• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Case Study on Residential Humidity Control at U.S. Coast Guard Bayamon Housing

Meneses, Ivan R. 21 November 2004 (has links)
The intention of this study is to investigate the main source of unacceptable humidity levels at the U.S. Coast Guard Housing located in Bayamon, Puerto Rico. The aim of this research is to use a systematic approach to resolve the humidity and mold issues by testing the least expensive solutions first. This study involves the recording of indoor air quality conditions for six months as an analysis tool to investigate current air conditions and to document how physical changes to the air conditioning units will affect the resulting air conditions. This research will investigate and implement different approaches geared to solving the high humidity issues. Some of the most relevant changes that will be tested are the installation of heat pipe technology, the addition of fresh air to existing air conditioning units to create positive pressure, and the review of the space load design of currently installed air conditioning units to determine if the units were over-designed. In addition, this study will verify the relationship between energy-saving thermostats and high humidity, determine any connection between roof leaks and high humidity indoors, and determine the estimated cost to the Coast Guard to implement the recommended changes.
2

Fuktproblem i produktionsskedet : Förebyggande åtgärder och åtgärder efter fuktskada

Andersson, Jasmine, Mård, Oliver January 2023 (has links)
Purpose: The purpose of this study is to examine the problems that occur due to moist in the workplace, as well as the measures that can be taken and which measures are most effective. The study will examine the material storage and how it is being handled in the workplace, exploring what directives the insurance companies have, so the insurance is valid. Lastly the study will compare the different measures based on an economic perspective, time perspective as well as material savings. Method: This study is based on a literature study and a case study. The case study is based on both an interview and a site visit. Information has been gathered from various sources such as books, previously made thesis and various governments websites. The case study for this thesis is conducted at Emausskolan in Västerås. Results: To ensure that the moisture management in the production is good a certified moisture expert is hired. Moisture on materials can be prevented by using just-in-time deliveries and the most optimal solution a weather protection. Directives from the insurance companies regarding moisture management at the workplace and what the entrepreneur is obligated to do after moisture damage has occurred. To minimize moisture and mold growth the workplace should be clean and dry. Self-monitoring and samples were carried out throughout the project to ensure that the work has been performed correctly. Conclusions: The conclusion for this thesis is that challenges for moisture depends on the weather, carelessness, and time pressed schedules. Solutions would be to have a tight climate shell, usage of weather protection and surface treatment on materials. Handling of materials is to a certain degree taken care of in terms of palletized and packaged but not always.
3

Evaluation of moisture safety in cold attic and external wall designs commonly used in the building sector

Saleh, Yad January 2020 (has links)
Kontinuerligt försvårade och mer krävande energikrav utlyst från den Europeiska unionen ochsvenska myndigheter har lett till en förändring av hur konstruktionsdetaljer och lösningar somanvänds inom nyproduktionssektorn utformas. Förändringarna har skapat en osäkerhet ur enfuktsäkerhetssynpunkt. Uttökade krav och förbättrad energiprestanda låter som ett problemfrittideal att sträva efter, dock har det i många fall lett till oförutsägbara konsekvenser i olika delar avbyggnaden. Två av de byggnadskomponenter som påverkats har varit ytterväggar och kallvindarsom har varit utformade utefter nya energikrav i nyproducerade hus.Den största utmaningen med utformningen av nyare kallvindar har varit balansgången mellanhög energiprestanda genom ökad isoleringstjocklek och fuktsäkerhet. Ökad isoleringstjocklekkombinerat med minimerad värmeförlust från ventilationsaggregat, inomhus och skorstenar harlett till, i överlag, kallare vindutrymmen med ökad risk för kondensation av fukt på kallare ytor ijämförelse med äldre byggnader. En lösning på detta har varit inkluderingen av uteluftsventileringi utformningen av vinden. Detta har lett till en återkommande fråga angående den optimalaluftomsättningen som krävs för utökad fuktsäkerhet, och i vissa fall, om uteluftsventilering ensär nödvändig.En annan stor utmaning har varit att säkerhetsställa fuktsäkerheten i väggar som är isolerade ien högre grad. Det finns en potentiell risk för kondens i kalla, yttre ytor om isoleringen utökas.Utöver detta så existerar det en hel del lösningar som har fungerat i det förflutna men som lärleda till ökad risk för skada när det kombineras med nya utformade lösningar som uppfyllerenergikraven.Detta arbete har fördjupat sig i dessa två komponenter, ytterväggar och kallvindar, för atthitta kritiska designval som har en stor påverkan på fuktsäkerheten. Arbetet har skett medsimuleringsprogrammen IDA ICE och WUFI 6. Båda programmen har kombinerats för attuttnyttja deras styrkor i simuleringsprocessen.Resultatet visar att en låg luftomsättning är optimal. Ingen ventilering alls lär leda till ökadfukthalt och ökad luftomsättning lär leda till en betydligt högre risk för mögel på råsponten ivinden. Placeringen av ett litet isoleringslager ovanpå råsponten leder till en minskad risk förmögel.Ytterväggar med tjockare isolering är mer benägna att skadas i jämförelse med mindre isoleradeväggar. Dock är det visat att en uttökad isoleringstjocklek även kan vara till fördel för att minskamögelrisken om isoleringslagret som uttökas är det yttersta isoleringslagret. Ett annat krav är attdet yttersta lagret bör ha dränerande egenskaper, exempelvis mineralull. Beräkningarna har ävenpåvisat ett antal andra faktorer som påverkar fuktsäkerheten i dess helhet.
4

