SVT:s Uppdrag granskning sände i januari-februari 2011 två avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den här uppsatsen görs en kvantitativ innehållsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Smålandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. Forskningsfrågan är huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhället. Resultatet tolkas med hjälp av teorier om mediedrev och framing och jämförs med tidigare forskning om två politiska affärer: Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stämmer in på rapporteringen kring Kamprad. Rapporteringen var inte tillräckligt omfattande, inriktningen var inte ensidig och utgången var inte oviss. Beskrivningen av Kamprad som ett nationalhelgon var relativt vanlig i de undersökta artiklarna. Däremot tycks rapporteringen inte huvudsakligen ha styrts av Kamprads status i samhället. Flera alternativa förklaringar kan finnas, däribland att affären inte var tillräckligt spektakulär, att Kamprad inte hade någon chefsposition att avgå ifrån samt att det var en tids- och resurskrävande uppgift för tidningarna att gräva fram nya uppgifter i sakfrågan.