Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats sedan kalla kriget slut och de nordiska länderna jobbar idag inom fem gemensamma försvarsområden; Förmågor, (ii) Försvarsmateriel, (iii) Mänskliga resurser och utbildning, (iv) Träning och övningar samt (v) Operationer. Denna undersökning har begränsats till att endast studera försvarsmaterielsamarbete. Denna uppsats har varit att, utifrån två bilaterala försvarsmaterielprojekt som påbörjats men som har avbrutits, jämföra likheter och skillnader i syfte att förstå vilka faktorer som har inverkat på försvarsmaterielsamarbetena, såväl positiva som negativa. Det centrala för uppsatsen har varit att identifiera vilka faktorer som har bidragit till att försvarsmaterielsamarbetena har avbrutits samt dra vissa slutsatser som kan ha betydelse inför eventuella framtida nordiska försvarsmaterielsamarbeten. Metoden för uppsatsen har varit jämförande av två fallstudier där empirin i huvudsak har byggts på intervjuer med deltagande länders aktörer på både politisk- och myndighetsnivå. De fallstudier som har studerats är; AMOS-projektet - samarbetet mellan Sverige och Finland samt Archer-projektet - samarbetet mellan Norge och Sverige. Trots att det fanns förutsättningar i form av möjliggörande och pådrivande faktorer så var det andra faktorer som bidrog till att försvåra och slutligen avbryta försvarsmaterielsamarbetena. De mest framhävande faktorerna som fick negativ betydelse för samarbetet var; (i) målsättningar och intentioner, (ii) tradition och kultur, (iii) tillit, (vi) försvarsindustri, (v) integration och nationell handlingsfrihet samt (vi) organisationers inverkan på samarbete. Slutsatsen av undersökningen är att problemen var kopplade till främst två orsaker; (i) brist på tillit och (ii) oförmåga att göra kompromisser.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam värdegemenskap. Detta innebär att vi delar och värnar om gemensamma värden, exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter. Att vi även delar en liknande historia, språk och kultur gör att det funnits goda förutsättningar för samarbete. Även om de nordiska länderna är lika ur många aspekter, så finns det ändå vissa skillnader. Denna studie syftar till att påvisa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012. Studien avser vidare att undersöka vilka gemensamma samarbetsområden som finns mellan Sverige och Finland och vilka förutsättningar det finns för ett fördjupat försvarssamarbete. Skapandet av NORDEFCO 2009 gjorde att de nordiska länderna fick ett tydligt forum för samarbete inom försvars- och säkerhetspolitik. Varje nordiskt land kan själv välja om de vill delta eller ej i ett samarbete. Sverige och Finland har samarbetat inom en rad olika områden och i studien presenteras tre olika områden där samarbete har bedrivits: 1) försvarsindustri och materiel, 2) utbildning, övning och träning, 3) regionalt sjölägessamarbete. Genom kvalitativ dataanalys har Sveriges och Finlands försvarspropositioner jämförts för att påvisa likheter och skillnader. Avseende de gemensamma samarbetena mellan länderna har tre samarbetsområden detaljstuderats och kan betraktas som tre mindre fallstudier. Undersökningen visar att det finns en koherens, en samstämmighet kring svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik. Sverige och Finland har liknande syn och målsättningar med sin säkerhet. Länderna delar åsikter kring frågor såsom internationell säkerhet och europeisk integration. Det återfinns dock skillnader. Finland har till skillnad från Sverige kvar sitt värnpliktsystem vilket innebär en stor skillnad i numerär. De uttrycker även att det ska anses som olönsamt att angripa landet. Denna strategi förde även Sverige under Kalla kriget men som man nu har lämnat. Avseende förutsättningar för ett fördjupat bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland anses de vara goda. Dels genom att utveckla de befintliga samarbetena i olika nivåer men också skapa nya, såsom inom informationssäkerhet. Både Sverige och Finland anser att NORDEFCO ger ramar för ett fördjupat samarbete.

Denna fallstudie bygger på och är ett fall av en gränsöverskridande operativ funktion mellan Sverige och Norge. Utbyte av och idéer kring en gemensam Recognized Air Picture (RAP) har under ett decennium pågått mellan de nordiska länderna Sverige, Norge och Finland. Arbetet har varit en osammanhängande följetong. Trots detta är utbyte av RAP ett av mycket få nordiska militära samarbetsprojekt som genomförts från idé till operativ drift sedan initiativet till Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO). Det är därför intressant att lära mer om de drivande faktorerna bakom detta lyckade samarbetsprojekt. Härvid ligger utmaningen i att få en tydlig bild över den mångfald av faktorer och motiv som är av särskild relevans för utbytet av RAP. Studien visar att en stats militärstrategiska syn har ett stort inflytande på utbytet av RAP. Detta kan förklaras utifrån en global/regional nivå med säkerhetsbegreppets vidgade betydelse och tar utgångspunkt i graden av osäkerhet. En annan förklaring hittas på nationell nivå i de inomnationella mekanismerna där rationella handlingsalternativ pekar på en ökad effektiv övervakning av Nordens geopolitiskt viktiga områden. En avslutande förklaring identifieras i småstatssamarbeten där en gemensam samarbetsaxel kan ge upphov till en militär tröskeleffekt och därmed bidra till stabilitet och säkerhet i Nordens närområde.

<p>Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde.</p><p>Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet.</p> / <p>This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.</p><p> The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.</p>

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde. Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet. / This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.  The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.