Syfte och frågeställningar: Studien har syftat till att få en djupare förståelse kring varför det finns gymnasieelever som har negativa känslor och upplevelser av att bli filmade i ämnet idrott och hälsa. Studien har också ämnat ta reda på hur dessa elever med negativa känslor och upplevelser tycker att filmning i undervisningen bör användas. Studiens frågeställningar var följande: 1) Vilka negativa känslor och upplevelser kan filmandet framhäva hos elever? 2) Vilka faktorer, såväl inre som yttre, kan orsaka elevers negativa känslor och upplevelser av att bli filmade? 3) Vad händer med elevernas beteende enligt dem själva när de filmas i undervisningen? 4) Hur föredrar elever att lärare jobbar med filmning i idrott och hälsa? Metod: För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna gjordes en flermetodsstudie bestående av en enkät samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever. Totalt samlades 134 enkäter in varpå fem intervjuer utfördes. Enkäten analyserades deskriptivt och intervjuerna analyserades genom kodning och tematisering utifrån teorin om reciprok determinism. Resultat: De mest frekvent använda uttrycken för känslor och upplevelser bland de intervjuade eleverna i samband med att de blivit filmade i undervisningen var ”jobbigt”, ”nervös” och ”obekväm”. Inre faktorer handlade om elevernas bristande förmåga och självsäkerhet i den specifika aktiviteten, prestationsbehov samt att fokus tenderade hamna på att de blev filmade och inte uppgiften i lika stor utsträckning. Yttre faktorer bestod av lärarens sätt att arbeta med filmning, hur tydligt syftet med filmningen framgår enligt eleverna samt vilken relation den som filmas har till den som filmar och de som ser filmen. Filmandet verkar också kunna påverka elevernas beteende, bland annat prestation, både positivt och negativt. Det framgick även att eleverna föredrar ett visst inflytande kring hur läraren ska arbeta med filmning. Slutsatser: Det finns elever som upplever det negativt att bli filmade och detta tycks främst vara en följd av en brist på förmåga i den aktivitet inom vilken de filmas. Genom att låta elever ha inflytande över hur filmningen används tycks lärare kunna underlätta filmandet för eleverna. Elever verkar även känna ett behov av att prestera inför kameran vilket kan påverka deras beteende enligt dem själva. Teorin om reciprok determinism har visat sig vara användbar för att få en djupare förståelse för vad som kan ge upphov till negativa känslor och upplevelser hos elever av att bli filmade inom idrott och hälsa. / Aim: The purpose of this study was to get a deeper understanding of why there are upper secondary school students who have negative emotions and experiences of being filmed in physical education. The purpose was also to find out how students with these negative emotions and experiences think that filming should be used in educational purposes. The research questions that guide the investigation are: 1) What negative emotions and experiences can filming bring out in students? 2) What factors, both inner and outer, can cause students to have negative emotions and experiences of being filmed? 3) What happens to students’ behavior according to themselves when being filmed during class? 4) How do students prefer the teacher to work with filming in physical education? Method: To address the research questions a mixed method research design has been used which contains a survey and semi-structured interviews of upper secondary school students. In total, 134 surveys where collected whereafter five interviews were executed. The surveys were analyzed descriptively and the interviews were analyzed through coding and thematisation based on the theory of reciprocal determinism. Results: The expressions for emotions and experiences that were used most frequently by the students in combination with them being filmed, were ”hard”, ”nervous” and ”uncomfortable”. Inner factors consisted of the students’ lack of capability and self-confidence in the specific activity, the pressure to perform and a main focus on filming rather than the task itself. Outer factors consisted of the way the teacher works with filming, how clear the purpose of filming is and the relation between the one that is being filmed and the people who are watching the film. The filming also seems to be able to affect behavior, including performance, both positively and negatively. It also appeared that the students prefer a certain influence on how the teacher should work with filming. Conclusions: There are students that have negative emotions and experiences and these seem to mainly be a consequence of students’ lack of ability within the specific activity that is being filmed. There also seems to exist a pressure to perform well in front of classmates and teachers. By allowing students to influence how filming is used, teachers seem to facilitate filming for the students. Students also seem to feel pressured to perform well in front of the camera, which according to themselves can affect their behavior. The theory of reciprocal determinism has proved to be useful for gaining a deeper understanding of what can cause negative emotions and experiences among students when being filmed in physical education.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. <strong>Resultat: </strong>MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. <strong>Diskussion: </strong>Ofrivillig<strong> </strong>social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. <strong>Slutsats:</strong> Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare</p> / <p><strong>Background:</strong> Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. <strong>Aim:</strong> The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis <strong>Method:</strong> A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. <strong>Results:</strong> MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. <strong>Discussion: </strong>Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. <strong>Conclusion:</strong> As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.</p>

Bakgrund: Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. Resultat: MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. Diskussion: Ofrivillig social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. Slutsats: Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare / Background: Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. Aim: The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis Method: A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. Results: MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. Discussion: Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. Conclusion: As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.