No description available.

No description available.

The purpose of this study was to examine how social workers within the social serviceschildren- and youth units reason about and experience the usefulness of interventionslinked to green care. To achieve that aim, the following questions were asked: 1) Whatexperiences of and possibilities for interventions linked to green care are there in theworkplace?, 2) What benefits and difficulties do the social workers perceive to beconnected to the interventions? and 3) are the methods used in green care perceived tobe able to promote social workers occupational health, and if so in what way? In orderto gain access to the social workers reflections and experiences a qualitative approachwith semi-structured interviews were chosen. The collected data were then analyzedthrough thematic analysis and theory triangulation using theories that contained bothindividual evolutionary perspectives as well as sociological ones. The result showedthat the social workers perceived the interventions to be useful in their workplaces.They expressed a willingness to use the interventions to a greater extent and describedbenefits that they could have for both the children’s health and their own, benefits thatwere also linked to research. The result also revealed obstacles that could prevent theusability - the social workers work structure and a lack of knowledge about themethods. A lack of knowledge that also prevents a possible change on a largerecological level that may be needed towards a more sustainable social work.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.</p><p>Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.</p><p>Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer. Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet. Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.

Grön omsorg är ett begrepp som används för att beskriva en nischad verksamhet inom vård och omsorg som är förlagd på svenska gårdar. Detta för att ge människor som behöver särskilt stöd, en meningsfull sysselsättning, en levande landsbygd och en hållbar utveckling. När regeringen införde Lagen om Valfrihet (LOV) öppnades möjligheterna att starta privata verksamheter inom vård och omsorg. Den enskilda brukaren ges därmed ett större inflytande och valmöjlighet, vilket i sin tur motiverar entreprenörer att nischa sitt företag. Enligt Svenskt Näringsliv (2013) innebär en nischad verksamhet att entreprenörerna profilerar sig för att anpassa verksamheten efter den enskilda brukarens önskemål. För att Grön omsorg ska vara möjligt krävs det att det finns engagerade och motiverade entreprenörer som satsar sitt fulla engagemang och öppnar upp sin gård för andra människor att växa och utvecklas i. Studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur fem entreprenörers drivkraft har tagit dem dit de är idag. Olika motivationsfaktorer symboliserar de olika kategorier som framkom i bearbetningen av materialet. Dessa är bakgrunden till initiativet samt nulägesanalys och framtidsvisioner. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats och genom en induktiv ansats skapades kategorierna, kondenserade meningsenheter och underkategorier. Resultatet som framkom av materialet var att oavsett placeringar i landet och verksamheternas olika inriktningar fanns där en röd tråd. Dessa bestod av en drivkraft och motivation och tydliga samband mellan teorierna Self Determination Theory (SDT), Hertzbergs motivations- hygienteori och Känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras.

Agriculture-based interventions fall under the umbrella of nature-based interventions, meaning social and care interventions such as rehabilitation, habilitation and daily activities in conjunction with animals and/or nature. The purpose of the study was to examine Grön Arena-organizers' experiences working in green care based on the questions of "what makes one choose to work in green care?" and "which factors encourage and inhibit organizer motivation in their work with green care?". During march of 2021, eight semistructured interviews were performed on the subject. The transcribed material was then analyzed with thematic analysis. A total of three themes were identified: Humanitarian action, Resistance and obstacles with the two sub-themes (Negative attitudes and experiences as well as Economics and politics), and Conviction in method. The results of the study shows the presence of both significant motivational and demotivational factors that affect the drive and motivation of the organizers. A need for the organizers to help and work with other people became clear, as did a desire to be closer to nature and animals. Furthermore, a deep-seated belief in the healing bond between humans and nature was a central and recurring motivational theme. On the other hand is a sense of external resistance springing from a lack of public knowledge about green care initiatives, as well as assumptions surrounding organizers' motives in opening green care facilities, coupled with difficulties of economic sustainability and reliability. The study shows that there is room for further research into the nature of these initiatives, as well as significant potential for these types of interventions to complement a traditional care model going forward. / Lantbruksbaserade insatser går in under paraplybegreppet naturbaserade insatser som innebär att sociala och vårdande insatser som rehabilitering, habilitering, daglig verksamhet kombineras med djur och/eller natur. Studiens syfte var att utforska anordnare inom Grön Arenas upplevelse av att arbeta med grön omsorg utifrån frågeställningarna "varför arbetar man med grön omsorg? samt "vilka faktorer främjar och hämmar anordnares motivation i arbetet med grön omsorg?". Sammanlagt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer i mars 2021. Transkriberat material analyserades utifrån metoden tematisk analys. Totalt tre teman identifierades: Humanitärt intresse, Motkrafter och hinder med två underteman (Negativa attityder och erfarenheter, Ekonomi och politik) och Övertygelse om metod. Resultatet visar att det förekommer både motiverande och demotiverande faktorer som påverkar anordnares drivkraft och motivation. En stark vilja att arbeta med och för människor framträdde tillsammans med en önskan om närhet till djur och natur som positiva motivationsfaktorer. Vidare beskrevs en tilltro till det band som finns mellan människa och naturen och de fördelar som kommer med detta band. Demotiverande var det upplevda yttre motstånd som låg kring en liten kännedom om fenomenet grön omsorg, negativa uppfattningar kring anordnares motivation till att starta en grön omsorgsverksamhet och en viss svårighet kring stabilitet gällande grön omsorg som inkomstkälla. Studien visar att det finns utrymme för utökad forskning kring området och en stor framtidspotential för konceptet som komplement till sedvanlig vård.