Musiken har under historiens gång utvecklats och genomgått flera skiften. Det mänskliga förhållandet till och lyssningen av musik har i och med detta förändrats. Ökande kunskaper inom musik kan också förändra upplevelsen av och lyssningen på musik. I den här studien undersöks hur vår tids teknikutveckling, i form av förändrade medievanor och ökat musikutbud, påverkar musiklyssning hos elever vid gymnasiets estetiska program med musikinriktning. Via en enkätstudie med 31 deltagare har frågor om frekvens och plats för musiklyssning, val av medie och musikval samt musikens funktion och påverkan ställts. Hur musiklyssningen förändras av ökade kunskaper inom musik i allmänhet och musikteori i synnerhet har undersökts. Resultatet visar på en hög frekvens av musiklyssning i målgruppen. Mobilt lyssnande är en grundläggande del i lyssningen och Spotify är det vanligaste medievalet. Ökade kunskaper i musikteori har resulterat i ett mer aktivt och analytiskt lyssnande hos de flesta av deltagarna.

Introduktion: Ohälsa har de senaste åren ökat bland befolkningen nationellt. Det finns ett större behov för alternativa behandlingar för att kunna ge lindring. En av dessa alternativa metoder är implementering av musik. Det talas om ’’musikmedicin’’ - ett sätt att främja, förstärka och berika patienters status. Bakgrund: Det finns omfattande studier om musikens påverkan på människan. Studier på fysiologisk och psykologisk respons vid musiklyssnande har fått ett större intresse de senaste tjugo åren. Tidigare så har musikerns roll varit frikopplad från studierna då dessa mestadels implementerat inspelade medier. Syfte: Att identifiera hur musiken påverkar lyssnaren. Metod: Litteratursökning har innefattat litteratur på ämnet musik och hälsa, avhandlingar på nätet och även strömmande videos. En enkätmetod med implementerande lyssningsmoment har upprättats med en testgrupp. Testgruppen bestod av nio deltagare, 5 kvinnor och fyra män, som fått lyssna på ett eget utvalt verk 2 gånger om dagen i 3 veckors tid. Resultat: Musik fungerar som ett medie som kan påverka kroppen och sinnet i ett hälsofrämjande syfte. Resultat talar för att musiklyssnande kan främja individens hälsa genom fysiologiska reaktioner, som exempelvis dopaminfrisättning. Det faktorer som spelar in för att få önskvärda resultat är bland andra musiksmak, social - och kulturell koppling och emotionell koppling till musiken. Det finns mallar som går att förhålla sig till för att förstå sambandet mellan musik, hälsa och individen för implementering. Resultaten från enkätmetoden talar för att majoriteten av deltagarna har upplevt förbättrade resultat med sänkta stressnivåer än innan utfört moment. Diskussion: Diskussionen jämför resultatet i enkätstudien med tidigare försök från litteraturstudien. Metodens för och nackdelar diskuteras. Musikerns och kompositörens roll i ämnet diskuteras och framställs med alternativa positioner för framtida bruk. Detta för att skapa förståelse hos musikern/ kompositören mot resultaten i denna studie och även. Metoddiskussionen fördjupar sig i för och nackdelar med studiens metoder.

Uppsatsen undersöker hur vardagligt musiklyssnande kan fungera som verktyg för motivationför fyra studenter i Sverige. Arbetet utgår från tidigare forskning om hur vi lyssnar på musik,affektreglering och vilken påverkan ny musikteknologi haft på vårt vardagligamusiklyssnande. Arbetet lägger även stor vikt på Tia DeNoras förståelse av ”affordance”(2000, 2003). Detta begrepp används för att förstå hur musikens klingande egenskaper, isamband med lyssnaren, kan möjliggöra för känslor av motivation. Uppsatsen utgår från dessa frågeställningar: När och hur lyssnar människor på musik ivardagslivet? Vilken musik lyssnar de på? Hur använder människor musik i olika kontextersom verktyg för motivation? Arbetet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer då jag meddetta sätt får ta del av individernas personliga erfarenheter, tolkningar och upplevelser. Dettahar sedan analyserats och tolkats för att se likheter och/eller skillnader jämfört med tidigareforskning. Undersökningen visar på tydliga mönster i informanternas svar och dessa stämmeröverens med tidigare forskning. Deltagarna lyssnade ofta på musik, under olika sammanhangoch för olika anledningar. Musik användes flitigt av dem som reglering av känslor för attuppnå motivation. De var medvetna om vilken musik som fungerade bäst för att uppnåmotivation och beroende på kontext så varierade musiksmak samt lyssnarutrustning.Affordance begreppet belyste även hur det klingande gav möjlighet till motivation, på så viskunde jag ta hänsyn till lyssnaren men även musiken för att bilda mig kunskap kring minafrågeställningar.

Music is an important part of people’s lives and thanks to technology development music is more accessible than ever. It creates a pleasant auditory environment in many situations such as when driving, and in-car music streaming is one of the most requested features amongst drivers. Using technology such as mobile devices when driving is a major safety concern which can be addressed by implementing voice control. Said modality, if implemented successfully, puts less cognitive demand on the driver than using manual controls or looking at a monitor. This thesis has resulted in a set of design suggestions for voice interaction between driver and a music service for a safe and pleasant user experience where the dialogues aim at providing drivers with a feeling of familiarity and brand recognition with the music service. The design suggestions are based on design guidelines and previous research on voice interaction and in-car technology including cognitive demands on the driver. Input from drivers and music listeners have been collected first through a questionnaire on controlling music applications while driving followed by a design workshop where the participants, based on different stories, designed dialogues between driver and a music service. The research found that drivers are highly concerned with traffic safety, and want to be able to quickly and safely search for specific music or music that suits a current mood. In terms of familiarity, drivers should be able to use existing features from the music service when interacting through voice and be able to make actions that affect their private account - such as saving songs to a playlist. / Musik är en viktig del i människors liv och tack vare teknikutveckling är musik mer tillgängligt än någonsin. Det skapar en behaglig och musikalisk miljö i flertalet situationer såsom under bilkörning, och musikströmning i bilen är en av de mest efterfrågade funktionerna bland bilförare. Användning av teknik såsom mobila enheter under bilkörning är dock en viktig säkerhetsfråga vilken kan åtgärdas genom att implementera röststyrning då en lyckad implementation av röststyrning kräver lägre kognitivt fokus av bilföraren än användandet av manuella kontroller eller att titta på en skärm. Detta examensarbete har resulterat i ett antal designförslag för röstinteraktion mellan bilförare och en musiktjänst för en säker och trevlig användarupplevelse, där ett mål är att bilföraren via dialogen ska få en känsla av bekantskap med musiktjänsten och dess varumärke. Designförslagen är baserade på riktlinjer för design samt tidigare forskning inom röstinteraktion och teknik i bilen, då även inkluderat kognitiv belastning på föraren. Åsikter från bilförare och musiklyssnare har samlats in via en enkät om att kontrollera musikapplikationer under bilkörning och en designworkshop där deltagarna, baserat på olika historier, designade dialoger mellan bilförare och musiktjänsten. Studien fann att bilförare är väldigt säkerthetsmedvetna och att de vill på ett säkert och snabbt sätt söka efter specifik musik eller musik som passar det nuvarande humöret. När det kommer till igenkänningsfaktorn bör bilförare vid röststyrning kunna använda existerande funktioner i musiktjänsten och kunna använda funktioner som påverkar ens egna användarkonto - såsom att kunna spara låtar i en spellista.