Regeringen är skyldig att framställa och tillhandahålla allmänna tjänster till alla medborgare oberoende av åldersgrupp, etnicitet och kön. Regeringen har som ambition att digitalisera offentliga sektorer för att skapa en mer lättillgänglig och effektiv service, med målet att skapa en enklare vardag för medborgare. Den digitala vårdtjänst som används mest bland svenska pensionärer är 1177.se. Trots detta är personer på 65 år och uppåt som använder 1177.se betydligt färre procentuellt än personer i yngre åldrar. Detta utgör en motsägelse i förhållande till regeringens riktlinjer och mål. Tidigare studier av 1177.se har bland annat sammanställt användarstatistik och undersökt allmän användbarhet. Det har dock inte gjorts några kvalitativa studier av vilka faktorer som påverkar användningen och upplevelsen bland äldre som använder 1177.se:s personliga e-hälsoservice. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och använder sig av semistrukturerade intervjuer baserade på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Därefter genomförs tematisk analys av intervjuerna, vilket resulterar i nio teman. Vi placerar in temana i UTAUT och gör två iakttagelser. Vi identifierar för det första ett samband mellan 1177:s ständiga tillgänglighet och informanternas benägenhet att använda 1177.se som ett sätt att undvika telefonköer. För det andra noterar vi att informanterna känner sig socialt tvingade av sina vårdgivare att använda 1177.se. Baserat på dessa resultat föreslår vi ändringar i UTAUT. Våra resultat indikerar ett centralt problem rörande hur vården introducerar 1177.se till nya användare, vilket tyder på att det behövs tydligare information. Vi föreslår att framtida jämförande studier av 1177.se utförs på yngre åldersgrupper, med stöd mot våra förändringar i UTAUT. Vi föreslår också att framtida studier undersöker åsikter om 1177.se hos äldre personer som inte använder 1177.se. Till sist föreslår vi att framtida studier undersöker hur interaktionsdesignen på 1177.se kan förbättras. / The Government is responsible for producing and providing services of general economic interest to all citizens, regardless of the citizens’ age group, ethnicity, and gender. The Government has an ambition of digitizing public sectors to increase service availability and efficiency, ultimately simplifying everyday life for citizens. The patient portal most widely used by Swedish pensioners is 1177.se. Despite this, people aged 65 and above who use 1177.se are significantly fewer in percentage than people of younger ages. This poses a contradiction in relation to the guidelines and goals outlined by the Government. Previous studies conducted on 1177.se have looked into usage statistics and general usability. However, no qualitative studies have been conducted on which factors influence the usage and experience among seniors using 1177.se’s personal e-services. This study takes on a qualitative research strategy, using semi-structured interviews based on Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Thematic analysis of the interviews is then conducted, resulting in nine themes. The themes are placed into UTAUT, and from this we make two observations. Firstly we identify a relationship between the constant availability of 1177.se and respondents’ propensity to use 1177.se as a means to veer off phone queues. Secondly we note that our respondents feel socially imposed by their caregivers to use 1177.se. Based on these findings we propose modifications to UTAUT. Our results indicate a central problem with how 1177.se is being introduced to patients, suggesting clearer information about 1177.se is needed. We suggest that future comparative studies of 1177.se be conducted on younger age groups, taking into account our modifications to UTAUT. We also suggest that future studies examine opinions about 1177.se among older people who are not users of 1177.se. Finally, we suggest that future studies examine how the interaction design on 1177.se can be improved.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och kan innebära en utmaning för många grupper i samhället, framförallt äldre. Sverige har som mål att år 2025 vara bäst på eHälsa och som ett delmål har ett register i form av Nationella Läkemedelslistan tagits fram. Registret ska ge patienter, vård- och apotekspersonalen tillgång till samma information med målet att öka patientsäkerheten och patienters delaktighet i vården. För att komma åt den här information krävs inloggning till eHälsomyndighetens tjänst Läkemedelskollen. Äldre personer har ofta mindre datorvana och väljer i många fall papper framför digitala tjänster. Apotekslistan är den analoga tjänsten som just nu erbjuder receptinformation i pappersform till patienterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva äldre patienters upplevelser av att använda receptinformation i analog form och deras uppfattning om digitala alternativ. Material och metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts och urval har skett strategiskt och målstyrt för att fånga respondenter med olika nivå av teknikvana och på olika demografiska platser i Sverige. Rekrytering skedde med snöbollsurval och resulterade i 9 respondenter. Resultatet tolkades sedan med hjälp av UTAUT och TTF. Resultat: Den fysiska Apotekslistan fyller en viktig funktion i patientens läkemedelsprocess och skapar trygghet för individen. Många respondenter har svårt att se fördelarna med en digital version och upplever att den fysiska listan är tillförlitlig och uppfyller alla krav och behov som finns. Slutsats: En del av den åldrande befolkningen vill ha tillgång till det fysiska pappret som ett alternativ till digitala tjänster och upplever att den skapar trygghet och förenklar vardagen. För att locka fler äldre att testa Läkemedelskollen kan utbildningar tas fram för att minska äldre personers teknostress. En utveckling av tjänsten skulle kunna öka intresset och tillföra ett mervärde som förenklar livet med läkemedel. / Background: Technical development is advancing rapidly and entails a need for skills development for many groups in society, especially the elderly. Sweden aims to be the best in eHealth by 2025, and as an intermediate goal, a register in the form of the “National Medication List” has been introduced. The register will give patients, care and pharmacy staff access to the same information with the aim of increasing patient safety and patients' participation in care. To access this information, login to the eHealth Authority's service Läkemedelskollen is required. Older people often have less computer skills and, in many cases, choose paper over digital services. Apotekslistan is the analogue service that currently offers prescription information on paper to patients. Purpose: The purpose of the study was to describe elderly patients' experiences of using prescription information in analog form and their attitude to digital alternatives. Material and method: A qualitative semi-structured interview study were conducted and selection has been made strategically and goal-oriented to capture participants with different levels of technical knowledge and in different demographic locations in Sweden. Recruitment took place with a snowball selection and resulted in 9 participants. The result was interpreted using UTAUT and TTF. Result: The physical list Apotekslistan fulfills an important function in the patient's drug process and gives the patient a feeling of security. Many people find it difficult to see the benefits of a digital version and feel that the physical list is reliable and meets all the requirements and needs that exist. Conclusion: Part of the aging population wants access to the physical paper as an alternative to digital services and feels that it creates security and simplifies everyday life. To attract more elderly people to try Läkemedelskollen, training can be developed to reduce older people's technology stress. A development of the service could increase interest and add value that simplifies living with chronic disease.