Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård. Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument. Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog. Tio av elva sjuksköterskor ansåg det värt att implementera CPOT. Ingen av sjuksköterskorna använde något annat smärtskattningsinstrument än Visuell Analog Skala (VAS) vid studietillfället. I skattning på en skala från 0-10, om huruvida CPOT hjälpt sjuksköterskorna i deras bedömning och behandling av smärta, blev medianvärdet 5. Från de öppna frågorna identifierades sex kategorier: positivt, enkelt, bättre än VAS, utvärderingsmöjlighet, svårbedömt och okänsligt. Patienter i vila fick 0 – 5 CPOT poäng, med en median på 1. Vid nociceptiv procedur erhöll patienterna 0 – 7 poäng, med en median på 3. Maxpoängen i CPOT är 8. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna hade en positiv uppfattning av att använda CPOT inom neurokirurgisk intensivvård och de ansåg att CPOT är värt att implementera. CPOT gav högre poäng under nociceptiva procedurer än i vila. Klinisk betydelse: Studien kan leda till att CPOT implementeras. / Background: Sedated and unconscious patients cannot verbally communicate their pain. Pain assessment is difficult for health care professionals when behavioural pain assessment tools are not implemented. Science has shown that neurosurgical intensive care patients experienced moderate to severe pain during their stay in the intensive care unit and that this pain has been undertreated. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) is a pain assessment tool recently validated in Sweden for use in the intensive care unit on uncommunicative adult patients, however, neurosurgical patients were excluded in the validation. Aim: The aim of this study was to investigate the critical care nurses perception of CPOT’s usefulness in neurosurgical intensive care. Method: Mixed-method questionnaire study. An implementation of a behavioral pain assessment tool. Result: Eleven nurses in a neurosurgical intensive care unit participated. Ten of the eleven nurses considered CPOT worth implementing. None of the nurses used any other pain assessment tool than Visual Analogic Scale (VAS) at the time of the study. Rating on a scale from 0-10, whether CPOT helped the nurses in their assessment and treatment of pain, the median score was 5. From the opened-ended question, six categories were identified: positive, simple, better than VAS, evaluation opportunity, difficult to assess and insensitive. Patients at rest scored 0-5 in CPOT, with a median of 1. In nociceptive procedures, the patients scored 0-7, with a median of 3. The maximum score in CPOT is 8. Conclusion: The critical care nurses had a positive attitude towards using CPOT in neurosurgical intensive care and they considered CPOT worth implementing. CPOT gave higher scores in nociceptive procedures than at rest. Clinical relevance: The study may result in the implementation of CPOT.

<p>Uppsatsen godkänd i Februari i år (2012). Glömt reg. i DIVA...</p>

Bakgrund: Smärta är för intensivvårdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. Intensivvårdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smärta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smärta med hjälp av Numeric Rating Scale (NRS). På en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smärtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. Intensivvårdssjuksköterskorna på NIVA använder CPOT dagligen i sitt arbete. Som en del i implementeringsprocessen har denna enkätundersökning genomförts, med fokus på CPOT och dess användbarhet. Standarden ISO 9241-11 definierar begreppet användbarhet. Ledande komponenter i definitionen är – ändamålsenlighet och måluppfyllelse, effektivitet och tillfredsställelse. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om användbarheten av the Critical-Care Pain Observation Tool – CPOT, hos verbalt icke kommunicerande patienter, på en neurointensivvårdsavdelning. Metod: Detta är en kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsstudie. 32 intensivvårdssjuksköterskor har besvarat en enkät. Resultat och slutsats: Resultatet är en momentan mätning. Begreppet användbarhet har flera aspekter och resultatet kan tolkas på olika sätt. Intensivvårdssjuksköterskorna på NIVA har olika uppfattningar om CPOT och dess användbarhet. 84 % känner någon grad av tillfredsställelse med att använda CPOT på NIVA. De flesta uppfattar CPOT som effektiv. Respondenter har uttryckt svårigheter i att utföra smärtskattningar med hjälp av CPOT och delar av populationen ser brister i verktygets måluppfyllelse och ändamålsenlighet på NIVA. Klinisk betydelse: Implementeringsprocessen av CPOT på NIVA har en utvecklingspotential. Undersökningens resultat bör kunna användas vid fortsatt utvecklingsarbete i verksamheten. / Background: Pain for the intensive care patient is a unique, subjective, unpleasant and multidimensional experience. The critical care nurse has a moral duty to relieve the patient’s pain. Non-verbal communicative intensive care patients can´t self-report and score their pain using the Numerical Rating Scale (NRS). At a neurological intensive care unit (neuro-ICU) in Stockholm, one behavior