Bakgrund: En pågående centralisering av handeln sker med en förflyttning av handel från landsbygd och mindre orter till större städer. Denna urbanisering beror på bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhåller. Den ökade konkurrensen i städerna påverkar därför handeln på mindre orter och kan riskera att utarma denna helt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur handelssituationen på en mindre ort kan se ut då stark konkurrens föreligger från närbelagda orter samt att kartlägga alternativa förbättringsmöjligheter som skulle kunna tillämpas för att nå ökad lönsamhet. Metod: Fallstudien utgår ifrån en abduktiv ansats där en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag. Slutsats: På den mindre orten upplevs konkurrensen både genom kraftig extern konkurrens från närliggande orter och en intern konkurrens från andra företag på den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestå i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumärke. För att detta ska fungera behövs att en person är särskilt avsatt för detta ändamål, då kan samarbetet leda till bättre resultat och bättre sammanhållning inom orten. / Background: An ongoing centralization of the trade is carried out with a movement of trade from rural areas and smaller towns to larger cities. This urbanization depends, among other things, on the economies of scale that larger stores and shopping centers receive. The increased competition in the cities therefore affects the trade in small communities and may be likely to impoverish the whole. Purpose: The purpose of this study is to describe what the trade situation in a small town looks like when there is a strong competition from nearby cities and to identify alternative improvement options that could be applied to achieve increased profitability. Research method: The case study is based on an abductive process in which a qualitative study has been made with seven respondents. A quantitative survey has also been carried out with 25 participating companies answering the survey. Conclusion: In the smaller town the competition in experienced by both a strong external competition from nearby cities and an internal competition from other companies in the own town. Collaboration between entrepreneurs can be to organize joint activities and to jointly market the trade in the town under one trademark. For this to work it is required that one person is earmarked for that purpose, then the cooperation can lead to better results and better cohesiveness in the town.

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar (18-25-åringar) som är inskrivna på arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende på familjebakgrund. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med ungdomar inskrivna på en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats främst med utgångspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsättningarna i orten gör att de känner sig tvingade till att göra det. Två olika mönster kan urskiljas i resultaten då respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att få jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta från orten. I analysen kopplar jag dessa två kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa ungdomar är mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade. Jag konstaterar också att de transaktionella behoven i allmänhet kan uppfyllas med hjälp av en anställning. I diskussionen tas möjliga förklaringar till resultaten upp. En förklaring till de skilda handlingsmönstren som respondenterna visar på skulle kunna vara samhälleliga strukturer som hindrar respondenterna att göra vad man traditionellt har gjort. En annan förklaring skulle kunna vara ett motstånd mot reproducering av könsroller hos vissa respondenter. I diskussionsdelen vägs även resultaten i denna studie mot resultaten i tidigare forskning. / The purpose of this study is to investigate how young unemployed people (18-25 years old) in a small district experience their life as unemployed, what visions of the future they have and if there is any difference in these references depending on their social background. This study is based on six qualitative interviews with young people who are registered at the employment office in a small county in the middle of Sweden. The interviews were then transcribed and finally analyzed, mainly based on the concepts of habitus and lifestyle and the theory of transactional needs. The results in this study shows that the respondents either wants or feel themselves compelled to move from their district. I could see two different patterns in the results of the interviews; the respondents either tended to see the moving as a way to get a job or an education or they tended to see the job or the education as a way to move from their district. In the analyze I linked these two cathegories to the concepts of habitus and lifestyle and noted that some of the respondents were more prone to the concepts of habitus and some were more prone to the concepts of lifestyle. I also noted that the transactional needs in general can be met by an employment. The study concludes with a discussion in which possible explanations to the results are given. An explanation to the different patterns of acting could be social structures that prevent the interviewees to do what the traditionally would have done. Another explanation would be a resistance against reproduction of gender roles by some of the interviewees. The results are also compared with the results of earlier research.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en högpresterande herridrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas organisationer är utformade med hjälp av Mintzbergs organisationsteori.Metod: Studien arbetar utifrån ett abduktivt arbetssätt som innebär att forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter dessa relateras till varandra. Empiriinsamlingen har bestått av nio semistrukturerade intervjuer, med representanter inom de undersökta föreningarna, Mjällby AIF (Fotboll), Tingsryds AIF (Ishockey) och Åby/Tjureda IF (Bandy). Studien har även genomfört intervjuer med utomstående journalister för att få ett bredare perspektiv. Efter transkribering har en tematisk analys utförts för att få en djupare förståelse av innehållet och på så vis kunna plocka ut svar och teman som är återkommandeTeori: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Mintzbergs organisationsteori samt begreppen lokal identitet och performance management. Dessa användes för att kunna besvara studiens frågeställningar.Resultat och Slutsats: Studien identifierar flertalet potentiella faktorer som skulle kunna vara till grund för de högpresterande föreningarna, lokal identitet och kultur, ekonomi, strategier och mål samt organisationernas utformning var de huvudsakliga faktorerna som återfanns i resultatet. Då vi fann att de undersökta föreningarnas organisationsstrukturer såg så pass annorlunda ut jämfört med varandra tyder det på att framgångsrika föreningar organiserar sig på välanpassade sätt utifrån sina förutsättningar för att möta de utmaningar som man ställs inför. Slutsatsen blev således att framgångsfaktorerna tycks skilja sig åt mellan de olika idrotterna (fotboll, ishockey och bandy), vad som dock uppfattas som en gemensam nämnare är den starka lokala identitet samt det stora ideella engagemanget som föreningarna har på orterna. / Purpose: This study´s purpose is to explore the different aspects necessary for high performing sports clubs at elite level bases in small communities in Sweden. The study has a certain focus on the organisational part of each club to see how the organisation is structured, by using Mintzberg´s organizational theory. Methodology: Three sports clubs took part in this study: Mjällby AIF (Football), Tingsryds AIF (Ice Hockey) and Åby/Tjureda IF (Bandy). We also interviewed journalists with knowledge about the sports clubs to help us widen our perspectives. Theory: The results have been analysed with Mintzberg´s organizational theory, as well as Local Identity and Performance Management. Results and conclusion: We discovered several different aspects that can be considered to why these sports clubs are successful, the local identity and culture, economy, strategies and goals and the structure of the organisations were the main themes. The clubs were structured in different ways, which made us think that a successful sport club in Sweden choses the best and most efficient structure that suits their own reality. The conclusion was that the results differed between the sports, the common denominator was the strong local identity that every club had.