Hur skall en ishallsvägg byggas? : Fuktrisker och mögelanalys / How should an ice hall wall be built? : Moisture risks and mold analysis

Yousif, Shather, Douglah, Amir January 2017 (has links)
In Sweden there are many ice halls and ice halls climate differ from the usual buildings' climate, because temperatures are lower indoors than outdoors during the summer months. This results in a higher vapor content outdoors compared with indoors during the course of the year. Moisture transport takes place from the outside towards the ice halls, which is contrary to what happens in a common building. During the critical period, the vapor transport direction is inward. When the hot air hits the cold surface of the wall structure, it leads to a risk of condensation in the wall that leads to moisture damage. Moisture damage can impair the wall structure and lead to unwanted consequences. The purpose of this study was to dimension a number of walls that meet climate conditions, which are done by dynamic humidity calculation in WUFI Pro 5.1 with adapted climate data and real climate data and then mold analysis in WUFI Bio. The aim of the bachelor thesis work was that the results from this study can then be used as a guide to the future building of ice skating walls. The results from WUFI Pro 5.1 and WUFI Bio have shown that a number of walls designed during this master thesis are judged to work as well as revealed how an ice hallway wall should not be constructed. The conclusion shows that climate conditions control the design of the wall structure. / I Sverige finns det många ishallar och ishallsklimatet skiljer sig från vanliga byggnaders klimat, detta på grund av att temperaturen är lägre inomhus än utomhus under sommarhalvåret. Detta resulterar i en högre ånghalt utomhus jämfört med inomhus under en del av året. Fukttransporten sker då utifrån och in mot ishallen, det vill säga tvärtemot vad som sker i en vanlig byggnad. Under den kritiska perioden är ångtransportsriktningen inåt. När den varma luften träffar den kalla ytan i väggkonstruktionen, medför det en risk för kondens i väggen som leder till fuktskador. Fuktskador kan försämra väggkonstruktionen och leda till oönskade konsekvenser som exempelvis mögelpåväxt och rötskador. Syftet med studien har varit att dimensionera ett antal väggar som klarar av klimatförutsättningarna, detta gjordes genom dynamisk fuktberäkning i WUFI Pro 5.1 med anpassade klimatdata samt verkliga klimatdata och sedan mögelanalys i WUFI Bio. Målet med examensarbetet var att resultaten från denna studie sedan kan komma att användas som en vägledning till framtida byggen av ishallsväggar. Resultaten från WUFI Pro 5.1 och WUFI Bio har visat att ett antal väggar som konstruerats under detta examensarbete bedöms att fungera samt kommit fram till hur en ishallsvägg inte skall konstrueras. Slutsatesen visar att klimatförutsättningarna styr dimensioneringen av väggkonstruktionen.
5

Arbetsgång efter brand i en kulturhistorisk byggnad : Med fokus på återställandet av konstruktionen / Work process after fire in a cultural historic building : With focus on restoration of the construction

