Emulering och simulering omfattar ett brett spektrum av varierande tekniker på olika nivåer, som involverar både mjuk-, och hårdvaruparadigm. Denna rapport är utformad utifrån ett arkitekturellt perspektiv och ämnar att återge en kortfattad studie av ämnen relaterade till design av en generell referensarkitektur för emulatorer. Särskilt fokus har lagts på sammansättningen av de olika komponenter som vanligtvis utgör en emulator, och dessa ställs sedan i jämförelse med den arkitektur, skapad av Von-Neumann, som idag används i den moderna datorn. Målet är att identifiera de mest lämpade arkitekturella strategierna för att kunna uppnå kvalitetskrav som flexibilitet, generalitet och funktionell lämplighet. Vid skapandet av en prototyp görs en avvägning mellan olika tekniker, vilket resulterar i en hybrid mellan tidskritiska och händelsedrivna paradigm. Vidare jämförs befintliga arkitekturer där modularitet mellan komponenter visar sig vara en återkommande egenskap inom samtliga designer. Det viktigaste resultatet vi kom fram till är att en tillståndsmaskin ofta har en betydande roll inom händelsedrivna system. För den prototyp som designats resulterade detta i en tillståndsmaskin med svagt kopplade deltillstånd som tillsammans leder till aktivering av olika huvudtillstånd, något som går i linje med icke-Von Neumann-alternativ. / The field of emulation and simulation comprises of a broad spectrum of various levels and techniques that spans over both software and hardware paradigms. Written, from mainly an architectural point of view, this paper offers a brief study on sporadic topics related to this broad field which in a wholeness provides relevant and useful insights for the design of a general reference architecture for emulators. Special focus lies on the different components that an emulator comprises of and a parallel is drawn to the physical architecture of the modern computing machine with its well-known Von-Neumann architecture. The goal is to identify best architectural strategies for fulfilling flexibility, generality and functional applicability quality requirements. A narrowed down scope is however kept in mind for a prototype model that will be a hybrid consisting of the event-driven and time-critical paradigms. Different real world architectural examples are compared and modularity with regard to components is identified as a recurrent characteristic in all designs. One of the important findings we made is the inclusion of a state machine component, an important part which allows the event-driven system to function properly. This is with a weak coupled setup of various substates that together activate mainstates, which is in line with alterior thinking to Von Neumann-based systems.

Fault detection is a key component to minimizing service unavailability. Fault detection is generally handled by a monitoring system. This project investigates the possibility of extending an existing monitoring system to alert based on anomalous patterns in time series.The project was broken up into two areas. The first area conducted an investigation whether it is possible to alert based on anomalous patterns in time series. A hypothesis was formed as follows; forecasting models cannot be used to detect anomalous patterns in time series. The investigation used case studies to disprove the hypothesis. Each case study used a forecasting model to measure the number of false, missed and correctly predicted alarms to determine if the hypothesis was disproved.The second area created a design for the extension. An initial design of the system was created. The design was implemented and evaluated to find improvements. The outcome was then used to create a general design.The results from the investigation disproved the hypothesis. The report also presents a general software design for an anomaly detection system. / Feldetektering är en nyckelkomponent för att minimera nedtid i mjukvarutjänster. Feldetektering hanteras vanligtvis av ett övervakningssystem. Detta projekt undersöker möjligheten att utöka ett befintligt övervakningssystem till att kunna skicka ut larm baserat på avvikande mönster i tidsserier.Projektet bröts upp i två områden. Det första området genomförde en undersökning om det är möjligt att skicka ut larm baserat på avvikande mönster i tidsserier. En hypotes bildades enligt följande; prognosmodeller kan inte användas för att upptäcka avvikande mönster i tidsserier. Undersökningen använde fallstudier till att motbevisa hypotesen. Varje fallstudie använde en prognosmodell för att mäta antalet falska, missade och korrekt förutsedda larm. Resultaten användes sedan för att avgöra om hypotesen var motbevisad.Det andra området innefattade skapadet av en mjukvarudesign för utökning av ett övervakningssystem. En initial mjukvarudesign av systemet skapades. Mjukvarudesignen implementerades sedan och utvärderades för att hitta förbättringar. Resultatet användes sedan för att skapa en generell design. Resultaten från undersökningen motbevisade hypotesen. Rapporten presenterar även en allmän mjukvarudesign för ettanomalitetsdetekteringssystem.