Diss. Göteborg : Univ.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

Diss. Göteborg : University, 2004. / Härtill 6 appendix.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

<p>I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.</p>

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.

Undersökningen tar sin utgångspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel gentemot NATO. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgått en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.   Syftet med denna undersökning är att jämföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel med NATO. Metoden för undersökningen är en teorikonsumerande metod där en teori om interoperabilitet används. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och är utgångspunkter för det empiriska material och de områden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jämförandeanalys mellan Sverige och NATO för att kunna besvara frågeställningen.   Slutsatser som är dragna av undersökningen är att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del är interoperabel med NATO. Försvarsmakten har kommit relativt långt med att implementera metoder och principer i handböcker och doktriner. Detta medför att det till viss del finns en interoperabel förmåga i hur Försvarsmakten genomför förnödenhetsförsörjningen. Dock finns det fortfarande vissa metoder och principer som inte implementerats av Försvarsmakten som minskar förmågan till interoperabilitet.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget. Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen. Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen. Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag. Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering.