<p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?</p><p>Metod</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut. Intervjuerna spelades in på band och har därefter transkriberats. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett schema som bygger på Yvonne Hirdmans genussystemsteori.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att flickor och pojkar behandlas olika inom ämnet idrott och hälsa till stor del beroende på deras könstillhörighet samt att flickorna är förhindrade att delta i undervisningen på samma villkor som pojkarna. Detta gör att läroplanens krav om jämställdhet inte uppfylls. För pojkarna innebär ämnet idrott och hälsa ofta möjligheter medan det för flickorna innebär begränsningar. Dessa möjligheter och begränsningar orsakas av de traditionella könsmönster som finns inom den islamska kulturen och bygger på föreställningar om att könen är olika. Föreställningar bidrar till skapandet av olika könsroller som eleverna fostras in i genom både familj och skola. Könsrollerna innebär att könen ansvarar för olika områden i livet och blir därför kompletterande.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att genus konstrueras genom de föreställningar som finns kring hur könen är och bör vara. Dessa föreställningar påverkar undervisningen både till innehåll och upplägg och bidrar till att eleverna snarare behandlas som kön och inte som individer.</p>

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för? Metod Studien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut. Intervjuerna spelades in på band och har därefter transkriberats. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett schema som bygger på Yvonne Hirdmans genussystemsteori. Resultat Resultaten visar att flickor och pojkar behandlas olika inom ämnet idrott och hälsa till stor del beroende på deras könstillhörighet samt att flickorna är förhindrade att delta i undervisningen på samma villkor som pojkarna. Detta gör att läroplanens krav om jämställdhet inte uppfylls. För pojkarna innebär ämnet idrott och hälsa ofta möjligheter medan det för flickorna innebär begränsningar. Dessa möjligheter och begränsningar orsakas av de traditionella könsmönster som finns inom den islamska kulturen och bygger på föreställningar om att könen är olika. Föreställningar bidrar till skapandet av olika könsroller som eleverna fostras in i genom både familj och skola. Könsrollerna innebär att könen ansvarar för olika områden i livet och blir därför kompletterande. Slutsats Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att genus konstrueras genom de föreställningar som finns kring hur könen är och bör vara. Dessa föreställningar påverkar undervisningen både till innehåll och upplägg och bidrar till att eleverna snarare behandlas som kön och inte som individer.

<p>Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet.</p>

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet.

SyfteUppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. MetodMaterialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige.ResultatSkolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma. Man vill utgå ifrån den egna kulturen för att barnen ska få en trygg och stabil upplevelse av sin egen identitet utifrån vilken de kan möta samhället i det nya landet. De närliggande kommunala skolorna har också ofta en viss betydelse för valet eftersom man upplever misstro gentemot dem, både vad gäller disciplin, arbetsro och den höga andelen invandrare.