Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om svenskundervisning ur ett hbtq-perspektiv i fyra olika grundskolor, varav två är hbtq-certifierade, samt att dessutom närmare undersöka lärares kunskaper om och upplevelse av att arbeta med hbtq-perspektiv i svenskundervisning. Jag har studerat hur lärarna arbetade, vilka som representerades i läromedlen och i klassrumsmiljöerna, hur klassrummen var möblerade samt hur eleverna var grupperade. Fyra skolor, varav två genomgått RFSL:s hbtq-certifiering, ingår i undersökningen. Studien visar att det råder brist på kunskap om hbtq hos två av de fyra lärarna. Normkritiskt arbetssätt är inte något som praktiseras kontinuerligt förutom av en lärare som ibland hade inslag av normkritiskt arbete. Ingen av de fyra lärarna hade berört hbtq under sina lärarutbildningar. Slutsatsen av mitt arbete är att det krävs en kompetenshöjning när det gäller hbtq-relaterade frågor hos personal som jobbar i skolan. Att hbtq-certifiera verksamheten verkar inte ge bestående effekt; det krävs uppföljning och kontinuerligt arbete för att ändra på de starka normer som råder i samhället. Då styrdokumenten tydligt förespråkar en inkludering av alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder borde kraven på kompetenshöjning i ett normkritiskt arbetssätt komma via styrning uppifrån för att nå ett snabbare resultat. / The purpose of this article is to study four primary school teachers and how they work with LGBTQ-perspectives. Four schools, of which two are LGBTQ-certified by RFSL, are included in this study. The study reveals a lack of knowledge regarding LBTQ issues in three out of the four teachers. Norm critical practices are not continuously applied by the teachers in their work, with the exception of one who does apply them. None of the teachers had come in to contact with LGBTQ through their own education. The conclusion I have drawn from my work on this article is that an improvement of competence concerning LGBTQ related issues among personnel working in school environments is required. LGBTQ-certification does not seem to come with a lasting effect; follow-ups and continuous work are required to change the strong norms that are currently present in society. As Skolverket clearly advocates for the inclusion of all students, regardless of gender, cross-gender identity or expression, ethnic background, religion or other faith, disability, sexual orientation, or age, the requirements of competency improvement regarding the application of norm critical practices should come through guidance from above to assure quick results.