Background Malnutrition in hospitalized patients has a high prevalence. This led to an action plan against malnutrition that was conducted in 2012 at Enköpings hospital. This paper investigated the nursing staff perceptions of this project on nutrition and nutrient intake in two different departments, and whether these perceptions differ between departments.   Method An inductive approach with semi-structured interview was used in interviews with eight persons from the staff of the two departments of the hospital in Enköping involved in the project. Interviews were recorded, transcribed and analyzed by content analysis.   Results In the interview material four categories were identified as well as six different subcategories. The different categories were: "Attitude", "Knowledge", "Procedures" and "Workload". The results showed that there were differences in attitude to the project by the two departments. There were also differences in perceptions about the knowledge level of the staff who worked on the project. However, the staffs of the two departments agreed that there existed a high workload and inadequate procedures on the wards.   Conclusions There was a distinction in the perception of the level of expertise of the staff but consensus regarding inadequate procedures and workload. The differences in attitude are considered due to the high workload and staff turnover but also diffuse professional roles. Further studies in this area is of value to answer more concretely why a department achieves better results than an equivalent department in the same hospital. This essay has only studied if workload and working environment can affect the reception of new routines, so there is scope to identify additional factors. / Bakgrund Undernäring är underdiagnostiserad hos patienter som är inneliggande på sjukhus. Detta gjorde att en handlingsplan mot undernäring genomfördes 2012 vid Enköpings lasarett. Mätningar av dygnsintaget av energi genomfördes vid två tillfällen på två avdelningar. Denna uppsats undersökte vårdpersonalens uppfattningar om detta projekt gällande nutrition och näringsintag på två olika avdelningar samt om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan avdelningarna.   Metod En induktiv ansats med semistrukturerad intervju användes vid intervjuer av åtta ur personalen på två avdelningar vid lasarettet i Enköping som varit involverade i projektet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys.   Resultat I intervjumaterialet identifierades fyra kategorier, samt sex olika underkategorier. De olika kategotierna var: ”Attityd”,”Kunskap”,”Rutiner” samt ”Arbetsbelastning”. Resultatet visade att det fanns skillnader i attityd till projektet vid de två avdelningarna. Det fanns också skillnader angående uppfattningen av kunskapsnivån hos personalen som arbetat med projektet. Däremot så var personalen på de båda avdelningarna överens om att det existerade en hög arbetsbelastning samt bristande rutiner på avdelningarna.   Slutsats Det fanns åtskillnad i uppfattningen av kunskapsnivån hos personalen men konsensus gällande bristande rutiner och hög arbetsbelastning. Olikheterna i attityd anses bero på den höga arbetsbelastningen och personalomsättningen men även diffusa yrkesroller. Vidare studier inom området är av vikt för att kunna besvara mer konkret varför en avdelning uppnår resultat bättre än en annan likvärdig avdelning på samma sjukhus. Denna uppsats har endast angripit om arbetsbelastning och arbetsklimat kan påverka mottagandet av nya rutiner, så det finns utrymme för att identifiera fler faktorer.

Bakgrund: Patienter inom vården löper risk att drabbas av malnutrition. Flera studier har visat att malnutrition fortfarande är ett stort problem inom vård och omsorg och en viktig patientsäkerhetsfråga. Målsättningen med nutritionsbehandling är att tillgodose patientens fysiologiska behov för att minimera vävnadsförluster och upprätthålla vitala funktioner och därigenom ge möjlighet till tillfrisknande samt förbättrad upplevelse av hälsa. Förr sågs nutritionsbehandling som en stödåtgärd medan den i dag har en mer framträdande roll i patientens vård och behandling. Syfte: Var att undersöka hur kaloriordinationen uppfylls och hur viktutvecklingen sett ut under de dagar studien genomfördes. Metod: En retrospektiv, deskriptiv studie med kvantitativ ansats genomfördes på en intensivvårdsavdelning i en storstadsregion i Sverige. Studien omfattade journaldata från 36 vuxna patienter som analyserades under fem dagar var, vilket resulterade i totalt 180 studerade dagar. Resultat: Under studien uppnåddes kalorimålet sju av 180 dagar. Flertalet patienter visade sig tillföras mellan 80-120 % av ordinationen. Vid granskning av data framkom skillnader i näringstillförsel relaterat till vårdtid. Enligt journaldata överskred 22 av 36 patienter dagligt kalorimål den första dagen på intensivvårdsavdelningen. Hos 26 patienter noterades en viktnedgång mellan ett till åtta kilo. Hos fem patienter fanns en viktökning på mellan två till fem kilo och tre patienter behöll sin vikt. Slutsats: Denna studies resultat visar att det finns skäl att belysa patienters nutritionsbehov med fortsatta studier då nutrition är viktigt för upplevelser av hälsa och tillfrisknande. / Background: Patients in healthcare face the risk of malnutrition. Studies have shown malnutrition is still a significant problem and a serious patient safety issue.The aim of nutritional treatment is to fulfill the patient’s physiological needs in order to minimize loss of tissue and maintain vital functions, increasing the chance of recovery and improving the patient’s perceived health. Nutritional treatment was previously regarded as a supporting measure, whereas today it carries a more significant role in the care and treatment of a patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether patients met with prescribed calorimetric targets, and to examine their weight progression. Method: A retrospective descriptive study with a quantitative aim was performed in an intensive care unit in a Swedish city. The study was based on journal entries from 36 adult patients and were studied for five days each, resulting in a total of 180 studied days. Results: During the study prescribed calorimetric targets were met seven times. A majority of the patients received between 80% and 120% of the prescribed target. Examination of the data revealed differences in nutrition related to length of treatment. According to journal entries, 22 out of the 36 patients were overfed the first day in the intensive care unit. A weight loss of between one and eight kilograms was registered in 26 out of 36 patients. Five patients had a weight gain of two to five kilograms. Three patients retained their original weight. Conclusion: The results of this study show that there is call to further study nutritional needs in patients, as nutrition is important for the perception of health as well as for recovery.