Title: ”It´s so sensitive” - Persons in authority's arguments around those persons with disabilities chooses to become parents. Authors: Therese Andersson and Malene Helander Supervisor: Magdalena Damberg The purpose with this paper is to describe and analyze how professionals act when people with disabilities chose to become parents. To achieve this purpose we have chosen to use a qualitative method with deliberation interviews. The interviews have been implemented with six different persons in authority who work in social welfare offices and as LSS - administrators. Ensured to our questions, (1) How does persons in authority do in the meeting with persons that has a disability and chooses to become parents? (2) Which possibilities respective difficulties see persons in authority within social service and LSS with parenthood where the parent has a disability? (3) What is done in order to facilitate the needs that are added when persons with disabilities chooses to become parents? we consider that they have been responded to. Through our empirical materials we can interpret and read out the replies that we searched for in connection with our survey. It has shown how persons in authority that is active within social service and LSS goes about when they meet persons with disabilities that want to form family. The procedure sees differently out depending on which disability the client in question has. Keywords: Persons in authority, disability, empowerment, paternalism.

<p>Title: ”It´s so sensitive” - Persons in authority's arguments around those persons with disabilities chooses to become parents.</p><p>Authors: Therese Andersson and Malene Helander</p><p>Supervisor: Magdalena Damberg</p><p>The purpose with this paper is to describe and analyze how professionals act when people with disabilities chose to become parents. To achieve this purpose we have chosen to use a qualitative method with deliberation interviews. The interviews have been implemented with six different persons in authority who work in social welfare offices and as LSS - administrators.</p><p>Ensured to our questions, (1) How does persons in authority do in the meeting with persons that has a disability and chooses to become parents? (2) Which possibilities respective difficulties see persons in authority within social service and LSS with parenthood where the parent has a disability? (3) What is done in order to facilitate the needs that are added when persons with disabilities chooses to become parents? we consider that they have been responded to.</p><p>Through our empirical materials we can interpret and read out the replies that we searched for in connection with our survey. It has shown how persons in authority that is active within social service and LSS goes about when they meet persons with disabilities that want to form family. The procedure sees differently out depending on which disability the client in question has.</p><p>Keywords: Persons in authority, disability, empowerment, paternalism.</p>

Vårt syfte har varit att undersöka hur lärare tar sig an bedömning och betygsättning i årskurs 6. Våra frågeställningar har varit följande:•Vilka erfarenheter har lärare kring betygsättning i årskurs 6? •Hur påverkas lärares pedagogiska arbetssätt av betygsättning i årkurs 6?För att besvara våra frågor har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem lärare, som undervisar i bl.a. svenska och har olika lång erfarenhet inom läraryrket, och som kommer från tre olika skolor och två olika kommuner i Skåne. Resultatet i vår undersökning visar inte ett allmänt sätt att ta sig an bedömning och betygsättning utan det vi har kommit fram till är bara utifrån det material vi har samlat in.Vårt resultat visar att lärare har både positiva och negativa erfarenheter av betygsättning i årskurs 6.Vårt resultat visar även att det pedagogiska arbetssättet har förändrats sedan betygsättningen i årskurs 6 infördes hos många lärare genom att planeringen har blivit mer strukturerad, målinriktad, noggrann och tydligare. Vår slutsats är att lärare har blivit ”street-level bureaucrats” som slits mellan olika roller. Läraren står mellan elever och föräldrar samt styrdokumenten som har bestämts av politiker. Vidare ser vi att det både finns positiva och negativa erfarenheter bland lärare. Man kan inte säga att det bara finns det ena eller det andra. Vi ser att antalet arbetade år inte har så stor betydelse utan det finns både lärare med längre och mindre erfarenhet som känner sig stressade och som inte känner sig stressade angående att sätta betyg.Vår slutsats är också att det pedagogiska arbetet har förändrats genom att det har blivit mer strukturerat, målinriktat, tydligt och mer noggrant men att detta kan bero på lgr 11 och inte införandet av betygen i årskurs 6. Vi anser även att det är viktigt att planera sin undervisning så att man kan arbeta formativt samt kunna samla in ett allsidigt underlag för att slutligen kunna sätta ett rättvist betyg.