Syftet med detta arbete har varit att försöka förstå den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmänhetens bild påverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns några mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan är frågeställningar som satts i fokus. För att kunna nå fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. Här följer en närmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som inträffat på skolor i Sverige under de senaste fem åren, har analyserats och jämförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats på hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som står i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna åsikter träder fram. DN är den tidning som mest frekvent har följt upp samtliga fall och ändrade ställning från att överrepresentera den mobbade i första fallet till att ge den drabbade skolan och kommunen mest utrymme i det tredje fallet. Aftonbladet inriktade sig mest på ta upp privata aspekter och detaljer i samtliga fall, vilket leder till en eftersträvad dramatisk effekt. Aftonbladet är den tidning som är mest konsekvent i sin inställning till fallet, då majoriteten av artiklarna vinklades ur den mobbades perspektiv i samtliga fall. SvD har hållit en genomgripande neutralitet, förutom i det första fallet då de låter skola och kommun komma till tals vid flest tillfällen. Gemensamma mönster har främst påträffats mellan DN och SvD. Det andra huvudkapitlet består av en teoretisk förankring i utvald littertur, där massmedial påverkan beskrivs i generella termer för att bland annat försöka utröna om allmänheten påverkas överhuvudtaget. En teori är att vi påverkas olika beroende på bakgrund, omgivningen, intressen och på själva mediet. Morgonpressen nås av flest läsare och beskrivs inge störst förtroende, vilket leder till en ökad chans att de påverkas av det som publiceras. Däremot är vinklingsprincipen tydligast i kvällspressen, vilket även har fastställts i fallstudierna. Betydelsen av journalisten förhållningssätt för läsarens åsiktsbildning diskuteras såväl som etiska publiceringsregler, som vikten av att behålla objektiviteten och inte vinkla fallet utifrån enbart ett perspektiv. Resultatet av intervjudelen visar att allmänheten påverkas mer negativt av vad media skriver om skolan än vad lärare gör. Konsekvenserna för skolan beskrivs som framför allt sämre arbetsmiljö för elever och lärare samt minskat förtroende från allmänhetens sida.

<p>Syftet med detta arbete har varit att försöka förstå den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmänhetens bild påverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns några mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan är frågeställningar som satts i fokus. För att kunna nå fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. Här följer en närmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som inträffat på skolor i Sverige under de senaste fem åren, har analyserats och jämförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats på hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som står i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna åsikter träder fram. DN är den tidning som mest frekvent har följt upp samtliga fall och ändrade ställning från att överrepresentera den mobbade i första fallet till att ge den drabbade skolan och kommunen mest utrymme i det tredje fallet. Aftonbladet inriktade sig mest på ta upp privata aspekter och detaljer i samtliga fall, vilket leder till en eftersträvad dramatisk effekt. Aftonbladet är den tidning som är mest konsekvent i sin inställning till fallet, då majoriteten av artiklarna vinklades ur den mobbades perspektiv i samtliga fall. SvD har hållit en genomgripande neutralitet, förutom i det första fallet då de låter skola och kommun komma till tals vid flest tillfällen. Gemensamma mönster har främst påträffats mellan DN och SvD. Det andra huvudkapitlet består av en teoretisk förankring i utvald littertur, där massmedial påverkan beskrivs i generella termer för att bland annat försöka utröna om allmänheten påverkas överhuvudtaget. En teori är att vi påverkas olika beroende på bakgrund, omgivningen, intressen och på själva mediet. Morgonpressen nås av flest läsare och beskrivs inge störst förtroende, vilket leder till en ökad chans att de påverkas av det som publiceras. Däremot är vinklingsprincipen tydligast i kvällspressen, vilket även har fastställts i fallstudierna. Betydelsen av journalisten förhållningssätt för läsarens åsiktsbildning diskuteras såväl som etiska publiceringsregler, som vikten av att behålla objektiviteten och inte vinkla fallet utifrån enbart ett perspektiv. Resultatet av intervjudelen visar att allmänheten påverkas mer negativt av vad media skriver om skolan än vad lärare gör. Konsekvenserna för skolan beskrivs som framför allt sämre arbetsmiljö för elever och lärare samt minskat förtroende från allmänhetens sida.</p>