Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn. Detta innebär att ingen av lärarna har en genomgående traditionellt inriktad kunskapssyn.Lärarna svarade mycket olika på frågorna som rörde deras kunskapssyn. Min analys av deras svar pekar på att det som hindrar användandet av kunskapssynen fullt ut i praktiken dels är medvetandegrad i förhållande till den egna kunskapssynen, kunskapssynens innebörd för lärandet samt val av undervisningsformer samt de organisatoriska, kulturella och sociala förhållandena på institutionen. Analysen visar också att de senare har en stor påverkan på lärarens möjlighet att använda sin kunskapssyn i sitt dagliga arbete och att lärarna upplever vissa delar av dessa förhållanden som hinder i lärargärningen.De lärare som har en formell lärarutbildning har en mer sammanhängande kunskapssyn än de lärare som saknar en längre utbildning. Analysen av de lärare som enbart har genomgått kortare pedagogiska utbildningar visar på en stor påverkan av dessa utbildningar på dessa lärares kunskapssyner. Denna påverkan verkar främst ske på synen på undervisningsformer, lärande och bedömning och i mindre grad på synen på kunskapens natur.Analysen visade även att kunskapssyn har samvarierar med attityden till införandet av perspektiven i undervisningen och med vilka problem läraren upplever i samband med integrering av perspektiven. / The aim of this thesis is to investigate and describe the epistemological beliefs science teachers, in higher education, have and how these beliefs agree with how the teachers teach and assess the students knowledge.The participants in the study was randomly selected and consisted of science teachers from the department Technology and society, Malmö university. The methods used in the study where participatory observations and semi-structured interviews. Interpretation and analysis where done according to Kvales (1997)) ”ad hoc”–method. The material where first analysed in order to define the teachers main summarized epistemological beliefs and secondly to provide answers to the research questions about influence and integration of Malmö universities perspectives. Comparisons between observations and interviews where done as a last element in the analysis.The analysis of the observations and the interviews shows that three of the participating teachers have summarized epistemological belief which is process orientated and that two have constructivist epistemological belief. This means that none of the teachers have a summarized traditionalistic epistemological belief.The answers to the questions about epistemological beliefs where very varied. My analysis of the answers indicates that the main obstacles to the use of epistemological beliefs in the teaching and assessing are the degree of awareness of the teachers own epistemological beliefs, the significance for the learning process and choices of teaching methods of the epistemological beliefs and the organizational, cultural and social circumstances at the educational institution. The analysis also indicates that the latter obstacles have a large effect on the possibility to use the epistemological beliefs in daily activities and that the teachers experience these obstacles as a serious.Those of the teachers in the participating group that have a teachers diploma show more coherent epistemological beliefs than those without a longer education in pedagogy. The analysis of the latter group shows that the shorter courses these teachers have attended have a large influence on their epistemological beliefs. The influence seems mainly to affect the view of methods for teaching, learning and assessment and in a lesser degree the persons view of the nature of knowledge. The analysis also shows a covariance between the epistemological beliefs and the attitude to integration of Malmö universities perspectives.