No description available.

Förmågan att benämna verb och substantiv kan skilja sig åt hos såväl friska vuxna (Strauss Hough, 2007) som personer med afasi (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). Hos personer med afasi har skillnader mellan förmågan att benämna substantiv och verb relaterats till skadelokalisation (Damasio & Tranel, 1993). Vid afasiutredningar används ofta benämningstest för att bedöma framplockningen av ord (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008). Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest som normerats på svenska (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), men inte studerats hos personer med afasi. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verbbenämningsförmågan ser ut hos personer med afasi och expressiva svårigheter, i relation till den svenska normeringen för ANT. Några av orden i normeringen var problematiska, varför en reanalys av data genomfördes av Stenberg och Wik (2013). Resultaten för ANT har i föreliggande studie därför jämförts med normdata framtagen före och efter reanalysen. Deltagarna bedömdes även med Boston Naming Test (BNT), eftersom studien även syftade till att undersöka om det fanns skillnader i förmåga att benämna verb och substantiv. Förutom testning med ANT och BNT besvarade deltagarna även hälsoenkäten Short Form-36 (SF–36), för att undersöka eventuella samband mellan hälsotillstånd och benämningsförmåga. I studien deltog 19 personer (41–83 år, medianålder 68 år) med kronisk afasi och expressiva svårigheter. Deltagarna presterade signifikant bättre vid benämning av verb (ANT) än av substantiv (BNT), både före (p=.007) och efter (p<.001) exkludering av de problematiska orden. De presterade under normvärdet för ANT, både före och efter ordexkluderingen, men majoriteten erhöll ett högre testresultat efter reanalysen. Inga signifikanta skillnader i benämningsförmåga relaterat till kön, ålder, utbildningsnivå eller skadelokalisation återfanns. ANT kan användas vid utredning av benämningssvårigheter vid afasi. Vid jämförelse med normdata bör värden framtagna efter reanalysen användas eftersom deltagarna i förevarande studie presterade signifikant bättre efter exkludering. Deltagarna uppvisade en signifikant skillnad i prestation på ANT och BNT, vilket motiverar att verbbenämningstest bör genomföras. / The ability to name verbs and nouns can differ in healthy adults (Strauss Hough, 2007) and in people with aphasia (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). In individuals with aphasia, differences in ability to name nouns and verbs have been related to location of brain damage (Damasio & Tranel, 1993). Confrontation naming tests are frequently used in aphasia assessments to evaluate the ability to retrieve words (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008). Action Naming Test (ANT) is a verb naming test that has been standardized in Swedish (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), but no studies have been done on verb naming with ANT in Swedish individuals with aphasia, which is the aim of the present study. Some of the words in the Swedish standardization were problematic and consequently a re-analysis of the data was conducted by Stenberg and Wik (2013). The results of the ANT in the present study were compared with collected standardized data before and after the re-analysis. To investigate whether there were differences in the ability to name verbs and nouns, participants were also assessed with the Boston Naming Test (BNT). Participants were also asked to answer the health survey Short Form-36 (SF‑36), to investigate possible links between health and verb naming ability. The study enrolled 19 subjects (41–83 years, median age 68 years) with chronic aphasia and expressive difficulties. Participants performed significantly better in verb naming (ANT) than noun naming (BNT), both before (p=.007) and after (p<.001) the problematic words were excluded. The sample performed below norm levels on ANT, both before and after the exclusion, but the majority achieved a higher test result after the re-analysis. No significant differences were found in verb naming ability related to sex, age, educational level or location of brain damage. ANT can be used to assess naming ability in people with aphasia. However, when compared with standardized data, values ​​developed after the re-analysis should be used since the participants of this study performed significantly better after exclusion. The participants showed a significantly better performance on ANT than BNT, which supports the view that verb naming tests are of value.

