Författarna har gjort en ansats att problematisera mottagningsarbetet inom ekonomiskt bistånd. De har gjort ett antagande att mottagarrollen kan vara komplex och fann i sitt resultat att det fanns vissa dubbelheter kring handlingsutrymmet, de etiska riktlinjerna och mottagningsarbetets syfte. Dels handlingsutrymmet beskrevs som begränsat av socialarbetarna, och det framgår av tidigare forskning att det alltid finns ett handlingsutrymme och att socialarbetarens roll är att utmana denna. Mottagningsarbetet börjar med ett inledande samtal via telefon och medborgaren måste gå igenom flera steg för att få ekonomiskt stöd. Socialarbetarna beskriver också sin huvuduppgift att sålla. Detta leder till en etisk diskussion medan riktlinjerna i det förberedande arbetet visar tydligt att det är syftet med mottagningsfunktionen. Resultaten analyseras utifrån relevant forskning och akademikerföreningen SSR etiska riktlinjer. Författarna har intervjuat fem respondenter som hanterar det första mötet med medborgare som ansöker om ekonomiskt stöd.

Personer med hjärtsvikt behöver enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård få individanpassad som är effektiv, jämlik, patientsäker, kunskapsbaserad och tillgänglig. De är i behov av information om behandling, symtom och förebyggande åtgärder. Syftet med studien var att undersöka vilka komponenter som sjuksköterskor vid en sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning kan använda för att bedriva evidensbaserad vård. I den systematiska litteraturstudien granskades 21 artiklar där två komponenter framkom, utbildning och e-hälsa, där utbildning var den viktigaste komponenten. Som stöd till komponenterna påvisades ett flertal redskap i artiklarna såsom telefonuppföljning, hembesök, grupputbildning, telemonitorering, dagbok, skriftlig information/bok och video/ dataprogram. När komponenterna och redskapen användes av sjuksköterskor sågs nyttan med hjärtsviktsmottagning med signifikant eller bättre resultat för egenvård, livskvalitet, kostnader, nyttjande av vård samt mortalitet. / People with heart failure should according to Swedish national guidelines for heart care get personalized care that is efficient, equitable, patient safety, knowledgeable and accessible. They should receive information about treatment, symptoms and prevention. The purpose of this study was to explore components that nurses at an office nursing heart failure clinic can use to conduct evidence-based care. This systematic literature study reviewed 21 articles in which two components emerged, education and e-support, where education was the most important component. To maintain the components, several tools were found in the articles, these were; telephone follow-up, home visits, group education, telemonitoring, diary, written information/book and video/computer programs. When the components and tools was used together by nurses at nursing office heart failure clinics, significantly or better results were found for self-care, quality of life, costs, utilization of care and mortality.