Thesis (M.A.)--Liberty University, 2009. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.A.)--Miami University, Dept. of Comparative Religion, 2002. / Title from first page of PDF document. Document formatted into pages; contains 74 p. Includes bibliographical references (p. 64-74).

Thesis (Ph.D.)--Brown University, 2008. / Vita. Advisor : Rebecca Schneider. Includes bibliographical references (leaves 240-280).

Thesis (Ph. D.)--Carleton University, 2001. / Includes bibliographical references (p. 378-389). Also available in electronic format on the Internet.

Thesis (Ph.D.)--Murdoch University, 2008. / Thesis submitted to the Faculty of Sustainablity, Environmental and Life Sciences. Includes bibliographical references (leaves 439-459)

Thesis (M.A.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 127-138.

I denna studie undersöktes identiteten hos moderna anhängare av Asatru; en religion som kännetecknas av olika perspektiv på dess inkludering och syfte. Flera webbplatser på Asatru analyserades för att bidra till att förstå hur utövare av Asatru konstruerar och uppfattar sin religiösa och etniska identitet, två former av identitet som ofta anses vara sammankopplade bland anhängare av Asatru. Som tidigare forskning har antytt, indikerar mitt insamlade material att vissa ser Asatru som genetiskt exklusivt för "vit" Européer, medan andra Asatru-grupper centrerar religionen kring kulturarvet. I min undersökning använder jag både en psykologisk och en narrativt baserad förklaringsmodell för att tolka hur och varför olika anhängare av Asatru avgränsar sin religiösa identitet. Arbetet antyder att identitetsbildningen hos många Asatru-utövare delvis kan förstås som ett resultat av främlingskap de upplever gentemot grupper som är utestängda från sin identitet.

Den här studien är gjord i anslutning till projektet ReCoVirA: Religious communities in the Virtual Age, med syftet att undersöka religiösa gruppers eventuella digitala anpassning under Covid-19. Denna kvalitativa etnografiska studie undersöker hur representanter för tre svenska gudinnetempel resonerar om anpassningar som gjorts för att ersätta aktiviteter som tidigare gjorts i person, vilka konsekvenser dessa anpassningar genererade i relation till community, deltagande och auktoritet, samt i vilken utsträckning templen kommer fortsätta använda digitala verktyg efter restriktioner och rekommendationer har släppts. Materialet skapades genom tre intervjuer med fyra prästinnor och digital etnografi. Resultaten analyseras utifrån Heidi Campbells teoretiska ramverk Religious-Shaping of Technology, samt tidigare forskning inom fältet Digital Religion. Resultatet visar på en delvis anpassning, inomgruppsliga konflikter gällande religiös auktoritet samt en intention för framtida användande av digitala verktyg, men där en återgång till aktiviteter i person indikerar ett trendbrott från ny forskning om Digital Religion gällande gränsdragningar mellan online- och offline-platser. En teoriutvecklande diskussion förs angående RSST-teorins applicerbarhet på materialet. / ReCoVirA

The thesis argues that Neopaganism on the Web is an example of mythopoesis and aims at showing both the novelty and the limits of such mythopoesis. I use the term "mythopoesis" in its original Greek meaning, i.e. "the creation (the making/crafting) of a myth or myths", thus stressing the dynamic way in which the process of creation (of myths, rituals, divinities, identities—all implicitly or explicitly played out, connected, and organised as "stories", which can be told, written or performed, as well as represented as images) unfolds in Neopaganism. Neopagan mythopoesis on the Web is new, original, and structurally different from other previous and contemporary examples of mythopoesis, either religious or not, since it does not refuse, put aside, or implicitly contradict, the rational framework elaborated by Western culture. The research involves exploring the contemporary cultural and historical context that allows for mythopoesis to take place and the technology that allows for it to develop. It analyses the key features of Neopaganism on the Web as they emerge from the mythopoeic recreation of two ancient goddesses (Gaia, and Artemis/Diana) and an ancient ritual (the Eleusinian mysteries). In covering several different fields (from ancient religions, to the Internet, to myth and ritual theory), and in examining a range of heterogeneous materials (from ancient texts, Neopagan hymns and art, to hypertexts), the analysis adopts an interdisciplinary approach.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. </p><p>Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.</p>