The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.

The purpose of this study is to investigate if cultural backgrounds affect how staff from Scandinavian international schools view school development. The study is based on the alternative hypothesis that cultural backgrounds affect school development. A survey was sent to seven Scandinavian international schools with questions designed to detect the views respondents have on school development based on the two most prominent school development perspectives; school improvement and school effectiveness. I investigated and analyzed respondents’ views about their own development work at their school today and what they would like it to look like. In addition, I examined what processes and standards they considered important when engaged in school development work. Also, I wanted to see if there were any differences in views depending on where the respondents had had their higher education, were born, or if years spent in Scandinavia had influenced their views. The results indicated that it is not statistically likely that respondents’ cultural backgrounds affect their views on school development. There could be many reasons for this outcome but since these have not been studied, I can only speculate. One reason could be that the majority of the respondents have spent more than ten years in Scandinavia which might have homogenized the respondents’ views on school development.  Another reason could be that the majority of the respondents come or have had their higher education in either an English speaking country or in Scandinavia.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean. Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna. Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda. Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.

<p>Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater.</p><p>I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.</p><p>Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.</p>

<p>I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.</p><p>Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna.</p><p>Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda.</p><p>Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.</p>

Univ., Dipl.-Arb.--Linz, 2006.

Thesis (doctoral)--Universität, Witten-Herdecke, 2009. / Includes bibliographical references.

The public sector in Sweden has in recent decades undergone a large change due to market and liberalism impact. This change has meant that marketing communication and its concepts have been adopted by administrative authorities. In this thesis, we used governmentality, social constructivism and an interpretive perspective to examine the staff at the County Administrative Board in Kalmar County and their experiences and opinions of the concepts ”customer” and ”trademark”. The study was designed as a case study with qualitative interviews. The study showed that the experiences can be divided into three categories: those that are positive, those who are worried and see risks as well as those who believe the concepts are just empty words. We also discovered that there was a discrepancy between the management's view of the market influenced communication, which was positive and more liberal, and the rest of the staff which emphasized the traditional bureaucratic rhetoric.

Socialtjänsten är en verksamhet som i studier framträder som särskilt problematisk vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad ohälsa och personalomsättning. Mot bakgrund av socialtjänstens verksamhetsstyrning, vilken är omfattande och komplex, ställs frågan hur kommunen ser på möjligheterna att verka för en god psykosocial arbetsmiljö. I denna fallstudie har 12 nyckelaktörer med någon form av personalansvar gentemot socialsekreterarna från en och samma socialförvaltning intervjuats. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys med latent fokus. Resultaten visar att den bild som framträtt i forskning kring socialsekreterarnas arbetsvillkor inte nått full legitimitet på organisatorisk nivå. Resultaten visar även att det arbete som bedrivs för att stärka den psykosociala arbetsmiljön sker genom primära interventioner vars fokus riktar sig mot organisationen samt interaktionen mellan individ och organisation. Vidare antyder resultaten att kunskapen gällande verksamhetsstyrningens relation till psykosocial arbetsmiljö är i behov av utveckling. Studien tyder på att det behövs mer forskning kring sambandet mellan socialtjänstens verksamhetsstyrning och socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö liksom att dialogförhållandet mellan kommuner och den statliga överbyggnaden behöver undersökas närmare. / The social services is an area that studies suggest are notably problematic when exploring the psychosocial work environment, work-related illnesses and employee turnover. In light of the complex and comprehensive operational strategy of the social services questions might be raised over the ability of municipalities to achieve a suitable, and functional, psychosocial work environment. In producing this paper, twelve key employees have been interviewed from the same social service centre. The methodology for analysis of interviews has been through ‘content analysis’ with a latent focus. There are several conclusions to be drawn. Results show that the recommendations from previous studies on improving the working conditions of social service workers have, to date, not been given their full legitimacy on an organisational level. Corrective interventions have primarily been directed both towards the organisation and the interaction between the organisation and the individual. Analysis also indicates that the understanding of the relationship between the operational strategy and the psychosocial work environment still needs to be developed. Finally, this paper shows that further research on the relationship between the operational strategy in the social services and the psychosocial work environment is still required, including research on the dialogue between the municipalities and the governmental superstructure. / <p>Uppsatsen har under AFA Försäkrings FoU-dag i Stockholm 10 november 2015 tilldelats AFA Försäkrings och Prevents stipendium “Utmärkt arbetsmiljöuppsats”. Se länken nedan för mer information:</p><p>https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2015/11/student-vid-malardalens-hogskola-tilldelas-stipendium-for-uppsats-om-socialsekreterares-arbetsmiljo/</p><p></p>