Denna studie undersöker ett av Uppsala kommuns etappmål inom klimat- och miljöarbete och hur den kommunala målstyrningen påverkar gymnasieskola och anställdas interna arbete. För att analysera det organisatoriska arbetet och implementeringar av målet används teorier kring neoliberalism och new public management (NPM). Till studien har textanalys och semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att målträngsel är ett faktum för skolans verksamheter vilket även påverkar implementeringen och hanteringen av ekomålet. Hur det påverkar de anställda beror mycket på individens kunskap och ansvarsområde. Skolans storlek har stor betydelse på tillämpningen av målet och arbetsbelastningen på ansvarig personal. Vidare visar studien på att den kommunala styrningen både medför en hårdare intern styrning inom verksamheterna samtidigt som utrymmet för ledarskap kan tyckas öka.

Cíl diplomové práce spočíval v nástinu podmínek a prostředí pro implementaci systémů managementu jakosti ve veřejné správě ČR. Při objasňování tohoto cíle bylo využito východisek z dostupných literárních pramenů, praktických zkušeností s implementací Úřadu městské části Prahy 7 a také vlastního výzkumu. Systémy managementu kvality tvoří ucelené přístupy k rozvoji organizace formou obecných doporučení, jak skutečného růstu kvality poskytovaných statků či služeb dosáhnout. Aplikaci standardizovaných metod je třeba přizpůsobit individuální organizaci vzhledem k předmětu její činnosti a vytýčeným cílům. Veškeré přístupy jsou vždy pouze nástrojem a pomůckou, jenž při správném využití dokáží napomoci ke zkvalitnění a zefektivnění řízení. V současné době je implementace přístupů ke kvalitnímu řízení veřejné správy v ČR dobrovolná a každá veřejná instituce/úřad si jej může zvolit, dle vlastního uvážení. Při dostatečné publicitě a prezentaci, by v budoucnu mohly systémy managementu kvality v očích veřejnosti působit jako určitá záruka poskytovaných statků a služeb.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

Este trabalho tem como objetivo estabelecer o nexo entre a tradução do romance de aventura e o seu contexto, transcendendo o texto e seu valor estético. A tradução envolve uma relação dinâmica entre várias instâncias de práticas culturais. Tais relações demonstram que as obras não acontecem em um vazio e não se pode dissociá-las de seu contexto de produção e recepção. A adoção de obras de literatura de entretenimento como corpus deste estudo, concorda com a abertura às novas temáticas adotadas pela história cultural e revela seu valor para o enriquecimento do discurso historiográfico. Partindo da hipótese de que na prosa as condições de recepção e o momento histórico são fatores decisivos no resultado da tradução e do pressuposto que o gênero literário, além da questão da língua, restringe o caráter autoral e criativo da atividade, o estudo analisou três traduções da série Tarzan, publicadas pela Companhia Editora Nacional na primeira década de 1930: O tesouro de Tarzan, por Manuel Bandeira, Tarzan, o terrível, por Monteiro Lobato e Tarzan, o rei da jângal, por Godofredo Rangel. A partir desse cotejamento se organiza a discussão sobre como o tradutor negocia as condicionantes impostas pelo gênero e pelo contexto e até que ponto a \"voz\" dos tradutores se manifesta, tendo como arcabouço teórico a história cultural e os estudos da tradução com base, principalmente, a teoria dos polissistemas de Itamar Even-Zohar e a abordagem descritivista da tradução de Gideon Toury, e ainda as discussões de Mona Baker e Theo Hermans sobre a presença do tradutor no texto, buscando suporte também nos paratextos e na palavra dos agentes envolvidos no processo de produção e divulgação do livro a fim de se construir um contínuo entre a tradução e o entorno. / The aim of this work is to establish the link between adventure novel translation, in the 1930s, and its production context, going beyond the text and its aesthetic value. Translations involve a dynamic relationship between several frameworks of cultural practices. These relationships show that the works do not take place in a vacuum, and cannot be dissociated from their production and reception contexts. The use of entertaining literature to make the corpus of this study is in accordance to the acceptance of new themes by cultural history and shows its value in the enrichment of historiographical discourse. Starting from the hypothesis that, in prose, reception conditions, and the historical moment are more decisive factors to the resulting translation, and the literary genre imposes constraints that tend to limit the copyright and creative character of the activity, this study analyzed three translations of the Tarzan series, published by Companhia Editora Nacional, during the first decade of 1930: O tesouro de Tarzan, translated by Manuel Bandeira, Tarzan, o terrível, by Monteiro Lobato and Tarzan, o rei da jângal, by Godofredo Rangel. The comparison of these works heads the discussion about how the translator negotiates the constraints imposed by the genre, and by the context, and to what extent the voice of the translators is heard. Cultural history and translations studies, primarily, the polysystem theory of Itamar Even-Zohar and the descriptive approach to translation of Gideon Toury, in addition to discussions on the presence of a translators voice proposed by Mona Baker and Theo Hermans, make up the theoretical framework of this study. The strategies and resources used in the selected translations supported in paratexts and in the word of the agents involved in the production and promotion processes of the book, is considered in order to build a continuum between these translations and their environment.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

