Mon mémoire explore les représentations d’environnements matériels et naturels dans des œuvres littéraires de Virginia Woolf et Mina Loy, et comment ces écrivaines conçoivent les connections entre leurs personnages féminins et leurs environnements. À travers l’analyse de leurs œuvres respectives et à l’aide de préceptes de l’écocritique et de sujets connexes tels la matérialité, l’écoféminisme et la trans-corporalité, j’établis la possibilité de réévaluer la perception anti-nature du Modernisme et des opportunités pour enrichir les études écocritiques et modernistes. En premier lieu, j’observe l’inséparabilité entre l’humanité et ces environnements de vie dans Between the Acts, dernier roman complété par Woolf, et comment cela constitue une évolution par rapport à sa nouvelle « Kew Gardens ». De plus, je présente les bénéfices de cette relation pour les femmes et leurs ambitions artistiques en me basant sur les arguments de Woolf dans son essai A Room of One’s Own et en conversant avec des études qui explorent les éléments écocritiques de l’œuvre de Woolf. En deuxième lieu, je m’intéresse à une sélection des premiers poèmes de Mina Loy pour leurs examens de thèmes féministes et leur intégration dans les représentations des lieux visités dans les poèmes. J’illustre le rôle actif d’espaces domestiques et publics dans le maintien de discours dominants du patriarcat, et donc dans la résultante subjugation des femmes à son pouvoir. Ce travail d’analyse me permet de conclure avec de nouvelles avenues de recherche pour solidifier la place des femmes modernistes au sein du mouvement à l’aide de leurs intérêts environnementaux et pour reforger les liens ignorés ou effacés entre elles. / My thesis explores the depictions of material and natural spaces in literary works by Virginia Woolf and Mina Loy, and how both writers conceive the interconnections between their female characters and their surrounding environments. With the help of precepts of ecocriticism and of related fields such as materiality, ecofeminism and trans-corporeality in analyzing Woolf’s and Loy’s respective works, I demonstrate how the misguided preconception of Modernism’s contempt for nature can be reassessed to offer new opportunities for both ecocritical and modernist studies. Firstly, I observe the inseparability between humanity and its living environments in Woolf’s last completed novel Between the Acts and how this evolved from her earlier short story “Kew Gardens.” I also discuss the benefits of this relation for women and their artistic ambitions with the aid of Woolf’s own claims in her essay A Room of One’s Own and in conversation with studies which have attested the ecocritical elements of Woolf’s work. Secondly, I take an interest in Mina Loy’s early poetry for its exploration of feminist themes and how those intertwine with her depictions of her poems’ environments. I illustrate the active role of domestic and public spaces in the maintenance of ambient ruling patriarchal discourses and the subjugation of women to their power. This work of analysis allows me to conclude with new avenues from which to solidify the places of women modernists in the movement by the means of their environmental interests and to reforge the ignored or erased affiliations between them.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och kan innebära en utmaning för många grupper i samhället, framförallt äldre. Sverige har som mål att år 2025 vara bäst på eHälsa och som ett delmål har ett register i form av Nationella Läkemedelslistan tagits fram. Registret ska ge patienter, vård- och apotekspersonalen tillgång till samma information med målet att öka patientsäkerheten och patienters delaktighet i vården. För att komma åt den här information krävs inloggning till eHälsomyndighetens tjänst Läkemedelskollen. Äldre personer har ofta mindre datorvana och väljer i många fall papper framför digitala tjänster. Apotekslistan är den analoga tjänsten som just nu erbjuder receptinformation i pappersform till patienterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva äldre patienters upplevelser av att använda receptinformation i analog form och deras uppfattning om digitala alternativ. Material och metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts och urval har skett strategiskt och målstyrt för att fånga respondenter med olika nivå av teknikvana och på olika demografiska platser i Sverige. Rekrytering skedde med snöbollsurval och resulterade i 9 respondenter. Resultatet tolkades sedan med hjälp av UTAUT och TTF. Resultat: Den fysiska Apotekslistan fyller en viktig funktion i patientens läkemedelsprocess och skapar trygghet för individen. Många respondenter har svårt att se fördelarna med en digital version och upplever att den fysiska listan är tillförlitlig och uppfyller alla krav och behov som finns. Slutsats: En del av den åldrande befolkningen vill ha tillgång till det fysiska pappret som ett alternativ till digitala tjänster och upplever att den skapar trygghet och förenklar vardagen. För att locka fler äldre att testa Läkemedelskollen kan utbildningar tas fram för att minska äldre personers teknostress. En utveckling av tjänsten skulle kunna öka intresset och tillföra ett mervärde som förenklar livet med läkemedel. / Background: Technical development is advancing rapidly and entails a need for skills development for many groups in society, especially the elderly. Sweden aims to be the best in eHealth by 2025, and as an intermediate goal, a register in the form of the “National Medication List” has been introduced. The register will give patients, care and pharmacy staff access to the same information with the aim of increasing patient safety and patients' participation in care. To access this information, login to the eHealth Authority's service Läkemedelskollen is required. Older people often have less computer skills and, in many cases, choose paper over digital services. Apotekslistan is the analogue service that currently offers prescription information on paper to patients. Purpose: The purpose of the study was to describe elderly patients' experiences of using prescription information in analog form and their attitude to digital alternatives. Material and method: A qualitative semi-structured interview study were conducted and selection has been made strategically and goal-oriented to capture participants with different levels of technical knowledge and in different demographic locations in Sweden. Recruitment took place with a snowball selection and resulted in 9 participants. The result was interpreted using UTAUT and TTF. Result: The physical list Apotekslistan fulfills an important function in the patient's drug process and gives the patient a feeling of security. Many people find it difficult to see the benefits of a digital version and feel that the physical list is reliable and meets all the requirements and needs that exist. Conclusion: Part of the aging population wants access to the physical paper as an alternative to digital services and feels that it creates security and simplifies everyday life. To attract more elderly people to try Läkemedelskollen, training can be developed to reduce older people's technology stress. A development of the service could increase interest and add value that simplifies living with chronic disease.