Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Förekomsten i Sverige är ca fem fall per 100 000 individer och drabbar kvinnor oftare än män, vanligtvis mellan 20-40 års åldern. MS resulterar i skador och ärrbildning på nerverna och förekommer i olika former. Dess orsak är okänd, men både utlösande faktorer och en genetisk komponent misstänks vara en bidragande faktor. Typiska symtom kännetecknas av synstörningar, känselstörningar, smärta, motoriska problem, och trötthet. Läkemedelsbehandling kan minska sjukdomsaktiviteten och symtomen. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva hur patienter med Multipel Skleros hanterar livet med sjukdomens symtom.  Metod: En deskriptiv design användes till litteraturstudien för att få en djupare förståelse för upplevelser. Sökningen genomfördes i databasen PubMed med olika sökord och booleska termer för att finna originalstudier. Urvalskriterier specificerades, och artiklar granskades och inkluderades baserat på relevans och kvalitet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Aveyards tematiska analys.  Huvudresultat: Baserat på 14 vetenskapliga artiklar om multipel skleros (MS) identifierades tre huvudteman: betydelsen av stöd för personer med MS; vikten av hälsosamma levnadsvanor för personer med MS; betydelsen av fritidsaktiviteter för personer med MS.  Slutsats: Studiens resultat betonar vikten av stöd för personer med MS genom socialt stöd, hälsosamma levnadsvanor och meningsfulla fritidsaktiviteter för att förbättra livskvaliteten hos dessa personer.

<p><strong>Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.</strong></p>

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. <strong>Resultat: </strong>MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. <strong>Diskussion: </strong>Ofrivillig<strong> </strong>social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. <strong>Slutsats:</strong> Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare</p> / <p><strong>Background:</strong> Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. <strong>Aim:</strong> The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis <strong>Method:</strong> A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. <strong>Results:</strong> MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. <strong>Discussion: </strong>Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. <strong>Conclusion:</strong> As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.</p>

Bakgrund: Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. Resultat: MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. Diskussion: Ofrivillig social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. Slutsats: Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare / Background: Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. Aim: The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis Method: A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. Results: MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. Discussion: Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. Conclusion: As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Background: Multiple sclerosis is a chronic inflammatory auto-immune disease with various symptoms, which requires comprehensive multidisciplinary treatment for distinct and individualized conditions. Reviews on this population address treatment alternatives (i.e., pharmaceutical and rehabilitation). Orthotic interventions are seldom mentioned or mentioned briefly in conjunction with physiotherapy interventions. Aim: This study aims to critically appraise and summarize current evidence regarding orthotic interventions for multiple sclerosis population with lower limb deficiencies. Methods: This study uses umbrella review protocol for systematic reviews. 5 databases were used (CINAHL, Cochrane, PubMed, Scopus, Web of Science). From 44 reviews, 6 systematic reviews were obtained using JBI appraisal tool. Methodological quality is appraised using AMSTAR II, data were extracted via JBI data extraction form for umbrella reviews. 2 articles were excluded and the evidence quality of the remaining 4 articles were appraised via GRADE. Results: 2 out of 4 investigated the effect of foot orthoses, whilst the remaining investigated FES devices. 3 out of 4 articles scored “Critically low” in methodological quality, 1 scored “High”. The evidence quality of the different outcomes ranges from "Very low” to “High”. Conclusion: Foot orthoses reported an increase RoM in ankle and knee joints. FES intervention found an increase in speed and endurance during gait and increased RoM of ankle and knee. However, more studies with higher quality are needed to establish clinical recommendations. / Bakgrund: Multipel skleros är en kroniskt inflammatorisk auto-immun sjukdom med komplexa symtom som kräver en omfattande multidisciplinär behandlingsplan för att främja positiva, måluppnående behandlingsresultat. Artiklar gällande denna populationen kollar på behandlings alternativ (som medicinska och rehabilitering). Ortos interventioner nämns kort men ofta vid sidan av diskuterade medicinska interventionerna eller som komplement till fysioterapin. Syfte: Denna studie syftar att kritiskt värdera och summera den nuvarande evidensen gällande användningen av ortoser som intervention för brister i lägre extremiteters funktion för patienter med multipel skleros. Metod: Sökningen genomfördes i 5 databaser (CINAHL, Cochrane, PubMed, Scopus, Web of Science). Från 44 artiklar, var 6 studier behöriga efter JBI utvärderings verktyg. Metodologisk kvalitet var testat genom AMSTAR II, data var framtagen genom ” JBI data extraktion form for Umbrella reviews”. 2 artiklar var exkluderade ytterligare och evidens kvalitén av de kvarstående 4 artiklarna var testat med GRADE. Resultat: Två av de fyra inkluderade studierna studerade användningen av fotortoser medans de kvarvarande studerade FES-enheter. Tre av fyra studier fick betyget ”Critically low” gällande metodologisk kvalitet, en fick betyget ”High”. Evidens kvaliten av interventionernas resultat varierade mellan ”Very low” till ”High”. Sammanfattning: Fotortoser rapporterade en chans att öka rörlighets omfånget i ankel och knä. FES-enhet visade en ökning av hastighet och uthållighet vid gång samt öka rörelseomfånget i ankel och knä. Denna studie konstaterar att det behövs fler starka studier för att kunna skapa kliniska rekommendationer gällande ortoser för nedre extremiteter för MS patienter.