Bakgrund: Svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning lider ofta av smärta. Smärtbedömning är komplicerat inom intensivvården då patienterna ofta lider av kritisk sjukdom, är sederade och inte själva kan förmedla smärta. Intensivvårdssjuksköterskan kan använda sig av validerade smärtbedömningsinstrument såsom CPOT i sin smärtbedömning. Tidigare forskning visar att det finns hinder såsom bristande kunskap om smärtbedömning och instrumentet CPOT.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning och av att använda CPOT hos intensivvårdspatienter.  Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer av tio intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys.  Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att smärtbedömning hos intensivvårdspatienter är en utmaning. Smärtbedömning sker framförallt utifrån klinisk blick och erfarenhet men det fanns en medvetenhet om att CPOT ger möjlighet till en mer strukturerad och objektiv smärtbedömning. Trots det användes instrumentet sällan och det fanns en osäkerhet i om CPOT alltid är tillförlitligt. Tydliga mål för smärta och att involvera fler yrkeskategorier i smärtbedömningen är förslag som framkom för möjlighet till en bättre implementering av instrumentet och som kan leda till ökad användning.  Slutsats: Svårigheter med smärtbedömning hos intensivvårdspatienter är ett tydligt problem. CPOT upplevdes inte alltid vara tillförlitligt och har begränsningar hos en stor grupp intensivvårdspatienter. En kombinerad smärtbedömning av intensivvårdssjuksköterskans erfarenhetsbaserade kunskap och CPOT skulle enligt denna studie kunna vara en gynnsam strategi för smärtbedömning av dessa patienter. / Background: Critically ill patients who are cared for in intensive care often suffer from pain. Pain assessment is complicated in intensive care as patients often suffer from critical illness, are sedated and cannot mediate pain themselves. The intensive care nurse can use validated pain assessment instruments such as CPOT in their pain assessment. Previous research shows that there are barriers such as lack of knowledge about pain assessment and the CPOT instrument. Aim: The aim of the study was to explore intensive care nurses' experiences of pain assessment and their use of CPOT on intensive care patients.  Method: The study has a descriptive design with a qualitative inductive approach. The data collection method was semi-structured interviews of ten intensive care nurses in two intensive care units in central Sweden. The interviews have been analyzed using content analysis.  Main results: Intensive care nurses found that pain assessment on intensive care patients is a challenge. Pain assessment is primarily based on clinical vision and experience, but there was an awareness that CPOT provides the opportunity for a more structured and objective pain assessment. Even so, the instrument was rarely used and there was an uncertainty whether CPOT is reliable or not. Clear goals for pain and involving more professional categories in pain assessment were suggestions that emerge for the possibility of a better implementation of the instrument and that can lead to increased use.  Conclusion: Difficulty with pain assessment of intensive care patients is a clear problem. CPOT was not always perceived to be reliable and has limitations in a large group of intensive care patients. A combined pain assessment of the intensive care nurse's experience-based knowledge and CPOT could, according to this study, be an favorable strategy for pain management of these patients.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande bland icke-verbala intensivvårdspatienter och beror på bakomliggande sjukdomar och behandlingar som de erhåller. Smärtbedömning hos icke-verbala patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan på grund av den icke-verbala patientens oförmåga att uttrycka sig verbalt. Oförmåga att kommunicera kan bero på sänkt medvetandegrad och bakomliggande sjukdomar. Tidigare forskning visar att smärtan hos icke-verbala patienter kan bli underbehandlad och överbehandlad. Felaktig smärtbedömning kan leda till komplikationer och förlängd vårdtid och som följd kan leda till ett lidande för den icke-verbala patienten. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av smärtbedömning hos den icke-verbala intensivvårdspatienten. Metod: En systematisk litteraturstudie med integrativ design genomfördes. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, två med mixedmetod och nio kvantitativa artiklar. Resultat: Resultaten visar att det finns olika faktorer som påverkar utförandet av smärtbedömning hos icke-verbala intensivvårdspatienter. Arbetsbelastning, brist på rutiner och riktlinjer, brist på skattningsinstrument samt utbildningsnivå och erfarenhet spelar roll. Vidare framkom det att intensivvårdssjuksköterskor använder sig mest av egen smärtbedömning utifrån uppvisat smärtbeteende och vitala parametrar. Slutsats: Med ökad kunskap inom smärtbedömning samt bättre förutsättningar utifrån organisatorisk nivå kan intensivvårdssjuksköterskan förebygga akuta och långsiktiga komplikationer samt minska patientens lidande. / Background: Pain is common among non-verbal intensive care patients and is due to underlying diseases and treatments they receive. Pain assessment in non-verbal patients is a challenge for the critical care nurse due to the non-verbal patient's inability to express themselves verbally. Inability to communicate can be due to reduced level of consciousness and underlying diseases. Previous research shows that the pain of non-verbal patients can be undertreated and overtreated. Incorrect pain assessment can lead to complications and prolonged hospital stay and, as a result, can lead to suffering for the non-verbal patient. Purpose: The purpose was to investigate the intensive care nurse's experiences of pain assessment in the non-verbal intensive care patient. Method: A systematic literature study with an integrative design was conducted. The result is based on 15 scientific articles, of which four are qualitative, two with a mixed method and nine quantitative articles. Results: The results show that there are different factors that influence the performance of pain assessment in non-verbal intensive care patients. Workload, lack of routines and guidelines, lack of assessment instruments as well as level of education and experience play a role. Furthermore, it emerged that intensive care nurses mostly use their own pain assessment based on demonstrated pain behaviour and vital parameters. Conclusion: With increased knowledge in pain assessment and better conditions based on organizational level, the intensive care nurse can prevent acute and long-term complications and reduce the patient's suffering.