Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård. Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument. Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog. Tio av elva sjuksköterskor ansåg det värt att implementera CPOT. Ingen av sjuksköterskorna använde något annat smärtskattningsinstrument än Visuell Analog Skala (VAS) vid studietillfället. I skattning på en skala från 0-10, om huruvida CPOT hjälpt sjuksköterskorna i deras bedömning och behandling av smärta, blev medianvärdet 5. Från de öppna frågorna identifierades sex kategorier: positivt, enkelt, bättre än VAS, utvärderingsmöjlighet, svårbedömt och okänsligt. Patienter i vila fick 0 – 5 CPOT poäng, med en median på 1. Vid nociceptiv procedur erhöll patienterna 0 – 7 poäng, med en median på 3. Maxpoängen i CPOT är 8. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna hade en positiv uppfattning av att använda CPOT inom neurokirurgisk intensivvård och de ansåg att CPOT är värt att implementera. CPOT gav högre poäng under nociceptiva procedurer än i vila. Klinisk betydelse: Studien kan leda till att CPOT implementeras. / Background: Sedated and unconscious patients cannot verbally communicate their pain. Pain assessment is difficult for health care professionals when behavioural pain assessment tools are not implemented. Science has shown that neurosurgical intensive care patients experienced moderate to severe pain during their stay in the intensive care unit and that this pain has been undertreated. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) is a pain assessment tool recently validated in Sweden for use in the intensive care unit on uncommunicative adult patients, however, neurosurgical patients were excluded in the validation. Aim: The aim of this study was to investigate the critical care nurses perception of CPOT’s usefulness in neurosurgical intensive care. Method: Mixed-method questionnaire study. An implementation of a behavioral pain assessment tool. Result: Eleven nurses in a neurosurgical intensive care unit participated. Ten of the eleven nurses considered CPOT worth implementing. None of the nurses used any other pain assessment tool than Visual Analogic Scale (VAS) at the time of the study. Rating on a scale from 0-10, whether CPOT helped the nurses in their assessment and treatment of pain, the median score was 5. From the opened-ended question, six categories were identified: positive, simple, better than VAS, evaluation opportunity, difficult to assess and insensitive. Patients at rest scored 0-5 in CPOT, with a median of 1. In nociceptive procedures, the patients scored 0-7, with a median of 3. The maximum score in CPOT is 8. Conclusion: The critical care nurses had a positive attitude towards using CPOT in neurosurgical intensive care and they considered CPOT worth implementing. CPOT gave higher scores in nociceptive procedures than at rest. Clinical relevance: The study may result in the implementation of CPOT.

Bakgrund: Pupillövervakning är en del i den neurologiska bedömningen med hög relevans för neurokirurgiska intensivvårdspatienter. Den finns även beskriven som del i smärt- och sederingsövervakning. Syfte: Att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder sig av pupillövervakning i sitt arbete. Metod: Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex sjuksköterskor verksamma inom neurokirurgisk intensivvård intervjuades. Materialet analyserades och presenterades i form av teman och kategorier. Resultat: De två teman som framkom var Att följa förlopp och Att utvärdera tillförlitlighet. Att följa förlopp innebar att pupillövervakningen beskrevs som en del i att följa patientens status och för att vidta, avvakta med och utvärdera omvårdnadsinterventioner. Dokumentering och rapportering av pupillövervakningen visade sig ha stor betydelse för att följa patientens förlopp. I temat Att utvärdera tillförlitlighet framkom att sjuksköterskorna, med hjälp av pupillövervakning, beskrevs skilja faktiska förändringar i patientens status mot felvärden på grund av tekniska problem, men även för att kontrollera om en känsla hos sjuksköterskan överensstämde med verkligheten. Slutsats: Vårt resultat har visat att specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder pupillövervakning inte bara för att följa patienters status och för att utvärdera interventioner utan även för att utvärdera tekniken och känslans tillförlitlighet. / Background: Pupil monitoring is part of the neurological assessment of high relevance to the neurosurgical intensive care patients. It is also described as part of pain and sedation monitoring. Objective: To investigate how specialist nurses in neurosurgical intensive care use pupil monitoring in their work. Method: The study was conducted as a semi-structured interview study. Six nurses working in neurosurgical intensive care were interviewed. The material was analyzed and presented in terms of themes and categories. Results: The two themes that emerged were To follow the course and To evaluate reliability. To follow the course meant that the pupil monitoring was described as part of monitoring and evaluating patient status and to take, defer, and evaluate nursing interventions. Documentation and reporting of pupil monitoring proved to be very important to follow patients' progress. The theme To evaluate the reliability revealed that nurses, with the help of pupil supervision, was described to distinguish actual changes in patient status to error values because of technical problems, but also to verify whether a sense of the nurse were in line with reality. Conclusion: Our results have shown that specialist nurses in neurosurgical intensive care use pupil monitoring not only to monitor patients' status and to evaluate interventions but also to evaluate the technology and reliability of emotional influence.