Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet – en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Temaanalys användes för analys av data. Resultat: Resultatet delades in två huvudteman, barriärer och möjligheter med underteman. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen arbetar mycket med att försöka få de äldre motiverade till att vara fysiskt aktiva och att de använder sig av personliga träningsprogram. Det framkom även att det finns barriärer som brist på motivation och hinder i hemmen i form av trösklar och mattor som gjorde det svårt för de äldre att vara fysiskt aktiva. Implikationer: Det är viktigt att få kunskap om äldres möjligheter till och barriärer mot fysisk aktivitet. Denna studie ge en inblick i problemet och kan vara användbar vid framtida folkhälsoarbete bland äldre personer. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att göra en större studie med både kvinnor och män från hemtjänsten för att få ett bredare perspektiv om fysisk aktivitet och äldre. / Background: Physical activity contributes to increased longevity and quality of life, and plays an important role for older people when it comes to maintaining their health. There was a lot of barriers against being physically active. Purpose: The purpose of this study was to describe home care staff´s views on elderly peoples opportunities and barriers to be physically active – an interviewstudy.Method: A sample of five women from the home care service was selected and semi-structured interviews were conducted. The interviews were transcribed and analyzed using tema analysis. Results: The results were divided into two main headings, barriers and opportunities. The results showed that the home care staffs were working hard to try to get the older motivated to be physically active and they also used personal training programs. It also emerged that there are barriers such as lack of motivation and barriers in the home in the form of sills and carpets that made it difficult for older people being physically active. Implication: It is important to have knowledge about elderly people’s opportunities and barriers to be physically active. This study provides an insight of the problem and can be used in future public health work among elderly people. Suggestion for further research would be to do a larger study of both women and men involved working in the home care sector to get a broader perspective about physical activity among elderly people.

Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag någon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anställda till att prestera goda resultat men också att göra företaget till en både framgångsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller långsiktiga. Företag och marknaders förutsättningar kan ändras under konjunkturnedgångar vilket påverkar företagens målsättningar och strategier. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anställda under konjunkturnedgångar. Metod: Studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi–strukturerad intervjumetod då vi intervjuade fyra chefer från fyra olika företag. Slutsats: företagen väljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att påverka relationen mellan företag och anställda. Vi kan även se att våra respondenter lägger stor tyngd på icke monetära belöningar för att ge anställda en inre belöning. Studien visar att tre av fyra företag som vi har studerat har blivit berörda av konjunkturnedgången vad gäller personalens motivationsnivå. Följden utav detta visar att två av dessa företag dessutom har anpassat sitt belöningssystem efter konjunkturläget.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri. Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör. Resultatet visar även att återkoppling är ett sätt att arbeta med elevers motivation. När elever får återkoppling tenderar deras motivation och tilltro till den egna kompetensen att öka.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman. Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling. I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation. Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan. Maskinskötarna uppfattar sina arbetsuppgifter som svårare, drar vi slutsatsen att deras prestation blir lidande. Gällande packtekniker och särskilt produktionsuppföljare antar vi det motsatta, alltså att deras högre grad av motivation, kompetens och insikt med sitt eget arbete, resulterar i en högre prestation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om grupparbete som arbetsform, där jag fördjupat mig i frågor kring vilken inställning svenska som andraspråkslärare har till grupparbete som metod och för- och nackdelar med detta. Dessutom undersöker jag hur bedömningen sker vid grupparbeten. Jag har intervjuat fem SVA-lärare och har alltså använt mig av en kvalitativ forskning på två olika gymnasieskolor som ligger i två mellanstora städer i Sverige. Informanterna verkade vara positiva till grupparbete som arbetsmetod på gymnasiet fast det förekommer svårigheter med detta. Det är bl.a. mycket viktigt att läraren delar in gruppen på så vis att man minskar risken till osäkerhet och irritation bland eleverna. Informanterna betraktar grupparbeten som en övning, som är till för att eleverna ska lära sig samarbeta med andra och respektera varandras åsikter.

Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lärarna ska kunna på bästa sett stötta elever med matematiksvårigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrån elevernas matematiksvårigheter samt att alla fyra informanter gick första året på gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades på bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för ämnet, undervisningsmiljöns påverkan på inlärningen samt betydelsen av det matematiska språket som används av lärarna och läromedlen. Även lärarens didaktiska kunskaper har en viss påverkan på elevernas matematiksvårigheter då eleverna upplevde ämnet som enformigt det vill säga att all undervisning skedde utifrån läromedlen och att eleverna inte gavs möjlighet att utföra det praktiskt.

The purpose of the present study was to assess the developmental and current relational variables that play a role in the development and maintenance of academic identity. Specifically, I was interested in identifying variables that are related to adopting a more autonomously motivated academic identity as previous research indicates that engagement in more autonomously motivated activities is related to greater mental and physical health and greater persistence and performance within the activity. The current study considered the role of developmental autonomy support as well as pressure and control from current relational partners in relation to participants’ current motivation towards their schoolwork. Results showed support for the developmental hypotheses, such that greater autonomy support was significantly associated with greater autonomous motivation towards academics. Pressure and control from current relational partners was not consistently related to participants’ relative autonomy, but was in many instances related to amotivation, such that greater pressure was related to greater amotivation.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i sin undervisning i idrott och hälsa motiverar elever i årskurs 1-6  till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslångt lärande av god hälsa Hur resonerar lärare kring fysisk aktivitet och motivation? Hur motiverar lärare sina elever till fysisk aktivitet i undervisningen idrott och hälsa?   Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lärare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes på utsatt tid och plats. Motivationsteorier och meningsskapande logiker är de teoretiska perspektiven som används i studien.   Samtliga lärare motiverade elever till fysisk aktivitet genom ständigt roliga lekar och spänningsfyllda aktiviteter. Många av lärarna menade att motivation kan delas upp i två faktorer där inre motivation talar om elevens ”vilja” till fysisk aktivitet där fokuset ligger på egenvärdet och yttre motivation som är medel, belöning, som läraren ger för att motivera eleverna där fokuset ligger på investeringsvärdet. I samtliga lektioner hade lärarna även reflektion med eleverna där det ställdes frågor som eleverna fick besvara kring undervisningen.   Slutsatsen visar att det primära fokuset ligger på att det ska vara roligt och att elever ska motiveras genom roliga aktiviteter. Andra elever motiverades genom yttre motivation i form av betyg. Det är självklart viktigt att elever stimuleras och upplever glädjen av att vilja röra på sig men för att alla elever ska motiveras till regelbunden fysisk aktivitet och ett livslångt lärande av god hälsa så kan det vara grundläggande att undervisningens aktiviteter ger utmaning och anpassning. För att nå ett långsiktigt lärande av god hälsa och regelbunden fysisk aktivitet så kan det dessutom vara betydelsefullt att läraren och eleven samarbetar genom att eleven får möjlighet att dela med sig av sina idéer om vilka förändringar som kan ske i planeringen och genomförandet av undervisningen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa. Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang – KASAM – och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor. I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada. De tillfrågade lärarna tror att den vanligaste orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna är sjukdom/skada. Därefter är de vanligaste anledningarna som lärarna uppger, glömda kläder och att eleverna tycker att idrott och hälsa är tråkigt. Både lärare och elever anser att omklädningsrummen är problematiska. De anser även att det är viktigt med elevinflytande, en positiv atmosfär, samt att lärare och elever ”peppar” och uppmuntrar varandra till fysisk aktivitet. Författarna drar slutsatsen att man kan öka elevernas medverkan genom att göra duschar mer avskilda, öka elevinflytande samt att motivera och skapa en miljö som är både utmanande och trygg.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan och lärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattar lärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju med nio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll för elevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studien med att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp så som vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver dem framåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande. Faktorer som enligt lärarna påverkar elevers motivation är lärares bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna, samt förväntningar, elevens trygghet och säkerhet, sociala omgivning och självkänsla och självförtroende.