Rysk informationskrigföring pågår över tid, i fred såväl som i krig. Långsiktiga politiskt, centralstyrda aktiviteter planeras och genomförs för att söndra och försvaga en motpart. Ett av Rysslands verktyg i informationskriget är dess statskontrollerade mediekanal RT som har en internationell kanal. Narrativet om Sverige och till viss del Europa har handlat om ett samhälle som splittras och successivt försämras. Med omvälvande händelser i Europa bestående av ett invasionskrig i Ukraina och Sveriges och Finlands Natoansökan rubbas den rådande säkerhetsordningen. Sannolikt förändras strategin i den ryska informationskrigföringen. Det är av stor vikt att förstå vad som kan påverka säkerheten i Sverige. Den här studien syftar till att exponera dagsaktuella narrativ och undersöka vilka antagonistiska narrativa strategier som används för att skada en motpart. Resultatet visar att det ryska huvudsakliga narrativet om Sverige i RT under våren och sommaren 2022 handlar om att Sverige har ett ansvar i det försämrade säkerhetsläget i Europa. Studiens analys visar att narrativet om Sverige kan bidra till att undergräva det demokratiska systemet genom att sprida artiklar om den svenska regeringens avsaknad av förnuft. Det kan även bidra till att destabilisera samhället genom att med känslomässigt laddade frågor skapa splittring och polarisering. Slutligen visar analysen att narrativen kan bidra till att påverka beslutsfattare att agera i en riktning som är fördelaktig för Ryssland.

<p>Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman <em>Sargassohavet</em> ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.</p><p>Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi.</p> / <p>The aim of this thesis is to show how Jean Rhys in her novel <em>Wide Sargasso Sea</em> questions the narrative strategies and the discourses that decide which characters are allowed to speak. Rhys does this by placing a non-western woman, who is also allegedly insane, in the position of the protagonist. By doing so, this perspective is legitimized and it is a strategy that lets the voice of the Other be expressed.</p><p>Rhys also emphasizes the existence of multiple versions of a story. The polyphony that characterizes the novel shows that a story can be told from different points of view. By letting several voices be heard, a reductive reading of the characters is prevented. The polyphony in the novel is also a way of bringing out the different positions in the conflicts that structure the novel, for example the conflict between the western and the non-western, between women and men and between rationality and fantasy.</p>

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position. Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi. / The aim of this thesis is to show how Jean Rhys in her novel Wide Sargasso Sea questions the narrative strategies and the discourses that decide which characters are allowed to speak. Rhys does this by placing a non-western woman, who is also allegedly insane, in the position of the protagonist. By doing so, this perspective is legitimized and it is a strategy that lets the voice of the Other be expressed. Rhys also emphasizes the existence of multiple versions of a story. The polyphony that characterizes the novel shows that a story can be told from different points of view. By letting several voices be heard, a reductive reading of the characters is prevented. The polyphony in the novel is also a way of bringing out the different positions in the conflicts that structure the novel, for example the conflict between the western and the non-western, between women and men and between rationality and fantasy.