Lundgren Mårtensson, Linda, Björkman Ioannou, Stephanie January 2019 (has links)
I aktuellt läge [2019] brister Sverige på att tillhandahålla förberedande planer för eventuella brandolyckor i byggnader med kulturhistoriskt värde. Brandolyckor på kulturminnesmärkta byggnader är inte frekventa och det saknas en standardiserad metod på hur återställandet kan hanteras efter en brandolycka på ett produktivt och hållbart sätt. Syftet med rapporten är att komma fram till en förenklad och mätbar standardiserad arbetsprocess genom att förbättra arbetet kring en brandolycka på kulturminnesmärkta byggnader, där förebyggande åtgärder, förbättringar under brandförloppet och återställande av objekt ingår. Rapporten görs med målen att bevara en god social hållbarhet och bevara det svenska kulturarvet för framtida generationer. Målet vid återställandet av en kulturhistorisk byggnad är att utseendet ska förbli oförändrat och att bevara det traditionella och ursprungliga skicket. Huvudobjekt som undersöks är kulturminnesmärkta byggnaden Kasern II på Skeppsholmen tillsammans med de två referensobjekten Katarina kyrka och Vildmannen 7. Huvudobjektet där en brandolycka bryter ut i september år 2016 håller idag [2019] på att återställas efter omfattande fuktskador från släckningsarbetet och brandskador på material som blev utsatta för höga temperaturer. Del av den standardiserade processen är att redovisa hur val av släckmedel kan avgöra omfattningen av fuktskador på materialet i byggnaden och hur släckmedlet och brandrester påverkar närliggande miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Även förebyggande brandskydd och önskvärt brandskydd efter restaureringsarbetet tas med. Rapporten bearbetar materialmässigt främst tegel och trä som oftast utgör den bärande stommen respektive bjälklaget i en kulturhistorisk byggnad. Genom att observera hur trämaterial och murverk reagerar vid hög temperatur och fukt vill författarna bedöma om de kan saneras och återanvändas eller behöver kasseras. Dessutom undersöks med fokus på återställande av konstruktionen, saneringsmetoder för att ta bort brandlukt och mikrobiologisk påväxt på trämaterial. Då målet vid återställande av en kulturminnesmärkt byggnad är att behålla den traditionella utformningen saneras det massiva teglet och träbalkarna i den utsträckning som går för att bevara dem. Dimensionering av brandskydd varierar för olika kulturminnesmärkta byggnader beroende på objektets utformning och ändamål. Som exempel för installation av sprinkler görs en avvägning mellan risk för brand och risk för eventuella fuktskador vid brand. Compressed air foam system [CAFS] är den släckningsutrustning som används under släckningsarbetet på Kasern II, som jämfört med andra släckningssystem avger mindre vatten och på så sätt minimerar fuktskador. Under brandförloppet hjälper aktuella ritningar, dokumentation och insatsplaner räddningstjänsten att utföra ett funktionellt släckningsarbete. Tegel är beständigt mot brand då det bränns under tillverkningsprocessen. Vid en brandolycka kan tegel spricka om sintringstemperatur överstigs eller vid snabb avkylning under släckningsarbete. Sprickor kan åtgärdas med förstärkning av murverk. Sprickor i tegel som är synligt för blotta ögat återanvänds om det inte finns en synlig fysisk skada på materialet. Trämaterialets hållfasthet försämras inte vid exponering av hög temperatur förutom i den brännskadade delen som kallas förkolningsdel och ligger i ytskiktet på balken efter brand. Förkolningsdelen kan mekaniskt hyvlas bort vid sanering. Mekanisk hyvling anses som en relativt enkel saneringsmetod och kräver inga kemiska miljöpåverkande ämnen. / In current situation [2019], Sweden is failing to provide preparatory plans for possible fire accidents in buildings with cultural-historical value. Because fire accidents on monumental buildings do not occur frequently, there is no standardized method on how to manage the restoration after the accident in a productive and sustainable manner. Purpose of the report is to produce a simplified standardized and measurable work process on how to improve arrangements during a fire accident on monumental buildings, where preventive measures, improvements during fire process and restoration of the building are included. The report is written with the aim of preserving good social sustainability and for preserving the Swedish cultural heritage for the future. The goal when restoring a cultural-historical heritage building is to maintain the classical appearance and to preserve the traditional and original condition. The main object reviewed is the cultural heritage building Kasern II on Skeppsholmen together with two more reference objects. The main object, where the fire accident takes place in September 2016, is today [2019] being restored after extensive moisture damage from the extinguishing work and fire damage to the material which was exposed to high temperature. Part of the standardized process is to describe how the choice of extinguishing agent can determine the extent of moisture damage to the material of the building and how pollution from the extinguishing agent and fire residues affect the neighboring environment from a sustainable point of view. Preventive fire protection and desirable fire protection after restoration work are also included. The report materially presents bricks and wood, which most often constitute the supporting structure and the floor structure of a cultural-historical building. By observing how wood materials and masonry react at high temperature and humidity, an assessment is made whether these materials can be decontaminated and reused or need to be discarded. In addition, with focus on restauration of the construction, decontamination methods for removal of fire odor and microbiological growth on wood materials are studied. Goal when restoring a building with cultural heritage is to maintain the traditional construction, therefore the solid brick and wooden beams are to be remedied to the extent required to preserve them. The choice of fire protection installations varies depending on the building's design and purpose. An example is the installation of sprinklers, which is a tradeoff between the risk of fire and the risk of possible moisture damage in the event of fire. Compressed air foam system [CAFS] is the extinguishing equipment used during extinguishing work on Kasern II which, compared to other extinguishing systems, emits less water therefore minimizing moisture damage. During the fire accident, updated drawings, documentation and action plans help the rescue service perform a functional extinguishing work. Bricks are resistant to fire as bricks are burned during manufacturing process. During a fire accident, bricks may crack if the sintering temperature is exceeded or in case of a rapid cooling during extinguishing work. Cracks can be restored with reinforcement on masonry. As cracks in brick are usually visible to the naked eye, bricks are reused if there is no visible physically damage to the material. The strength of wood material does not deteriorate when exposed to high temperature except in the burned part called char, which lies on the surface layer of the beam after fire exposure. The charring part can be mechanically planed away during sanitation. Mechanical planning is regarded as a relatively simple sanitation method and does not require any chemical environmentally impacting substances.

Page generated in 0.0628 seconds