<p>Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.</p>

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter. Elva olika kategorier representerar svaren från de öppna frågorna. Syften och aktiviteter som angetts i svaren är: naturvetenskap, motion/träna motorik, lek, lära sig om skog och natur, lära sig samarbeta och samspela, lära sig andra kunskaper, som matematik, språk etc., lära sig upptäcka, utforska, bygga/konstruera, uppleva natur/skog och miljö och vårda natur. Intervjuerna gjordes med tre olika förskollärare på två olika förskolor. Svaren från intervjuerna presenteras i löpande text. Utifrån svaren har tre kategorier angetts som visar på utmaningarna i realiseringen av planeringen av skogsutflykter. Dessa är säkerhet, barnens intressen och rutiner i vardagen

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

No description available.

Jag är uppvuxen på landet och har tillbringat hela min barndom med en ständig närhet till naturen. Jag har alltid kunnat frossa i växters prakt och lovprisa dess skönhet. Min syn på naturen är minst sagt romantisk. I mitt projekt har jag utgått från mitt förhållande till naturen men i stället för att frossa i dess skönhet har jag velat arbeta mig bort från allt det som jag avgudar – en alternativ bild av naturen. Med det menar jag att jag vill visa en sida av naturen som inte är skör, gracil, vacker och trängtande. Jag vill inte förkovra mig i blads sirlighet eller blomsterknoppars skönhet som så många konsthantverkare/konstnärer före mig har gjort. Det jag vill visa är en motsatt bild av den vackra naturen, jag vill ge upprättelse åt en annan sida, låta den ha personligheter, hemligheter, jag vill visa den elak, listig, spretig, brutal och blodtörstig.                                                                                 Jag bygger och skapar världar där blommorna och växterna spelar huvud­rollen, jag tänker att de samtalar över onda gärningar när mörkret faller, de skrattar åt oss och smider ondskefulla planer. De smyger i gräset och är inte rädda att visa sitt sanna jag. De är trötta på allt det som är tillrät­talagt och alla trista regler om hur naturen är och bör vara, bort med alla rabatter! De drömmer om att sprida sig till större ytor, att ta över hela rummet, sprida ut och sträcka sina blad och stjälkar åt all håll och bara frossa.   Mitt konstnärliga arbete bygger på ett gestaltande av de här växtvärl­darna, där jag använder mig av stengodslera blandad med 20 % papper för att bygga upp världarna. Stjälkarna på de högsta blommorna är ca 1 meter höga. Jag bygger landskapen genom moduler; stjälkar, marken, växthuvu­dena bygger jag var för sig. Genom den här tekniken kan jag använda de olika delarna som ett pussel som jag sätter samman till en växtvärld eller flera växtvärldar. Växtvärlden är ca 1 1/2 m lång och 1 m bred, i format av en avlång ö. Under mitt arbete tänker jag mycket på hur växterna kommunicerar med varandra och med mig. Det är viktigt för mig att det bildas ett samtal mellan dem, där de berättar om sin onda, listiga värld. Jag raspar i leran och lämnar avtryck efter mina händer, jag skrapar mönster i leran för att ge dem liv och personlighet. Jag arbetar snabbt och metodiskt för att ge mitt arbete styrka och något precist men slumpartat. Jag vill bygga världar som får människor att bli indragna i en ny berät­telse, att luta sig framåt, att vilja titta närmare, skratta, att undra över hur den är gjord och vad växterna vill säga, vad är det? För mig är det ett sätt att bygga historier om form, humor och främmande världar

<p>Abstract</p><p>The purpose of my study is to examine how preschool children experience nature and how the educationalists at the preschool can make nature more exciting and support the children’s personal growth. I have also studied what the educationalists of the preschool do and what they can do to make nature more interesting and playful for the children. Observations and interviews have been conducted at a preschool in a small town. The preschool is situated close to nature, that is, close to a small forested area. I have chosen to conduct interviews and observations with a group of children that consists of six five year olds. Interviews have even been conducted with pedagogues that work at the preschool department. I have received positive response for my activities with the children. I consider that the children’s understanding of concept of nature has changed towards stronger connected to the concept of forest. The pedagogues at the preschool strive for spending time outside and they follow the curriculum that they incorporate into the daily activities of the preschool. I believe that possibilities exist to utilize the forested area even more by conducting gatherings and even longer periods of time outside. I consider that they are headed in the right direction.</p><p>Keywords: Preschool children, nature, pedagogues, pedagogy outdoors.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka på hur barn uppfattar naturen och hur pedagogerna på förskolan kan göra naturen spännande och utvecklande.</p><p>Jag har även studerat vad pedagogerna gör och kan göra för att göra naturen intressant och lekfull för barnen. Undersökningsförsök och intervjuer har jag genomfört på en förskola i en mindre stad. Förskolan ligger nära naturen, d.v.s. nära ett mindre skogsområde. Jag har valt att föra samtal och observationer med en barngrupp bestående av sju femåringar. Jag har även gjort intervjuer med pedagogerna som arbetar på avdelningen. Barnen har gett mig positiv respons på mina aktiviteter. Jag anser att barnen har fått en annan uppfattning om begreppet natur och att det kan kopplas samman med begreppet skog. Pedagogerna på förskolan arbetar för att barnen ska vistas utomhus och de följer styrdokumenten som vävs in dagligen i förskolans verksamhet. Men jag anser att det finns ytterligare chanser att kunna utnyttja naturen ännu mer. T.ex. genom att genomföra samlingar och längre stunder i naturen. Jag anser att den studerade förskolan är på god väg till ett utvecklat samarbete med naturen.</p><p>Nyckelord: Förskolebarn, naturen, pedagoger, utomhuspedagogik</p>

<p>The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities. Gains of learning through outdoor activities and thus using different learning styles are summarized. I can see that all of the teachers in my interviews would like to have more of outdoor mathematic.</p> / <p>Syftet med det här arbetet är att titta på hur mycket utomhuspedagogik som används i förskoleklasser och i de lägre årskurserna på grundskolan. Jag har valt att använda intervjuer för att få reda på det. Mina intervjuer gjorde jag på fem olika skolor i Karlskoga, med lärare i förskoleklass och i skolår ett och två. Jag har inriktat mig på vilka positiva effekter det finns med utomhusaktiviteter. Jag tar också upp några av förutsättningarna som de lärare jag intervjuat anser att bör finnas med för att det ska vara genomförbart. Vinsterna med utomhusaktiviteter och sålunda vilka olika inlärningsstilar man tillgodoser är sammanfattade. Jag kan se att alla de pedagoger som jag har intervjuat vill ha mer matematikundervisning förlagd utomhus.</p>

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities. Gains of learning through outdoor activities and thus using different learning styles are summarized. I can see that all of the teachers in my interviews would like to have more of outdoor mathematic. / Syftet med det här arbetet är att titta på hur mycket utomhuspedagogik som används i förskoleklasser och i de lägre årskurserna på grundskolan. Jag har valt att använda intervjuer för att få reda på det. Mina intervjuer gjorde jag på fem olika skolor i Karlskoga, med lärare i förskoleklass och i skolår ett och två. Jag har inriktat mig på vilka positiva effekter det finns med utomhusaktiviteter. Jag tar också upp några av förutsättningarna som de lärare jag intervjuat anser att bör finnas med för att det ska vara genomförbart. Vinsterna med utomhusaktiviteter och sålunda vilka olika inlärningsstilar man tillgodoser är sammanfattade. Jag kan se att alla de pedagoger som jag har intervjuat vill ha mer matematikundervisning förlagd utomhus.