Verbbenämning innebär förmågan att benämna en bild utifrån den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i språkutvecklingen har svårare för verbbenämning än substantivbenämning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb är mer lingvistiskt komplexa än vad som är fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de är svårare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benämningsförmåga används oftast bildbenämningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenämningsförmågan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översättningen av Action Naming Test (ANT) är tillämplig på svenska barn. Deltagarna testades både med ANT samt Boston Naming test (BNT), för att få ett mått på de deltagande barnens benämningsförmåga av såväl verb som substantiv, och för att möjliggöra en jämförelse dem emellan. I den föreliggande studien deltog 116 barn i åldern 3;6 till 5;5 år uppdelade i fyra åldersgrupper. Resultaten på ANT visade att barnen fick högre testpoäng med stigande ålder. En felsvarsansalys visade att de vanligaste felsvaren var semantiskt relaterade (ord tillhörande samma eller en överordnad semantisk kategori) eller perceptuellt relaterade (visuell feltolkning) till målordet. En jämförelse av resultaten på ANT och BNT visade genomgående högre andel rätta svar på ANT. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En förklaring är att barnen har passerat den ålder då substantiv är lättare att benämna än verb. En annan förklaring är att de helt enkelt har lättare att benämna verb än substantiv. Mer troligt är att testresultaten inte är jämförbara med varandra. Med några ändringar kan ANT bli ett användbart verbbenämningstest för svenska förskolebarn. / Verb naming comprises the ability to name an activity illustrated in a picture. Previous studies have shown that pre-school children have more difficulties in the naming of verbs than in naming of nouns (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). This is explained as being partly due to the greater linguistical complexity of verbs compared to nouns (Gentner & Boroditsky, 2001) and that verbs are more difficult to illustrate (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). Picture naming tests are frequently used in order to investigate naming ability but today a verb naming test is not available for Swedish children. The present study aimed to investigate naming ability of verbs in Swedish children, and to evaluate if the Swedish translation of the Action Naming Test (ANT) is applicable on children. In addition, all participants were tested with both ANT and the Boston Naming Test (BNT) in order to evaluate the participating children’s naming ability of verbs and nouns in order to make a comparison between the two of them. In the present study 116 children aged 3;6 to 5;5 years divided into four age groups participated. The results on the ANT showed continuously higher scores with increasing age. The error analysis showed that the most frequently occurring error categories were either semantically related (words within the same or superordinate category) or perceptually related (misinterpretation of the picture). When comparing the results between the ANT and the BNT higher scores were shown on the ANT in all age groups. This could imply that the participating children are beyond the age when nouns are easier to name than verbs, or that unlike previous studies, verbs are easier to learn. More likely, the test results are not comparable with each other. With some adjustments, the ANT is considered applicable for Swedish pre-school children.

Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test. Alla deltagare rekryterades ursprungligen till Linköping Screening Assessment (ELSA-85) projektet, en populationsbaserad studie med 85-åriga invånare i Linköping, Sverige. De resultat som erhållits i den aktuella studien avseende BNT30 (M = 24,71 ±3,13) och Token test (M = 4,88  ±1,05), visar på lägre resultat, med större variation, än vad som rapporteras i befintliga normativa data. Samband mellan demografiska variabler och prestation på testen undersöktes också. Data tyder på att utbildning och genus påverkar benämningsförmågan, mätt med BNT30. De normativa data från denna studie omfattar det hittills största urvalet individer över 80 år och är mer demografiskt varierade än i tidigare studier. Därför är de normer som denna studie presenterar mer representativa för kognitivt intakta 85-åringar. Dock ifrågasätter vi validiteten av den version av Token test som ingår i KSB (Kognitiva Screening Batteriet). / Well-established normative data for elderly adults is of great importance in order to distinguish between normal aging and signs of dementia. Short versions of Boston Naming test and Token test are included in screening batteries and frequently used in neuropsychological examinations. However, existing normative data for BNT30 and Token test include few individuals aged 80 years and above and are limited regarding to only include optimally healthy participants with high education level. This cross-sectional study includes 213 cognitively intact 85-year-olds. The aim was to examine their results of naming performance and language comprehension measured with short versions of Boston Naming test (BNT30) and Token test, subtest V, then to compare the results of the present study with existing normative data for BNT30 and Token test. All participants were initially recruited in the Elderly in Linköping Screening Assessment (ELSA-85) project, a population-based study of 85-year-old residents of Linköping, Sweden. The results obtained in the present study regarding BNT30 (M = 24.71 ±3.13) and Token test (M = 4.88 ±1.05), show lower test scores with greater variance than those reported in existing normative data. Association between demographic variables and performance on the tests was also examined. Data presented in the study revealed that education and gender influence naming performance measured with BNT30. The normative data gathered from this study includes the largest sample so far of individuals over the age of 80 and is more demographically diverse than in previous studies. Therefore the norms provided in this study are more representative for cognitively intact 85-year-olds. However, we question the validity of the version of Token test included in CAB (Cognitive Assessment Battery). / Elsa85

