Abstrakt Studien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället. Det är bland annat genom medias rapportering, genom stereotypifiering av grupper så som etniska eller religiösa minoriteter, funktionsnedsattaeller som på annat sätt utmanar den heterosexuella normen i samhället. Granskningsorganen har samstämmigt lyft upp kritik mot den hatpropaganda som finns i samhället och som Sverige uppmanas reglera i lag. Andra problem som påtalas gäller segregationen och den sociala exkluderingen. Undersökningen fokuserar på att lyfta upp det intersektionella perspektivet och framhäver anläggandet av detta helhetsperspektiv. Mer uppmärksamhet borde ges den utsattes situation som problematiseras kopplat till bevisbördan. Lagen försvårar möjligheten att hävda multipel diskriminering vilket ofta förekommer då grunder samverkar till diskriminering. Slutsatsen dras om behovet av utredning för att införa utökande av grunder eller en öppen lista samt ett generellt diskrimineringsförbud. Detta framförallt för att Sveriges lagstiftning ska vara överensstämmande med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig till. Det visas också på behov av vidare forskning gällande domstolarnas hantering av diskrimineringsfall kopplat till deras kompetens samt möjligheten till ett mer intersektionellt perspektiv på rätten. / Abstract The study question aim at investigate whether the Swedish discrimination law is sufficient or not. International monitoring reports on Sweden was examined, as well as Swedish legal cases and academic literature. The analysis focused the attention to the arguments that was highlighted in the monitoring reports. These arguments were analyzed together with the Social Constructivist Theory and the Intersectional Theory and compared with the results from the study of the legal cases of discrimination. This was done to bring on a broader perspective on the issue. The study has shown some significant discrimination in the society for example in the way that media reports and perform stereotypes of some groups. The monitoring reports of the UN, the Council of Europe and the EU has brought critic on the matter of hate speech and recommend Sweden to forbid this. Other problems being highlighted is segregation and social exclusion. The study aims at focus on the Intersectional Theory and the study concludes that more attention should be raised towards the person in an exposed situation and this also in relation to the burden of proof. The laws obstruct the ability to argue multiple discrimination which is commonly interacting in the creation of discrimination. There is a need for investigation of the establishment on further grounds of discrimination to be able to conform to international conventions and articulate rules to support people that are discriminated in the society today. The study also call for some further research on how the court manage the discrimination cases applying the burden of proof, the sufficiency of competence on discrimination and the ability to measure multiple discrimination.