Spelling suggestions: "subject:"nättraby"" "subject:"nättariff""
1 |
Mata inte trollen : En kvantitativ och kvalitativ studie om svenska studenters erfarenhet av, och rädsla för nättroll / Do not feed the trolls : A quantitative and a qualitative study regarding Swedish students experience and fear of trolls onlineÅnesjö, Karin January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur stor erfarenhet svenska studenter har av, och hur stor rädsla de har för, nättroll. Ett annat syfte var att undersöka om erfarenheten har ett samband med deras eventuella rädsla för nättroll. Studien ämnar även undersöka vad svenska studenter har för definition av nättroll. Datainsamlingen utgjordes av en elektronisk enkät bestående av en självkonstruerad Likertskala (Troll-Likert) som distribuerades via webbplattformen survey & report. Skalan har aldrig tidigare använts i annat forskningssyfte. Deltagarantalet var 93 studenter. För att undersöka och analysera resultatet användes såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Till den kvantitativa delen användes Spearmans rangkorrelationskoefficient och en enkel regressionsanalys. I fråga om den kvalitativa delen användes tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Resultatet av studien visade att studenterna både hade en hög erfarenhet och rädsla för nättroll. Regressionsanalysen resulterade i ett värde på r2= 0,120. Spearmans resultat visade på en signifikant korrelation mellan rädsla och erfarenhet och regressionslinjen visade att studenternas rädsla kan till 12% förklaras av deras erfarenhet. Den tematiska analysen resulterade i ett tema som sammanfattar respondenternas definitioner av nättroll: personer som provocerar fram reaktioner för nöjes skull. / The purpose of this study was to investigate whether Swedish students have experience of, and / or fear of, online trolls. Also, if there was a connection between them two. The study also intended to investigate what definition of online trolls Swedish students had. The data collection was made up of an electronic questionnaire consisting of a self-designed Likert scale (Troll-Likert) distributed via the web survey & report. The questionnaire has never been used for any other research purposes. The number of participants was 93 students. To investigate the results both a quantitative and a qualitative method were used. Spearman's rank correlation coefficient and a regression analysis were used as in the quantitative method and a thematic analysis according to Braun and Clarke (2006) was used in the qualitative method. The study showed that the students both had a high experience and fear of online trolls. The regression analysis resulted in a value of r2 = 0.120. Spearman's results showed a significant correlation between fear and experience and the regression line showed that the students' fear can be explained to 12% by their experience. The thematic analysis resulted in one theme which summarizes the respondents' definitions of online trolls: people who provoke reactions for pleasure
|
2 |
First of all, ew : En kvaitativ innehållsanalys av feministiska inlägg på Instagram samt en kritisk diskursanalys av dess kommentarsfält. / First of all, ew : a qualitative content analysis of feminist content on Instagram and a critical discourse analysis of its comment sections.Zell, Bonnie, Zuwa, Latifa January 2018 (has links)
Detta är en kvalitativ studie som tar grund från teorin om postfeminism som ett epistemologiskt genombrott och forskningsverktyg. Syftet är att upptäcka diskurser som underbygger kommentarer på normkritiska, feministiska inlägg på Instagram samt skapa förståelse för korrelationen mellan inlägg och kommentarsfält. Studiens tar fokus och material ifrån den svenska artisten Zara Larsson, vars offentliga person kommit till att bli en slags inofficiell ambassadör för feminismen, och hennes instagramflöde hennes kommunikationsportal för feministiska budskap och uttalanden. Genom en kvalitativ innehållsanalys har inlägg av feministisk karaktär tagits fram från Larssons instagramflöde och dessa har sedan har analyserats och vidare tagits till diskussion i relation till inläggens kommentarsfält, vilka genomgått en kritisk diskursanalys i syfte att förstå hur språk och text, i detta fallet kommentarer, kan bidra till en slags konstruktion av verkligheten. Studiens resultat visar å ena sidan att det finns en stark korrelation med inläggen och dess kommentarsfält. Detta innebär att den som är insatt i ämnet, åtminstone till en viss grad, kan styra sitt kommentarsfält. Beroende på tonaliteten, utformningen av texten, valet av bild och ämnet över lag förändras attityder och aggressiviteten i kommentarsfälten. Vem som publicerar inläggen påverkar också kommentarsfälten och attityderna där i. Studien påvisar också att många kommentarer i relation till den feminism som visas upp på Zara Larssons Instagram uttrycker ilska över att inläggen drar alla män över en kam – och detta ska poängteras sker även om inläggen garderar sig mot just generalisering. Studien vill därför också poängtera att så kallade nättroll förekommer i samtliga inlägg, det vill säga användare som kommenterar enbart i syfte att provocera. Studien kategoriserar dessa kommentarer som näthat då de uppenbart inte tar avstamp i inläggen och har således inga argument eller giltiga anledningar till sina negativa kommentarer. / This qualitative resource takes ground from the theory of postfeminism as epistemological break within feminism as well as a resource tools. While using a qualitative content analysis to find post based on feminism, a critical discourse analysis has been used to understand how language, in this case – language used in comment fields – can construct realities. The study aims to find understanding for these discourses as well as get a deeper knowledge of the correlation between media content and the comment-section. To do so, the study grasp all the interaction from the pictures that are chosen, caption that are written and the varieties of reactions that are commented. This study uses the Swedish, yet internationally known, pop-artist Zara Larsson as main figure for the research since she’s somewhat of an unofficial ambassador for feminism, especially for the young media public. The study shows that there is a significant correlation between content/caption and the comment section. Depending on tonality, length of caption, picture, subject and who the author is – the comment section gets more or less aggressive. Power relationships is an importance factor regarding the relationship between publisher and the users in the comment sections. This means that for someone who’s well established in the media flow, controlling ones’ comment section is, at least at some level, doable, although – while not trying to state the obvious, the study would also like to point out that so called ‘trolling’ – meaning provocative comments – will appear in the comment section no matter the content and caption. Therefore, these comments go under the word trolling or hating due to the fact that they lack arguments or valid reasons other than spreading negativity.
|
Page generated in 0.0383 seconds