Thesis (M.A. (African Languages)) -- University of Limpopo, 2005. / Refer to the document

Thesis (M.A (African Languages)) --University of Limpopo, 2009 / The purpose of this research was to investigate, analyze and examine the historical background of Louis Trichardt, the renaming process with special reference to principles and procedures outlined by the South Africans Geographical Names Council. The study demonstrates the importance of principles and procedures when renaming a place. Ignoring these principles and procedures as outlined by the South African Geographical Names Council results in unnecessary confrontations and expenditure as it has been the case with Louis Trichardt. The study also reveals that not abiding by the rules, results in the polarization of communities. It also demonstrates how places should be renamed, which names are recommended and who should be involved. In the end, recommendation were suggested for the smooth renaming of places. This will help in coming up with names that will be acceptable to all.

Thesis (M.A.) --University of Limpopo, 2010 / The aim of this research is to analyse personal naming pertaining to the Bapedi of Moletjie, Limpopo Province. The study has indicated that personal naming is regarded as a very serious matter among the Bapedi of Moletjie; and is in most instances influenced by the context that prevails during the birth of children. Thus, names are given to children taking into account issues such as status, marital wealth, health, biological and social relationships, nature, and the environment. The study concludes by indicating that naming is part and parcel of human existence and is thus going to be with us forever.

Thesis (M.A. (African Languages)) -- University of Limpopo, 2012 / The purpose of this study is to investigate and examine the naming patterns of schools among the people of Dzumeri community, in Mopani District, Limpopo Province. The study demonstrates the importance of naming and the patterns when naming a school. The study also reveals that there are schools named after the royal family, nick-names, and natural features and after an occurrence of events. In the end, the recommendations were suggested for the naming of schools. This will help in coming up with school names that will be accepted by all.

In the United States, over ninety percent of women take their husbands' last names when they marry; the remaining women keep, hyphenate, or alter their last name in some other way. Although many disciplines have examined this subject, counseling psychology has had little to say on the matter. This study investigates American women's naming decisions through the lens of the Social Cognitive Theory of Gender Development and Differentiation and seeks to shed light on its significance to counseling psychology. The qualitative methodology grounded theory is employed to examine the factors that contribute to naming choices as well as to better understand the psychological implications of such decisions. Findings suggest that naming decisions may impact identity, gender roles, partner relational concerns, family dynamics, empowerment, career issues, multicultural considerations, and power differentials, all of which are topics that are relevant for counseling psychologists. The discussion explores the relevance of this issue for women who are actively making, or have already made, a naming choice. Larger implications for the field of psychology are also considered.

