Agriculture-based interventions fall under the umbrella of nature-based interventions, meaning social and care interventions such as rehabilitation, habilitation and daily activities in conjunction with animals and/or nature. The purpose of the study was to examine Grön Arena-organizers' experiences working in green care based on the questions of "what makes one choose to work in green care?" and "which factors encourage and inhibit organizer motivation in their work with green care?". During march of 2021, eight semistructured interviews were performed on the subject. The transcribed material was then analyzed with thematic analysis. A total of three themes were identified: Humanitarian action, Resistance and obstacles with the two sub-themes (Negative attitudes and experiences as well as Economics and politics), and Conviction in method. The results of the study shows the presence of both significant motivational and demotivational factors that affect the drive and motivation of the organizers. A need for the organizers to help and work with other people became clear, as did a desire to be closer to nature and animals. Furthermore, a deep-seated belief in the healing bond between humans and nature was a central and recurring motivational theme. On the other hand is a sense of external resistance springing from a lack of public knowledge about green care initiatives, as well as assumptions surrounding organizers' motives in opening green care facilities, coupled with difficulties of economic sustainability and reliability. The study shows that there is room for further research into the nature of these initiatives, as well as significant potential for these types of interventions to complement a traditional care model going forward. / Lantbruksbaserade insatser går in under paraplybegreppet naturbaserade insatser som innebär att sociala och vårdande insatser som rehabilitering, habilitering, daglig verksamhet kombineras med djur och/eller natur. Studiens syfte var att utforska anordnare inom Grön Arenas upplevelse av att arbeta med grön omsorg utifrån frågeställningarna "varför arbetar man med grön omsorg? samt "vilka faktorer främjar och hämmar anordnares motivation i arbetet med grön omsorg?". Sammanlagt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer i mars 2021. Transkriberat material analyserades utifrån metoden tematisk analys. Totalt tre teman identifierades: Humanitärt intresse, Motkrafter och hinder med två underteman (Negativa attityder och erfarenheter, Ekonomi och politik) och Övertygelse om metod. Resultatet visar att det förekommer både motiverande och demotiverande faktorer som påverkar anordnares drivkraft och motivation. En stark vilja att arbeta med och för människor framträdde tillsammans med en önskan om närhet till djur och natur som positiva motivationsfaktorer. Vidare beskrevs en tilltro till det band som finns mellan människa och naturen och de fördelar som kommer med detta band. Demotiverande var det upplevda yttre motstånd som låg kring en liten kännedom om fenomenet grön omsorg, negativa uppfattningar kring anordnares motivation till att starta en grön omsorgsverksamhet och en viss svårighet kring stabilitet gällande grön omsorg som inkomstkälla. Studien visar att det finns utrymme för utökad forskning kring området och en stor framtidspotential för konceptet som komplement till sedvanlig vård.

Seniorer är en utsatt grupp under covid-19-pandemin då de riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom eller död till följd av covid-19. Samtidigt innebär de restriktioner som har införts för att skydda mot covid-19 stora förändringar i människors vardag och riskerar att påverka den psykiska likväl som den fysiska hälsan negativt. Naturen påverkar däremot hälsan positivt på en rad olika sätt och människan tenderar att återhämta sig mer gynnsamt i kontakt med naturen. Naturen kan även utgöra en resurs för att hantera stress under en kris på ett bättre sätt. Den salutogena teorin känsla av sammanhang (KASAM) med delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, Attention Restoration Theory samt Supportive Environment Theory har använts som teoretiska ramverk i studien. Träffpunkten flyttar ut var en intervention med syfte att öka förekomsten av enkla friluftsaktiviteter i närnatur bland seniorer med mål att främja hälsan. I studien har tolv seniorer som deltog i träffpunkter förlagda utomhus deltagit i en semistrukturerad intervju. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att seniorerna påverkades positivt socialt, fysiskt och psykiskt på ett holistiskt sätt genom interventionen, att naturen hade en gynnsam effekt för välmående och slutligen att seniorerna hade olika förhållningssätt i pandemin. Förhållningssätten utgjordes av inre och yttre strategier där samhörighet och sysselsättning framkom som yttre strategier där träffpunkten hade en betydande roll. Implikationen är att interventioner som använder naturen som arena kan utgöra en preventiv och hälsofrämjande åtgärd för seniorer som är betydelsefull för att främja folkhälsan i en kris såsom covid-19-pandemin. / Seniors are a vulnerable group during the COVID-19 pandemic as they are at risk of suffering from serious illness or death from COVID-19. At the same time, the restrictions that have been introduced to protect against COVID-19 have implied major changes in people's everyday lives and risk affecting the mental as well as the physical health negatively. Nature has a positive effect on health in various ways and humans tend to recover more favorably in contact with nature. Nature can also be a resource for dealing with stress during a crisis. The salutogenic theory Sense of Coherence (SOC) including the aspects of comprehensibility, manageability, and meaningfulness, has been used as a theoretical framework in the study. Twelve semi-structured interviews have been carried out with seniors who participated in meeting places outdoors. The material has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. The results show that the seniors were influenced positively socially, physically, and mentally in a holistic way through the intervention. Furthermore, it emerged that nature has a beneficial effect for well-being and that different attitudes emerged in the pandemic among the seniors. The attitudes consisted of internal and external strategies where cohesion and carrying out activities emerged as external strategies where the meeting point had a significant role. The implication is that interventions using nature as an arena can constitute a preventive and health-promoting measure for seniors that is important for improving public health in a crisis such as COVID-19 pandemic.