based pain scale, the Critical-Care PainObservational Tool (CPOT), has been implemented. The critical care nurses at the neuro-ICU use CPOT daily in their work. As a part of to the implementation process one self-administered questionnaire has been conducted with focus on the concept usability. The European Standard ISO 9241-11 defines the concept usability. Main components in the definition are the attainment of goals, suitability, effectiveness and satisfaction. Purpose: The aim of this research was to investigate critical care nurses’ perceptions of the usability of the Critical-Care Pain Observation Tool – CPOT, for non-verbal communicative patients, at a neurological intensive care unit. Method: The investigation is a quantitative questionnaire-based cross-sectional survey. 32 critical care nurses answered a questionnaire. Results and conclusion: The result is a momentary measurement. The concept usability has various aspects and the result can be interpreted in different ways. The critical care nurses at the neuro-ICU express varying opinions about CPOT and its usability. 84 % experience some degree of satisfaction using CPOTat the neuro-ICU. The majority perceive CPOT as effective. The respondents have expressed difficulties in carrying out pain assessments with the CPOT at the neuro-ICU, and part of the population see deficiencies in the tools goal attainment and suitability at the neuro-ICU. Clinical Significance: The implementation process of CPOT at the neuro-ICU shows potential for further development of CPOT within the organization. The results of the investigation should be able to be used for further development.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning lider ofta av smärta. Smärtbedömning är komplicerat inom intensivvården då patienterna ofta lider av kritisk sjukdom, är sederade och inte själva kan förmedla smärta. Intensivvårdssjuksköterskan kan använda sig av validerade smärtbedömningsinstrument såsom CPOT i sin smärtbedömning. Tidigare forskning visar att det finns hinder såsom bristande kunskap om smärtbedömning och instrumentet CPOT.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning och av att använda CPOT hos intensivvårdspatienter.  Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer av tio intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys.  Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att smärtbedömning hos intensivvårdspatienter är en utmaning. Smärtbedömning sker framförallt utifrån klinisk blick och erfarenhet men det fanns en medvetenhet om att CPOT ger möjlighet till en mer strukturerad och objektiv smärtbedömning. Trots det användes instrumentet sällan och det fanns en osäkerhet i om CPOT alltid är tillförlitligt. Tydliga mål för smärta och att involvera fler yrkeskategorier i smärtbedömningen är förslag som framkom för möjlighet till en bättre implementering av instrumentet och som kan leda till ökad användning.  Slutsats: Svårigheter med smärtbedömning hos intensivvårdspatienter är ett tydligt problem. CPOT upplevdes inte alltid vara tillförlitligt och har begränsningar hos en stor grupp intensivvårdspatienter. En kombinerad smärtbedömning av intensivvårdssjuksköterskans erfarenhetsbaserade kunskap och CPOT skulle enligt denna studie kunna vara en gynnsam strategi för smärtbedömning av dessa patienter. / Background: Critically ill patients who are cared for in intensive care often suffer from pain. Pain assessment is complicated in intensive care as patients often suffer from critical illness, are sedated and cannot mediate pain themselves. The intensive care nurse can use validated pain assessment instruments such as CPOT in their pain assessment. Previous research shows that there are barriers such as lack of knowledge about pain assessment and the CPOT instrument. Aim: The aim of the study was to explore intensive care nurses' experiences of pain assessment and their use of CPOT on intensive care patients.  Method: The study has a descriptive design with a qualitative inductive approach. The data collection method was semi-structured interviews of ten intensive care nurses in two intensive care units in central Sweden. The interviews have been analyzed using content analysis.  Main results: Intensive care nurses found that pain assessment on intensive care patients is a challenge. Pain assessment is primarily based on clinical vision and experience, but there was an awareness that CPOT provides the opportunity for a more structured and objective pain assessment. Even so, the instrument was rarely used and there was an uncertainty whether CPOT is reliable or not. Clear goals for pain and involving more professional categories in pain assessment were suggestions that emerge for the possibility of a better implementation of the instrument and that can lead to increased use.  Conclusion: Difficulty with pain assessment of intensive care patients is a clear problem. CPOT was not always perceived to be reliable and has limitations in a large group of intensive care patients. A combined pain assessment of the intensive care nurse's experience-based knowledge and CPOT could, according to this study, be an favorable strategy for pain management of these patients.