<p>Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design.</p>

No description available.

Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.

Musikmarknaden har förändrats mycket de senaste åren. Många nya streamingtjänster har dykt upp på senare år och tiotals miljoner använder dessa tjänster idag (Borja et al., 2015). Användbarheten är en viktig aspekt för att användarna ska kunna använda dessa tjänster på ett tillfredsställande sätt. Denna studie undersöker två olika musiktjänsters gränssnitt ur ett användbarhetsperspektiv. 20 studenter från KTH besvarade en enkät om deras tidigare användning av musiktjänster. Sedan deltog studenterna i en ”Think Aloud”-undersökning där de fick utföra ett antal uppgifter på tjänsterna och där vi dessutom mätte effektivitet genom att ta tid samt beräkna antalet klick för varje uppgift. Slutligen fick studenterna besvara ett antal frågor i en kort intervju. Studien visade att båda tjänsterna visserligen hade funktioner som fungerade bättre än hos den andra tjänsten, men i slutändan var de mycket lika avseende användbarhet. / The music market has changed considerably in recent years and streaming has become one of the most popular ways to listen to music today. Many new streaming services have appeared and tens of millions of people use these today (Borja et al., 2015). Usability is important in order for users to be able to use these services in a satisfactory manner. This study examines two different music service interfaces from a usability perspective. 20 students from KTH answered a questionnaire about their prior use of music services. Afterwards the students participated in a Think Aloud study where they performed a number of tasks on services and where we additionally measured the efficiency by taking the time, in addition to calculating the number of clicks for each task. Finally, students were asked to answer a number of questions in a brief interview. The study shows that while both services had features that fared better in the study than for the other service, they were very similar when it came to usability.

New technological advancements have resulted in a shift of medium. Music interaction has moved from physical media such as CDs and MP3-players to digital music services on the Internet. Vast catalogues of music is today available from any device with Internet access for either a monthly cost or even in some cases for free. Even though many users subscribe for the music they consume the music industry still experience an uncertain economy. New interaction opportunities and new design principles have derived from the new medium. According to users some functions are more important than others, some functions are even missing. Which are these? Are the users’ needs equivalent to the web development and the current supply of function the services offer? With vast consumption and immense establishment together with the tie in economic factors and technological development music streaming services is a given media technological phenomenon. This study’s purpose is to analyze three important components in the case of music streaming services: the supply, the user’s perspective and the position according to the web development. In order to increase the understanding of these parts this study has completed an inventory of current supply of functions in seven music streaming services and a questionnaire to conclude the user’s perspective. The study uses the theory of Web 1.0, Web 2.0 and Web 3.0 to examine current position of the services in web development. Possibly in this way the study might discover strengths and weaknesses in the supply of the music streaming services and thereupon contribute to suggestion of improvement and functions. Functions which might help the development of music streaming services and increase more paying consumers. This study show that the current supply of functions music streaming services offer is in general equivalent to the users’ need. However, the users don’t value social functions as an important part in music streaming services. They value a great catalogue of songs and great accessibility with commercial free use. The supply of functions doesn’t differ a lot from service to service. Spotify is the leading services both in quantity of functions and in number of users. Regarding the position of functions most functions is placed within Web 2.0. Thus, the user show an indication of the importance of accessibility which suit the vision of the ubiquitous and pervasive webb of Web 3.0. Even though the theory of Web 2.0 was coined 15 years ago the interactive music web service is mostly a product of Web 2.0. Despite of the satisfaction in supply, in terms of sustainability, it might always be a value to continue to examine the user’s need, the industry’s demands and the technological development to reach the highest form of contentment from all parts.

Idag framställs en musikartist visuellt på sociala medier och musiktjänster där v arumärkesimage, såsom som logotyper, i många fall avgör om målgruppen blir intresserad av en specifik artist. Författarna har kommit i kontakt med artisten Chelsea Muco som är en ny svensk sångerska som är i behov av en visuell identitet i form av en logotyp innan hon ska släppa sin musik för första gången. Rapporten syftar till att undersöka hur en logotyp för en musikartist kan utformas för att skapa rätt associationer och överensstämma med artistens värdeord samt önskade positionering. Utifrån en förstudie med artisten konstaterades artistens önskade positionering samt värdeorden glädje, frihet och kaxighet . För att besvara syftet skapades tre olika logotyper som värderades med en enkätundersökning. För att sammanställa analysen värderades logotypen utifrån kriterierna minnesvärd, meningsfull, älskvärd, originalitet, skalbarhet/mångsidighet/överförbarhet, utförande samt positionering. För att framhäva värdeorden kaxighet, glädje och frihet visar studien hur val av färg och teckensnitt kan skapa positiva associationer och framhäva värdeorden. Färgerna röd och rosa samt ett snedställt teckensnitt kan användas för att lyfta fram värdeordet glädje , en kalligrafisk skrift som teckensnitt kan framhäva värdeordet kaxighet . För att värdeordet frihet ska lyftas fram visar studien att ett snedställt teckensnitt kan användas. För att rätt associationer ska kopplas till ett varumärke, bör positionering och värdeord bestämmas tidigt i designprocessen och sedan ligga till grund för utformningen av logotyp. Vidare visar studien att kriterierna för positionering, utförande, älskbarhet, meddelande och meningsfullhet samt minnesvärd och minnesvärdhet är viktiga för att skapa rätt associationer till ett varumärke.