Denna studie undersöker hur elever upplever en hemlaboration och hur denna hemlaborations upplägg kan se ut och förbättras. Undersökningen genomfördes för att testa ett alternativt laborationssätt och ge elever praktiska färdigheter som ska ingå i biologiämnets undervisning. Detta gjordes i samband med Covid-19-pandemin när skolorna var stängda och all undervisning skedde på distans och praktiskt arbete ofta uteblev eller sköts upp i planeringen. Nio naturprogramselever från tre olika skolor och som gick från årskurs 1-3 deltog i studien och utförde hemlaborationen med experiment på jästsvamp hemma i köket. Efter deltagarna genomfört hemlaborationen undersöktes deras upplevelser genom semistrukturerade intervjuer över Skype. Intervjuernas insamlade material analyserades sedan genom metoden tematisk analys. Enligt resultatet upplevde majoriteten av deltagarna hemlaborationen positivt. Dock har deltagarna även upplevt problem som överjästa provglas, mindre bra gruppsamarbeten och en avsaknad av tillräckligt med fakta kopplad till vad som skedde i laborationen. Resultatet visar även att hemlaborationens upplägg kan förbättras till att anpassa faktadjupet, förbättra kontakten med läraren och att även förbättra stöttningen kring utförandet av elever med dålig självdisciplin. Hemlaborationen har en poäng och syfte i att ge elever en möjlighet till att arbete praktiskt på distans. Upplevelsen av hemlaborationen var positiv och problemen som har upplevts går att förbättra genom ett bättre anpassat och genomtänkt upplägg. Hemlaboration på distans har i denna studie visats ha flera fördelar och dessa fördelar skulle läraren även kunna utnyttja till att komplettera den vanliga undervisningen i skolan.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt.</p><p>Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning.</p> / <p>The purpose of the paper is to examine how students are capable of solving problems that can not be solved routinely and where they do not have access to facilities. In addition, I want to examine how the student's grades and number of Mathematic courses pupils have read affect the result. In order to get the answers I let students in two classes from the natural sciences programme, one from grade one and one from grades three, respond to a questionnaire consisting of problems that can not be solved routinely.</p><p>The result shows that students in grade three passed the exam clearly better than students in grade one did, and in both classes’ students with higher grades performed better than students with lower grades. The most surprising was that both classes despite high grades in Mathematic revealed some shortcomings in number sense.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt. Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning. / The purpose of the paper is to examine how students are capable of solving problems that can not be solved routinely and where they do not have access to facilities. In addition, I want to examine how the student's grades and number of Mathematic courses pupils have read affect the result. In order to get the answers I let students in two classes from the natural sciences programme, one from grade one and one from grades three, respond to a questionnaire consisting of problems that can not be solved routinely. The result shows that students in grade three passed the exam clearly better than students in grade one did, and in both classes’ students with higher grades performed better than students with lower grades. The most surprising was that both classes despite high grades in Mathematic revealed some shortcomings in number sense.