Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Environmental concern in contemporary societies is a complex phenomenon which is shaped and influenced by a host of different factors. One of the most important of these is the interplay between culture and nature that has taken place during the course of a nation’s history and the various ‛views of nature’ that such interplay has generated. Such views can e.g. manifest themselves in aesthetic judgments of natural scenery or, more generally, in the values that nature is seen to contain or carry. They form the base from which contemporary ideas, conceptions, and evaluations of nature are generated and debated. The five studies that together comprise this thesis explore the socio-cultural background of Icelandic environmentalism from a number of different perspectives. The first study concerns the depiction(s) of nature that can be found in the oldest literary works that have survived in Iceland. The second study deals with the first attempts by an Icelander to visualize nature in his homeland, using photographic media. The third study seeks to compare contemporary views of nature amongst Icelanders, e.g. concerning the appreciation of natural beauty, with those of Swedes and Danes. The fourth study reports the results of an extensive survey which probed the environmental values, knowledge, attitudes and behaviors of present day Icelanders. The fifth study builds on this same survey but focuses on the public understanding and perceptions of sustainable development, and also on the connections between attitudes toward environmental and developmental issues. This overall thesis project was multi-disciplinary in nature, combining theory drawn from environmental philosophy, especially ethics and aesthetics, with the theories and methods of environmental sociology, politics and history. The empirical studies employed, furthermore sought to operationalize certain key theoretical constructs relating to views of nature, such as environmental value orientations and aesthetic appreciation of nature, and thus ‛build bridges’ between the concerns, theories and methods of the humanities, on one side, and those of the social sciences, on the other.

Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

The dissertation provides an in-depth analysis of Swedes’ perceptions about vacations during the period of 1938 to 1959. The aim is to contribute to a more thorough understanding of vacation-related consumption, which in Sweden was of growing economic importance from the 1930s and onwards. The study examines perceptions about the relationship between vacation and work; the experience with nature; interactions with family members and other social relations; relaxation and rest, and the act of travelling. The dissertation also analyzes the adoption of the first Holiday with Pay Act in 1938 and examines how people vacationed during the period. Throughout the study class and gender are used as analytical categories. The principal source material is autobiographical recollections, which consist of written replies to questionnaires sent out by the Nordic Museum. Other sources include materials related to the introduction of the Holiday with Pay Act, mainly the Swedish Government Official Report and the parliamentary debate. Representations of vacations in magazine advertisements are also analyzed. Equalization between classes was an important reason for the adoption of the Holiday with Pay Act in 1938. Proponents of the legislation in parliament and, to some extent even the opponents, viewed equalization as a positive outcome of the reform. As a result of the legislation, blue-collar workers, both women and men, were able to enjoy vacations to a greater extent than before. However, large groups, mainly farmers, entrepreneurs, and housewives, continued to lack entitlement to paid vacations, a fact that were debated in parliament. Nevertheless, persons without legal entitlement to paid vacations still occasionally took time off and went on vacations. It was relatively common to travel during the vacation, even at the beginning of the period. The desire to experience a contrast to everyday life was prominent. People desired contrast not only with work but also with everyday life outside of work, including regular leisure time, something that is particularly evident in the autobiographical recollections. In one form or another, the desire for contrast permeated views on the various factors examined in the dissertation. Travel represented an ideal way to experience contrast. Nature was more interesting if it was located somewhere else, relaxation and rest was best achieved if one went away, and meeting new people was seen as more exciting than spending time with family. Overall perceptions concerning vacation were similar among blue-collar and white-collar workers of both sexes, as well as among housewives, farmers, and entrepreneurs. They all wanted to experience a contrast to everyday life. On a more detailed level, though, these desires took somewhat different forms depending on working conditions and economic circumstances. These common perceptions had economic significance, as going away meant more purchases than staying at home. It was not just a matter of spending what was required for the trip to happen. Travel and the desire for contrast had amplifying effects on other vacation-related consumption as well. An English summary of the dissertation is provided. / I centrum för avhandlingen står en analys av semesteruppfattningar år 1938–1959. Syftet är att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av semesterkonsumtionen, som fick en allt större ekonomisk betydelse från 1930-talet och framåt. Aspekter som undersöks närmare är uppfattningar om semester i relation till arbete, naturuppsyn, uppfattningar om familj och andra sociala relationer, uppfattningar om vila samt uppfattningar om resande. Vid sidan om den fördjupande analysen av uppfattningar studeras även införandet av semesterlagen 1938 och det konkreta semesterfirandet under perioden. Genus och klass utgör analytiska kategorier genom hela avhandlingen. Huvudmaterial är så kallade frågelistsvar. Dessa är självbiografiska minnen nedskrivna av informanter som svar på en frågelista Nordiska museet skickat ut. Dessutom används material med anknytning till semesterlagstiftningens införande, främst semesterutredning och riksdagsprotokoll, samt semesterrelaterade annonser i veckotidningarna Husmodern och Lektyr. När riksdagen fattade beslut om semesterlagen 1938 var ett viktigt motiv att man ville utjämna skillnader mellan klasserna. Både de som var positiva till reformen och de som var negativa till reformen såg klassutjämning som ett positivt resultat av den. Fler arbetare, både kvinnor och män, fick nu också semester. Samtidigt fanns stora grupper, främst jordbrukare och företagare av båda könen samt hemarbetande hustrur, vilka inte hade några semesterrättigheter alls, något som också debatterades i riksdagen. Det hände dock att kvinnor och män utan semesterrättigheter ändå tog ledigt på egen bekostnad. Det var relativt vanligt att resa iväg på semestern, även i början av perioden. I frågelistsvaren syns en stark uppskattning av att få uppleva en kontrast till vardagen. Ett liknande synsätt kom till uttryck i utredningen, i riksdagsdebatten och i de semesterrelaterade annonserna. Avhandlingen visar att informanterna ville uppleva en kontrast både till arbete och till övrig vardagsfritid. Synsättet präglade semesteruppfattningarna gällande alla aspekter som studerats närmare. Naturen sågs som mer intressant om den var belägen någon annanstans än hemmavid, vila och avkoppling ansågs bäst kunna uppnås om man reste iväg någonstans och semesterfirarna uppskattade att göra nya bekantskaper medan familjen snarare togs för given. Genom att resa iväg på semestern kunde informanterna uppfylla önskemålet om att få uppleva kontrast till hela sin vardag. Avhandlingen visar att semesteruppfattningarna på en övergripande nivå var lika bland arbetare, tjänstemän, hemarbetande hustrur, lantbrukare och företagare. På en mer detaljerade nivå kunde önskemålet att få uppleva en kontrast till vardagen ta sig något olika uttryck beroende på semesterfirarens arbetsförhållanden och ekonomiska situation. Avhandlingen visar dessutom att uppfattningarna hade ekonomisk betydelse, då resor innebar att informanterna gjorde fler inköp än då de stannade hemma. Det handlade inte enbart om sådan konsumtion som krävdes för att resan skulle bli av, utan även andra typer av inköp var större i samband med en resa än vid en hemmavistelse.