Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka värden som skapas i modehus marknadsföring på sociala medier samt vilken betydelse de värden som skapas har för varumärket. För att besvara syftet undersöks i denna uppsats det franska modehuset Balmain som en fallstudie. Balmains egna- samt huvuddesignern Olivier Rousteings konton på de populära sociala medie-plattformarna Twitter och Instagram analyseras med semiotisk bildanalys baserat på forskningsfrågor om vilka bilder som förekommer, hur relationen mellan bild och text ser ut samt vilka värden som skapas genom inläggen. Som en av forskningsfrågorna lyder, “Hur ser förhållandet mellan bild och text ut enligt Barthes skrivna mode?” så baseras analysen till stor del på Roland Barthes teorier om det skrivna modet i boken The Fashion System (1967/1990). Det skrivna modet är relationen mellan modebild och dess tillhörande bildtext och är till stor nytta vid analysen av det franska modehusets sociala medie-kanaler som till övervägande del består av just modebilder med text till. Resultaten som framkommit är att de fyra flödenas innehåll följer sex övergripande teman: celebritetsstöd, den självständiga kvinnan, relationer, estetik, Olivier Rousteing som maktfull samt gemenskap/inkludering. Genom att anspela på dessa teman i sina inlägg på Instagram och Twitter skapar Balmain sociala-, kulturella-, estetiska och ekonomiska värden. Dessa värden utgör grunden för hur Balmain framställer sig självt som varumärke; ett nytänkande och inbjudande varumärke som fokuserar på att skapa sociala och kulturella värden vilket genererar ekonomiska värden.

Med denna studie vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används på förskolan i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vidare tar vi reda på hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det stöd de behöver. Vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med deltagande observationer. Teorierna vi har utgått från är Tomkins affektteori och Tillich ångestteori. Genom teorierna kan vi förstå att när barn ges delaktighet och inflytande stärks deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska fungera för att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som är i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger är förutsättningen för att skapa en förskola som präglas av positivitet som på sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling.

Traflic safety and accessibility have been two important subjects in transportation research. On the one hand traffic crashes bring about high societal costs and serious health risks for urban road users. The cost oftraffic crashes is estimated to be 17 billion euros per year only in the Netherlands while over 600 people were killed in traffic, of whom 229 were cyclists and 195 were car users [l, 2]. Accessibility, on the other band, is regarded as one of the indicators of the quality of the transport system serving the public. There is comprehensive literature investigating the relationship between traffic crashes and factors associated with traffic, roadway design, built environment, and human factors. Similarly, several studies assessed and evaluated accessibility levels of individuals, communities, and regions by utilizing the aforementioned. factors. Nevertheless, there is a scarcity ofliterature investigating the relationships between accessibility and traffic safety. This is especially surprising considering that both subjects are associated with a similar set of factors, including land use and transport systems, as weil as individual and temporal factors [3-7]. The relationships between accessibility and traffic safety can be an adverse one; for example, improved accessibility by increasing the travel speeds (i.e., declining travel time) intensifies the crash risks which also deteriorates equity. Furthermore, levels ofboth accessibility and traffic safety are not homogeneous throughout urban areas and among different population groups. Based on the literature, it is obvious that accessibility is associated with economic equity [8]. lt is revealed that accessibility of lower-income groups is substantially worse than the higher-income groups as these groups have less mobility [9]. Previous studies also showed. that lower-income groups usually suffer from traffic safety problems more than other socio-economic groups [10-12]. Therefore, this research aims to address the aforementioned gap in the literature in understanding the relationships between accessibility levels and traffic safety with a focus on social equity perspecti.ves. For this purpose, a Gravity model and risk exposure evaluation approaches are utilix.ed to analyze traffic safety and accessibility to jobs by bicycle via extending the traditional definition of accessibility based on only travel time or proximity to a location.