This thesis explores the professional discretion in relation to national inspections by focussing on the Swedish national school inspection (SNSI) and how the inspections made can affect the professional discretion. During the last decades the Swedish welfare sector has gone through a remarkable shift towards using new public management (NPM) reforms, implementing market solutions with the aim to increase cost efficiency and quality. These reforms have caused a huge impact on the education system in Sweden, such as the privatisation of schools and shifting responsibility from the state to the local municipalities. The development of the NPM has also increased the auditing in order to assure that welfare service produces high quality services, where national inspection has been an increasingly popular method of auditing. Extensive research studying the relationship between auditing and de-professionalization is available and many argue that auditing decrease the professional discretion. Despite the research, there is an empirical gap to how national inspection affects professional discretion. This is surprising as national inspections at least theoretically should be able to both undermine and support professional discretion. The controlling inspection type can from this view be argued to undermine professional influence by using top-down steering not considering professional knowledge and experience. The supporting inspection type uses more bottom-up strategies in dialogue with the professions and can theoretically thus be seen as more supporting of professionalism. The aim of this thesis is to initiate the bridging of this gap by analysing the SNSI different inspection types in relation to professional discretion. The results of the study suggest that the SNSI uses two controlling type of inspections as well as one new supporting type of inspection. The supporting inspection type is found to undermine professional discretion, while the two different controlling inspections both support and undermine the professional discretion depending on how the inspection is conducted. This gives evidence to how a supporting inspection type actually can undermine professional discretion more than the controlling inspection types.

Sedan slutet av 1980-talet har den svenska välfärden implementerat en förvaltningspolitisk doktrin om styrning- och ledning lånade från det privata näringslivet. Till dessa idéer räknas bland annat mål-och resultatstyrning, konkurrensutsättning, beställar- och utförarmodeller och kundvalsmodeller. Målet med dessa reformer kan sägas ha varit att öka effektivitet och kvalitet. Dessa förändringar som beskrivits utgör en del i en reformvåg som går att observera i flera länder och har inom forskningen med ett samlingsnamn kallats för New Public Management (NPM). Uppsatsens syfte är att undersöka hur reformer och idéer inspirerade av NPM påverkar enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen och deras arbetssituation. Uppsatsens empiri utgörs av fem kvalitativa intervjuer med enhetschefer i den kommunalt drivna äldreomsorgen i en svensk kommun. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enhetscheferna upplever en rad centrala NPM-inspirerade reformer som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade enhetscheferna beskrev ett decentraliserat budgetansvar, mål- och resultatstyrning inom kommunens äldreomsorg samt fokus på efterkontroll, vilket har lett till mer administrativa arbetsuppgifter. Dessutom visar uppsatsens resultat att de intervjuade enhetscheferna hade en delvis positiv bild av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen. Visserligen visar uppsatsen att förutsättningar för konkurrens mellan privata och kommunala utförare uppfattades vara orättvis. Men alla de intervjuade enhetscheferna menade samtidigt att konkurrens eventuellt kunde bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgens verksamheter.

