Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Denna uppsats syfte är att analysera hur musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.    Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund. Även teorier kring ett nytt fokus på opinion leaders; vem och när, samt teorier gällande relationsmarknadsföring, kommunikation, feedback och sampling har tillämpats. Slutligen har teorier kring YouTubes negativa aspekter, såsom svårigheter att sticka ut och illegal spridning setts till. I redogörelsen av det empiriska materialet ingår svar från de intervjuer som genomförts med musikartister samt nyckelpersoner inom branschen. Här redogörs även resultatet från den innehållsanalys som genomförts av de intervjuade artisternas respektive YouTube-kanaler.   I analysen sammankopplas den teoretiska referensramen med det empiriska materialet i en diskussion och analys. Detta för att jämföra tidigare teorier med branschens nuvarande syn på forskningsfrågan samt artisternas faktiska användande av plattformen. Även för att belysa vad musikartisterna har för möjligheter att förbättra sin marknadsföring via YouTube, för en mer framgångsrik marknadsföring.   De slutsatser som uppsatsen sedan mynnar ut i menar att YouTube har utvecklats till en stark marknadsföringskanal för musikartister. Plattformen är av stor betydelse för musikartisters exponeringsmöjligheter, men det krävs dock andra marknadsföringsaktiviteter för att klipp ska hittas av A&R avdelningar och nya fans. Musikvideon har en fortsatt viktig roll för artisternas exponeringsmöjligheter. YouTube skapar en möjlighet till relationsbyggande mellan artister och fans, men denna möjlighet utnyttjas ej till fullo av artisterna. Feedback via kommentarsfält skulle dock kunna nyttjas för större grad av lärande, samt för starkare relationsbyggande. En nackdel är att YouTube dock tycks vara illegal spridning av material, samt minskad kontroll över eget material. Makten över kreativiteten tycks med YouTube ha flyttats mer mot artisterna själva, men de stora aktörernas nätverk och resurser tycks dock fortsatt viktiga för att ge möjligheter att sticka ut i det enorma mediaflödet. / This paper aims to analyze how music artists use YouTube as a marketing tool, and the importance YouTube has for these artists' marketing. A qualitative and inductive approach was used, while a number of interviews and a content analysis conducted as the basis for the empirical material. This to get an insight into the music industry's views on the topic, and also give an objective picture of how the platform is used as a marketing tool. Finally, the study is meant to give artists and others working in the music industry a picture of how the use of this marketing channel can be improved to create a more effective marketing.   The theoretical framework was based on earlier theories of YouTube's importance, roles and potential in music artists' marketing. Theories on how YouTube enables artists to be discovered by A & R people or new fans, YouTube's impact on the music video's role as a marketing medium, and theories about the platform's impact on the balance of power within the industry has been the foundatioin. Theories about a new focus on opinion leaders; whom and when, as well as theories on relationship marketing, communication, feedback and sampling have also been applied. Finally, theories of YouTube's negative aspects, such as difficulties to stand out and illegal distribution has been looked into. In the account of the empirical material responses from the interviews with music artists and key people in the industry are included, as well as the results from the content analysis conducted by the interviewed artists' respective YouTube channels.   In the analysis the theoretical framework is linked to the empirical material in a discussion and analysis. This is to compare previous theories with the industry's current opinions on the research question and the performers' actual usage of the platform, also to illustrate how music artists could improve their marketing through YouTube for more successful marketing.   The conclusions of the essay is of the opinion that YouTube has evolved into a powerful marketing channel for music artists. The platform is of great importance for music artists interms of opportunities of exposure, but additional marketing activities are  however required gor the material to be found by A & R departments and new fans. The music video has a continued important role for artists' exposure opportunities. YouTube creates an opportunity to build relationships between artists and fans, but this opportunity is generally not utilized fully by the artists. Feedback via the comment field could be utilized for greater levels of learning, and for stronger relationship building. One negative aspect of YouTube is that it can be considered as a way to illegaly distribute content, and it does add to reduced control over the artists own material. The creative authority seems with YouTube have moved more towards the artists themselves rather than their labels or management, but networks and resources available to the major labels seem to remain important to provide opportunities to be able stand out in the masses f available media on YouTube.

Social media has provided a way for music artists to reach many people with their music, without having to rely on record labels to perform marketing tasks. Most previous research within the area has focused on how already established music artists can use social media as part of their marketing strategies and how digital technologies have transformed the music industry. This study focuses on how unsigned music artists’ followers and fans on social media have an impact on their music streaming numbers. The main research question of the study is: how does unsigned artists’ social media performance affect the number of streams of their music? To investigate this, a robust regression model was defined with the aim of predicting the number of artists’ music streams based on their social media data. The robust regression model showed that the social media variables did not have significant effects on the number of streams. Therefore, an analysis of each individual artist in the data was conducted. The results showed that the social media data in this study could not be used to explain changes in the number of streams for unsigned music artists. An analysis based on each individual artist and the content that each individual artist is posting on the different social media channels, is suggested instead. An information visualization tool was developed with the purpose of allowing analysts to get an overview of the social media data as well as allow analysts to look at each artist’s social media feeds to understand how artists’ social media activities affect their music streaming data. / Sociala medier har gjort det möjligt för musikartister att nå många människor med sin musik utan att behöva förlita sig på skivbolag. Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur redan etablerade musikartister kan använda sociala medier som en del av sina marknadsstrategier och hur digital teknik har förändrat musikbranschen. Denna studie fokuserar på hur osignerade musikartisters antal anhängare och fans på sociala medier påverkar antalet streams av artisternas musik. Studiens huvudsakliga forskningsfråga är: Hur påverkar osignerade artisters prestationer på sociala medier antalet streams av deras musik? För att undersöka detta definierades en robust regressionsmodell i syfte att förutse antalet streams av artisternas musik baserat på deras sociala mediedata. Den robusta regressionsmodellen visade att socialamedievariablerna inte hade signifikanta effekter på antalet streams av artisternas musik. Därför genomfördes en analys av varje enskild artist i datan. Resultaten visade att sociala mediedatan i denna studie inte kunde användas för att förklara förändringar i antalet streams för osignerade musikartister. En analys baserad på varje enskild artist och innehållet som varje enskild artist lägger ut på de olika sociala mediekanalerna föreslås istället. Ett informationsvisualiseringsverktyg utvecklades med syftet att ge analytiker en möjlighet att få en överblick över sociala mediedatan samt låta analytiker titta på varje artists sociala medieflöden för att förstå hur artisternas sociala medier påverkar deras musikstreamingdata.