Många studier har påvisat en skillnad mellan förmågan att benämna verb respektive substantiv hos patienter med hjärnskada samt hos kontrollgrupper (Caramazza & Hills, 1991; Mätzig, Druks, Masterson &Vigliocco, 2009; Szekely et al., 2005). Samtidigt bedöms aktivitetsord utifrån vissa studier vara mer krävande att tolka, vilket kan vara en bidragande orsak till skillnader i benämningsförmåga (Liljeström et al., 2008; Mätzig et al., 2009). Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest utformat av Obler och Albert 1979 (Barth Ramsay, Nicholas, Au, Obler & Albert, 1999), vilket översattes till svenska och normerades av Lindahl och Oskarsson inom ramen för ett magisterarbete i logopedi (2011). I normeringen genererade vissa ord många felsvar och sågs som problematiska, och en reanalys av det insamlade materialet efterfrågades. Syftet med föreliggande studie är att genomföra en förnyad analys av insamlade data och ta fram en ny normering för ANT i en population svenska vuxna, efter exkludering av problematiska ord. I syfte att undersöka vilka ord som gav upphov till många felsvar och orsaker till detta, gjordes en ny genomgång av 120 tidigare insamlade testprotokoll, samt en felsvarsanalys baserad på Barth Ramsays och medarbetares utvecklade modell (1999). Efter genomgång av angivna svar, analys av felsvar och ordens användningsfrekvenser i svenska språket, exkluderades tolv ord.  Jämförelse av resultat mellan tre åldersgrupper (20-30år, 31-65år, 66-83år), två utbildningsnivåer (≤12 år, ≥13 år) och kön gjordes både före och efter borttagning av de tolvorden. I båda fallen återfanns signifikanta skillnader mellan den äldsta åldersgruppen och de två yngre grupperna. Likaså kvarstod en signifikant skillnad mellan de två utbildningsnivåerna. Ingen signifikant skillnad mellan könen fanns. Felsvarsanalysen tyder på att många av felsvaren berodde på feltolkning av bild, eller att de översatta orden hade mycket låg användningsfrekvens i det svenska språket. Även ord som efter översättning motsvarades av verbfraser i svenskan, istället för ett självständigt verb, gav upphov till svårigheter. Flera studier har dessutom visat på att verbbenämning förenklas vid filmklipp som stimuli (den Ouden, Fix, Parrish & Thompson, 2009; d’Honincthun&Pillon, 2005), eftersom tid och rörelse då ej går förlorade. Att översätta test är komplicerat, varför utformning av ett nytt svenskt verbbenämningstest, där val av stimuli beaktas, är att föredra. / Several studies have demonstrated a difference between the ability to name verbs and nouns in patients with brain injury and among control groups (Caramazza& Hills, 1991; Mätzig, Druks, Masterson &Vigliocco, 2009; Szekely et al., 2005). On the other hand,words explaining an activity are in some studies considered to be more demanding to interpret, which may be a contributing factor to the differences in the naming ability. (Liljeström et al., 2008; Mätzig et al., 2009). Action Naming Test (ANT) is a verb naming test designed by Obler and Albert 1979 (Barth Ramsay, Nicholas, Au, Obler & Albert, 1999), which was translated into Swedish andestablished to normative data by Lindahl and Oskarsson as part of a master’s thesis in Speech and Language Pathology (2011). In this study, some words generated severalincorrect responses and were considered as problematic;therefore, a re-analysis of the collected material was requested. The purpose of the present study was to make a new analysis of the collected data and develop new normative valuesfor ANT in a Swedish population of adults, without the problematic words. In order to investigate which wordsresulted in many incorrect responses and the reasons behind, a new review based on the model developed by Barth Ramsay and colleagues (1999)was madeof the 120 collected test protocols, as well as an analysis of the incorrect responses.Afterthisreview and analysis of the incorrect responses and the word’s frequency in Swedishwere made, twelve words were excluded. Comparison of results between three age groups (20-30 years, 31-65 years and 66-83 years), two levels of education (≤ 12 years and ≥ 13 years) and genders were made both before and after the removal of the twelve words. In both cases, significant differences were foundbetween the oldest age group and the two younger groups. Likewise,a significant difference between the two levels of educationremained. No significantgender differenceswere found. Throughthe analysis of incorrect responses,it appeared that many of them were due either to misinterpretation of the image, or to the very low frequency of use of the translated words. Words that were translated into verb phrases instead of independent verbs also resulted in difficulties. Several studies have shown that using a video instead of picture as stimuli simplifies verb naming (den Ouden, Fix, Parrish & Thompson, 2009; d’Honincthun & Pillon, 2005) because, then, the aspects of time and movement will not be lost. Since translating testsfrom other languages is complicated, designing a whole new Swedish verb naming test, where choice of stimuli is considered, is preferable.