Este trabalho tem como objetivo estabelecer o nexo entre a tradução do romance de aventura e o seu contexto, transcendendo o texto e seu valor estético. A tradução envolve uma relação dinâmica entre várias instâncias de práticas culturais. Tais relações demonstram que as obras não acontecem em um vazio e não se pode dissociá-las de seu contexto de produção e recepção. A adoção de obras de literatura de entretenimento como corpus deste estudo, concorda com a abertura às novas temáticas adotadas pela história cultural e revela seu valor para o enriquecimento do discurso historiográfico. Partindo da hipótese de que na prosa as condições de recepção e o momento histórico são fatores decisivos no resultado da tradução e do pressuposto que o gênero literário, além da questão da língua, restringe o caráter autoral e criativo da atividade, o estudo analisou três traduções da série Tarzan, publicadas pela Companhia Editora Nacional na primeira década de 1930: O tesouro de Tarzan, por Manuel Bandeira, Tarzan, o terrível, por Monteiro Lobato e Tarzan, o rei da jângal, por Godofredo Rangel. A partir desse cotejamento se organiza a discussão sobre como o tradutor negocia as condicionantes impostas pelo gênero e pelo contexto e até que ponto a \"voz\" dos tradutores se manifesta, tendo como arcabouço teórico a história cultural e os estudos da tradução com base, principalmente, a teoria dos polissistemas de Itamar Even-Zohar e a abordagem descritivista da tradução de Gideon Toury, e ainda as discussões de Mona Baker e Theo Hermans sobre a presença do tradutor no texto, buscando suporte também nos paratextos e na palavra dos agentes envolvidos no processo de produção e divulgação do livro a fim de se construir um contínuo entre a tradução e o entorno. / The aim of this work is to establish the link between adventure novel translation, in the 1930s, and its production context, going beyond the text and its aesthetic value. Translations involve a dynamic relationship between several frameworks of cultural practices. These relationships show that the works do not take place in a vacuum, and cannot be dissociated from their production and reception contexts. The use of entertaining literature to make the corpus of this study is in accordance to the acceptance of new themes by cultural history and shows its value in the enrichment of historiographical discourse. Starting from the hypothesis that, in prose, reception conditions, and the historical moment are more decisive factors to the resulting translation, and the literary genre imposes constraints that tend to limit the copyright and creative character of the activity, this study analyzed three translations of the Tarzan series, published by Companhia Editora Nacional, during the first decade of 1930: O tesouro de Tarzan, translated by Manuel Bandeira, Tarzan, o terrível, by Monteiro Lobato and Tarzan, o rei da jângal, by Godofredo Rangel. The comparison of these works heads the discussion about how the translator negotiates the constraints imposed by the genre, and by the context, and to what extent the voice of the translators is heard. Cultural history and translations studies, primarily, the polysystem theory of Itamar Even-Zohar and the descriptive approach to translation of Gideon Toury, in addition to discussions on the presence of a translators voice proposed by Mona Baker and Theo Hermans, make up the theoretical framework of this study. The strategies and resources used in the selected translations supported in paratexts and in the word of the agents involved in the production and promotion processes of the book, is considered in order to build a continuum between these translations and their environment.

Gauging the quality of the relationship between federal managers and employees and its impact on organizational performance excellence is a continuing problem for the federal Office of Personnel Management (OPM). President Barack Obama's President's Management Agenda mandated several actions- to respond to the problem. Part of the mandate was to use data from the Federal Employee Viewpoint Survey (FEVS) to gauge the relationship between management and employees and overall performance. The FEVS is a tool that measures employees' perceptions of whether, and to what extent, conditions that characterize successful organizations are present in their agencies. The research question for the study was whether differences exist between the employees of higher and lower performing federal agencies as measured by the Engagement Index of the FEVS. The samples were controlled for sex, age, and education. Secondary- data obtained from the OPM 2014 FEVS were obtained for the research.- This quantitative study involved a nonexperimental, correlational, and descriptive research design. Multiple regression analysis determined differences among the dependent variables as portrayed within the high- and low-performing agencies. Descriptive statistics were used to summarize the demographic variables. Analysis results of the 2014 FEVS report determined that no difference existed between employees- (n- = 258) from higher and lower performing agencies as measured by the FEVS. The study contributes to positive social change by enabling agencies to determine where managerial changes are necessary for agency performance. Longitudinal studies using the FEVS can contribute to future improvements in federal agencies performance improvements.

Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.