité de blé récolté et livré était fonction de la taille de l’exploitation, de l’agencement des terres, de leur qualité et de l’habilité du paysan à optimiser les rendements. L’aspect purement agraire et technique de la production s’avéraient être un préalable à la réflexion. Autant de sujets de réflexion encore d’actualité. / This study is part of the debate about The French agriculture backwardness before the First World War, and in the way to situate this analysis between macro and micro history. Wheat economy in the XIXth century is one of the introductions to this analysis. Wheat, being the essential food producing farming, was grown on most of the cultivated lands. It supplied a lot of granaries, gave birth to a tremendous national and international trade and was essentially dedicated to the making of bread for families. The impact of that cereal was so important that the governments’ priority was to feed the population to maintain social peace. Consequently the agricultural subject of our analysis implied to consider the political and social aspect of it. The way wheat was collected, stored, distributed and finally delivered, implied a market, more or less opened, depending on plentiful or insufficient harvests. The study opened on the French external commercial policy. The incomes of wheat producers depended on their situation on the market, their incomes depended on the fluctuations of the market, offer and supply and the demands of the principals. The economical aspect was quite meaningful. Finally, the quantity of wheat sales depended on the sizes of farms, their situation, their quality and the ability of peasants to increase the yields. The mere agricultural and technical aspect of production could not be avoided and turned out to be prior to our reflection. That sort of questioning is quite valid in the present day world.