This is an examination that investigates how daycare during nights, evenings and weekends, so called “nattis”, is produced in media with restriction to three big Swedish newspapers during 2004-2012. The main intention and the base to this work is to see how media chooses to produce daycare during nights. As a help to find a result to this main intention there are four questions. These questions are which similarities and differences that can be shown in the articles, which main arguments that can be shown, if it’s a positive or negative picture that the articles are producing and which patterns and themes that can be shown.                       The method to find an answer to these questions and the main intention were an investigation of 21 articles. To analyze the material, content analyses has been used. A restriction to opinion pieces and editorials has been made because of the content. The search word was “nattis” and over 100 articles were shown, therefore the restriction was made to opinion pieces and editorials.                       The theory that this work is based on is social constructivism. Two important concepts in this work, which are derived from social constructivism, are construction and deconstruction. Three keywords in this work are media (media), constructions (konstruktioner) and daycare during nights (nattis).                       The result of this investigation shows briefly summarized that daycare during night is produced both positive and negative. The result also shows how the daycare that you can find today doesn’t function for parents that has jobs that requires them to work when the “ordinary” daycare is closed.

Projektet handlar om att i en förskolebyggnad sammanföra flera funktionersom. I byggnaden ryms förskoleverksamhet, ett så kallat nattis samt en restaurang med stort arbetskök. En kombinerad verksamhet sparar resurser fysiskt samt ekonomiskt. Restaurangen är öppen för allmänheten men är främst en del av förskoleverksamheten. Målsättningen är att skapa en byggnad som lever dygnet runt. Att på den givna platsen placera en förskola, öppen dag som natt, förändrar omgivningen och får platsen att upplevas trygg dygnet runt. Tomten ligger i gränslandet mellan stenstad och park. Den geografiska placeringen återspeglas i byggnadens utformning. Mot Ringvägen och de kantiga bostadskvarteren upplevs förskolan som en strikt och kontrollerad fortsättning av kvartersstaden. Mot Tantolundens friare form och grönska öppnar byggnaden istället upp sig på ett mer lekfullt sätt. Tomtens spännande höjdskillnad tas tillvara då restaurangen och de nattöppna avdelningarna nås från Ringvägen medan förskolans dagavdelningar har entréer som nås från markplan nere i parken. / The project is about a preschool building that merges several functions. The building contains a preschool, a so-called “nattis” (Which is daycare during the night) and a restaurant with a large working kitchen. A combined operation saves resources, the restaurant is open to the public but is primarily a part of the daycare operation. The aim is to create a building that lives during all hours of the day. A preschool that is open both day and night changes the perception of its surroundings, and makes it a safer place for everybody. The site lies on the boundary between the stone city and a park. its geographical location is reflected in the design of the building. Against “Ringvägen” and the angular residential areas the preschool is presented as a strict and controlled continuation of the city ​​blocks. Against the park the building opens up in a more playful way. The sites thrilling height difference is utilized in the way that the restaurant and the “Nattis” are accessed from “Ringvägen” while the preschool entrances are accessible from the ground level in the park.

BakgrundSamverkan med vårdnadshavare är en viktig del av förskolans uppdrag. Förskollärarna ska enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vårdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov är föränderliga. I studiens bakgrund återfinns en historisk tillbakablick på svenska förskolans framväxt. I bakgrunden lyfts även samverkans betydelse, pedagogernas roll, vårdnadshavares önskemål, dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter samt vägar till samverkan och vägarnas innehåll.SyfteStudiens syfte är att ge en bild av förskollärares berättelser kring hur samverkan med vårdnadshavare sker i dygnet-runt-öppna samt i dagöppna förskoleverksamheter.MetodUndersökningen är en kvalitativ studie, som genomförts med halvstrukturerad parintervju som redskap. I undersökningen deltog sex stycken förskollärare från respektive verksamhetsform.ResultatI studien framkom både likheter och skillnader inom samverkan med vårdnadshavare i dagöppna och dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter. Viktigaste samverkansformen anses vara den dagliga kontakten och familjernas känsla av trygghet ses som ytterst viktig. Dock finns olika förutsättningar för hur samverkan utformas och till viss del hur mycket tid som kan avsättas. I dygnet-runt-öppna verksamheter ses ibland exempelvis den tidsmässiga fördelen av att kunna förbereda under nätter då barnen sover. / Program: Lärarutbildningen

Inledning Sedan 2005 har antalet kommuner som erbjuder dygnet-runt-förskola fördubblats och antalet barn som behöver omsorg på obekväma tider på dygnet ökar (Skolverket 2017). Många barn som är inskrivna på dygnet-runt-förskolor tillbringar långa dagar och ibland flera dygn utan att komma hem emellan och frågan är om de påverkas av så långa vistelsetider på förskolan. Den teori som har legat till grund i studien är John Bowlbys anknytningsteori som säger att små barn är i behov av sina primära anknytningspersoner och ej bör separeras från dessa under längre tidsperioder. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar 0–3 åriga barns anknytning på dygnet-runt-förskolor. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka ett antal förskollärares erfarenheter och upplevelser av barn som sover på en dygnet-runt-förskola. Fokus kommer att ligga på de barn som sover nätter på förskolan och på vilket sätt förskollärarna anser att deras anknytning påverkas. Metod En kvalitativ metod har använts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Förskollärare på två olika dygnet-runt-förskolor har deltagit där alla har minst tre års erfarenhet från att arbeta på dygnet-runt-förskola. Resultat Resultatet visar att de förskollärare som intervjuats anser att de barn som sover flera dygn på förskolan utan att komma hem till sina primära anknytningspersoner mår sämre och visar tecken på ett undvikande anknytningsmönster. Barn som sover sällan på förskolan upplevs antingen sova sämre och vara ledsnare eller klara det bra vilket tyder på att det inte finns någon färdig mall som fungerar för alla barn. Barn som regelbundet sover två till tre nätter i veckan anser förskollärarna mår bra, har lättare att anpassa sig till situationen och tenderar att ha ett tryggt anknytningsmönster. Vidare är det bättre att lämna barn över två år på dygnet-runt-förskola då barn under två år anses vara för små och kan inte verbalt påverka sin situation. Undersökningen visar också att de stora personalgrupperna som arbetar med barnen upplevs påverka några av de yngsta barnen negativt men att det går bra för de flesta barnen. Även barnens hemsituation påverkar barnens trygghet på förskolan och barn med trygga hemsituationer tenderar att ha det lättare och vara trygga individer även på förskolan. Barn med otrygga hemsituationer upplever förskollärarna sover sämre och är otrygga barn även på förskolan.