I dagens samhälle finns ett enormt stort musikutbud. Under de senaste decennierna har tillgängligheten alltmer ökat för envar att gå på konserter och uppleva levande musik. Denna studies syfte var att utveckla mina möjligheter som utövande musiker och flöjtist att berika en konsertpubliks upplevelse och kommunicera musik oavsett publikens förkunskaper. Det gestaltas genom framförandet av Amy Beach’s Theme and Variations for Flute and String Quartet (1916/1920). För att uppfylla syftet utarbetades tre frågeställningar som behandlade hur jag kunde öka medvetenheten om performativa aspekter i mitt musicerande, på vilka sätt en publiks konsertupplevelse kan förhöjas och hur jag kunde använda scenisk gestaltning och musikkommunikation på min examenskonsert vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Studien genomfördes metodiskt genom musikanalys och instudering av notbild och konsertbesök för att erhålla publikperspektiv. Dessutom genomfördes två intervjuer med sakkunniga personer, en tidigare musiker och en forskare tillika pedagog. Studiens resultat indikerar att ett manus bidrar till att skapa ramar och struktur i att genomföra en konsert med god kommunikation med publik och medmusiker; musikanalys ger ökad förståelse för hur musiken bäst kan framföras; visuella markörer som val av klädsel har stor betydelse för publikens upplevelser av konserten då synintryck påverkar övriga sinnen. Till sist kan slutsatsen dras att kärnan i konsertupplevelsen är att etablera en dialog och kommunikation med musiker och publik vilket betyder att den individuella musikupplevelsen hos den enskilda åhöraren under en konsert är ett resultat av ett kollektivt skapande.

Detta skriftliga arbete inom konstnärligt självständigt examensarbete undersöker vilka metoder man kan använda sig av vid ett interpretationsarbete och vad som kan vara viktigt att ta hänsyn till när denna interpretation ska presenteras för en publik. Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse och större medvetenhet kring interpretation, för att som musiker på ett bättre och mer övertygande sätt kunna nå ut med musikens budskap till åhöraren. Arbetet inkluderar litteraturstudier kring interpretation och musikkommunikation, samt en analys av Sonatine pour trompette (1950) av kompositören Jean Françaix (1912-1997) både på ett teoretiskt och ett gehörsmässigt plan. Arbetet resulterade i en bredare kunskap kring interpretation samt en tydligare bild av hur man kan jobba för att på ett tydligt sätt kunna nå publiken med sitt musikaliska budskap. Genom analys av stycket uppnåddes en god grund på vilken medvetna musikaliska val kunde göras och även en förståelse för hur olika tolkningar skiljer sig åt och kan ge dig som musiker inspiration för din egen tolkning. Det är genom interpretation, den egna tolkningen av musiken, som musikern kan ge något av sig själv och dela med sig av ett budskap till lyssnaren. Genom en tydlig bild av vilka medel som kan användas för att förstärka ens musikaliska intentioner kan detta bli ännu tydligare och mer övertygande både för musikern och publiken.

Multiple taxonomies and typologies related to interactive music systems have been made, focusing on improvisation, music generation and software based music agents. These studies are comprehensive but general in their analysis of the generated output and music interaction, lacking an in-depth consideration of rhythm. Based on relevant literature on rhythm perception, principles of music performance and interactive music systems, this thesis conceptualizes rhythm according to seven rhythm dimensions, and surveys the state-of-theart of interactive music systems. It considers eighteen interactive music systems affording music input and rhythm generation. These systems are analyzed and categorized according to a rhythm taxonomy extending on a prior taxonomy related to interactive music systems. Analyzing the data reveals dimensions of rhythm that need deeper considerations, which, in comparison with the conclusions of the prior taxonomy, results in design considerations and evaluation methods for the design of rhythmic generation and rhythmic interaction of future interactive music systems. / Det existerar ett flertal taxonomier och typologier relaterade till interaktiva musiksystem, med fokus på improvisation, musikgenerering och mjukvarubaserade intelligenta musikagenter. Dessa studier är omfattande men allmänna i sin analys av musikinteraktionen och musiken som genereras av systemen och saknar en djupgående beaktande av rytm. Baserat på relevant litteratur om rytmuppfattning, principer för musikframförande och interaktiva musiksystem, konceptualiserar denna master uppsats rytm enligt sju rytmdimensioner och undersöker forskningsfältet för interaktiva musiksystem. Arton interaktiva musiksystem som möjliggör musikinmatning och rytmgenerering undersöks. Dessa system analyseras och kategoriseras enligt en rytm-taxonomi som bygger på en tidigare taxonomi relaterad till interaktiva musiksystem. Genom dataanalys framkommer det vilka rytmdimensioner som är i behov av ytterligare efterforskning, vilket i jämförelse med slutsatserna av den tidigare taxonomin resulterar i designöverväganden och utvärderingsmetoder för framtida utveckling av interaktiva musiksystem med fokus på rytm.